Mark och vatten

2.5.1 Markägoförhållanden och förvaltningsansvar

Markinnehavet längs älven innehas till största del av Göteborgs stad alternativt något av de kommunala bolagen, Göteborgs hamn, Higab eller Älvstranden utveckling. För delar av sträckan, främst vid Ringön, finns många fastigheter som ägs av staden men är upplåtna med tomträtt. En mindre del av norra och södra Älvstranden är i privat ägo.

Figur 24: Stadens markinnehav. Röda ytor ägs av fastighetskontoret, övriga färglagda ytor ägs av ett kommunalt bolag. Ytor med lila ram är tomträtter.

Förvaltningsansvaret längs älvkantzonen är i dagsläget uppdelat på flera förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad. Generellt är respektive markägare också förvaltningsansvarig, om inget annat avtalats. Längs älvkantzonen och dess anslutande vattendrag är de största förvaltande organisationerna Älvstranden Utveckling, trafikkontoret, park- och naturförvaltningen och Higab.

Gång- och cykelbroar över Göta älv 32 (60) Figur 25: Utsnitt ur stadens förvaltningskarta. Blålila ytor förvaltas av

fastighetskontoret, gröna ytor av park- och naturkontoret och gula ytor av trafikkontoret.

2.5.1.1 Kajers tillstånd

Då kajerna i staden idag har ett uppdelat ägarskap och förvaltningsansvar, finns ingen samlad dokumentation om deras skick eller någon åtgärdsplan som ger en helhetsbild längs hela sträckan. I kartverktyget BaTManframgår vika

anläggningar som stadens förvaltningar ansvarar för, hur dessa är konstruerade och om känt, vilket byggnadsår de har. Denna information tillsammans med de utredningar av geoteknik och stabilitet som genomförts, ger en indikation om kajens tillstånd. För att fastställa kajernas tillstånd krävs dock ofta närmare utredningar och inspektioner.

Generellt utförs utredningar i samband med detaljplanering eller andra projekt, därav är