Markåtkomst för enskilda vägar omfattas inte av fastställelsebeslutet utan beslutas genom lantmäteriförrättning. Förslag till enskilda vägar framgår av vägplanens illustrationskartor.
Ett antal utfarter föreslås att stängas och finns markerade på illustrationskartorna.
Stängningen sker genom särskilt beslut.
8.3. Indragning av vägområde från allmänt underhåll
I samband med ny utformning av vägar och trafikplats kommer delar av befintliga allmänna vägar inte längre behövas i det statliga vägnätet, aktuella områden framgår av plankartor.
Nedan följer en beskrivning för de delar av allmän väg som föreslås dras in från allmänt underhåll. Vägrätten upphör och marken återgår till markägaren.
• Vid ett antal enskilda anslutningar på befintlig E20 rivs viltstängsel på ömse sidor om utfarter.
• Vid anslutning mot E20 i söder rivs del av befintlig E20 och återställs till åkermark.
• Söder om korsning ny E20/väg 2755 vid sektion 2/500 rivs del av befintlig E20 och terränganpassas.
• Norr om korsning ny E20/väg 2755 vid sektion 2/500 rivs del av befintlig E20 och terränganpassas samt utformas till enskild väg.
• Söder och norr om korsning ny E20/väg 2755 vid sektion 8/000 rivs del av befintlig E20 och terränganpassas.
• Rastplats Motorp utmed befintlig E20 rivs och återställs likt omgivande mark. Delar av befintlig väg inom rastplatsområdet behålls som enskild väg.
• Del av väg 2765 vid sektion 10/000 rivs och anpassas till skogsmark.
• Informationsplats i norrgående riktning på befintlig E20 rivs och återställs likt omgivande mark.
• Del av väg 2764 vid trafikplats Lugnås rivs och anpassas till skogsmark. Delar av befintlig väg inom området för ny trafikplats behålls som enskild väg.
• Del av befintlig E20 sektion 18/300–19/300 rivs och terränganpassas. Bank för enskild väg till planerad bro över E20 anläggs.
106
8.4. Förändring av väghållningsområde för allmän väg, statlig eller kommunal väghållning
Mariestads kommun är väghållningsmyndighet för allmän väg inom väghållningsområdet för Mariestads tätort. Gränsen för det kommunala väghållningsområdet för Mariestads tätort förslås ändras enligt separat redovisning.
8.5. Pågående markanvändning
Under byggtiden kommer pågående markanvändning att påverkas, främst av mark som nyttjas tillfälligt under byggtiden, men även omvägar för transporter, ökad byggtrafik i området samt stängda utfarter.
107
9. Fortsatt arbete
9.1. Bygghandling
När vägplanen har fastställts och vunnit laga kraft kommer Trafikverket ta fram ett förfrågningsunderlag för totalentreprenad. Vald entreprenör tar sedan fram en
bygghandling för utbyggnaden. En bygghandling specificerar mer i detalj hur vägen ska utformas genom bland annat tekniska beskrivningar med ritningar och krav på hur projektet ska byggas.
Innan arbetet påbörjas kommer direkt berörda, närboende och trafikanter att informeras.
Preliminärt kan utbyggnaden påbörjas 2023.
9.2. Dispenser, tillstånd och anmälningar
Följande tillstånd och dispenser bedöms nödvändiga för det aktuella vägprojektet:
Undantag från krav på bygglov
På plankartorna redovisas de åtgärder som föreslås ska undantas från krav på bygglov, med stöd av medgivande från Götene och Mariestads kommuner. Följande åtgärder föreslås undantas från bygglov:
• B1, bygglov krävs inte för skärmar med höjd 2,2 m på och i anslutning till faunabro (sektion 0/780). Skärmarna är ljus- och bulleravskärmande.
• B2, bygglov krävs inte för skärmar med höjd 1,2 m utmed allmän väg (vid faunaport vid sektion 8/900, vid port för enskild väg vid sektion 14/900 samt vid faunaport vid sektion 17/000). Skärmarna är ljus- och/eller bulleravskärmande.
• B3, bygglov krävs inte för stödmurar för viltuthopp (fyra stycken) vid trafikplats Lugnås (sektion 13/600).
Skärmar och stödmurar finns markerade i plan på illustrationskartorna. Skärmar på och i anslutning till bro finns även markerade på förslagsskisser byggnadsverk.
Rivningslov/anmälan till byggnadsnämnden
Rivningslov kommer sökas för de bostäder som Trafikverket förvärvar.
Tillstånd till ingrepp i fornlämning
Tillstånd enligt kulturmiljölagen erfordras för de ingrepp som vägutbyggnaden medför i fornlämningar. Inga markarbeten får genomföras innan beslut fattats av länsstyrelsen och tillståndet har vunnit laga kraft.
Anmälan/tillstånd för vattenverksamhet
Flera av de åtgärder som planeras är att beteckna som vattenverksamhet enligt miljöbalkens 11 kap då allmänna eller enskilda intressen påverkas. Ingen åtgärd bedöms tillståndspliktig, men för några av de bäckar och diken som kulverteras och delvis grävs om krävs anmälan om vattenverksamhet. Det gäller även de små dammar som tas bort. Anmälan görs till länsstyrelsen.
108
Ett flertal markavvattningsföretag berörs. Vid åtgärder i dessa anpassas åtgärderna till respektive företags krav och förutsättningar. Omprövning av markavvattningsföretag kan ändå bli aktuellt.
Samråd/dispens enligt artskyddsförordningen
I området finns vanlig groda och vanlig padda som är fridlysta enligt artskyddsförordningen.
Samråd och eventuell dispensprövning kan bli aktuellt. Länsstyrelsen är
prövningsmyndighet. Trafikverket avser att ansöka om eventuella dispenser och tillstånd i kommande skede.
Anmälan enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet – krossverksamhet I vägprojektet kommer troligen krossar att finnas och dessa kommer i så fall att anmälas till kommunen innan krossning påbörjas.
Prövning inom ramen för fastställelse av vägplanen
Förbud mot intrång i område med generellt biotopskydd i jordbruksmark eller i övriga värdefulla naturmiljöer (som i vanliga fall kräver 12:6-samråd med länsstyrelsen) och där skyddsvärdet på respektive objekt ska tillgodoses så långt som möjligt, gäller inte vid byggande av allmän väg enligt fastställd vägplan. Syftet med områdesskydden ska ändå tillgodoses vid planering av vägprojektet. Länsstyrelsen ska i samband med tillstyrkan av vägplanen göra en bedömning av om biotopskyddets syften beaktats på ett tillfredställande sätt.
För biotoper som berörs av föreslagna åtgärder utanför vägområdet, till exempel anläggande av enskild väg, gäller förbudet varför sedvanligt dispensförfarande krävs.
Formell hantering av massor
I projektet eftersträvas massbalans, det vill säga att så lite massor som möjligt ska behövas köpas in eller fraktas bort. Massornas tekniska egenskaper och eventuella föroreningsgrad bestämmer möjliga användningsområden.
Grundläggande är att de massor som finns i väglinjen, alltså inom vägområdet, ska användas för vägens byggande. Det kan då gälla exempelvis användning till vägbankar, förstärkningslager, utfyllnader i vägens sidoområden, bullervallar, tryckbankar och landskapsanpassning av slänter. Den fastställda och lagakraftvunna vägplanen ger rätt till denna disponering.
Massor som inte kan användas inom vägområdet, för att de inte har de rätta egenskaperna eller helt enkelt utgör ett överskott, blir normalt ett avfall som måste hanteras formellt utifrån detta faktum. I första hand eftersträvas nyttiggörande i anslutning till projektet eller i annat projekt och då får hanteringen ske efter anmälan enligt Miljöprövningsförordningen (2013:251), Återvinning av avfall för anläggningsändamål.
Med sådan återvinning avses en åtgärd där avfall ersätter traditionella anläggningsmaterial och i en sådan mängd som behövs för konstruktionens funktion. Syftet ska vara tydligt och det ska vara uppenbart att åtgärden skulle ha utförts även om avfallet inte hade funnits tillgängligt i projektet. Massor som inte kan användas alls på grund av sina egenskaper kan behöva transporteras till godkänd deponi, vilket fordrar formell hantering utifrån detta.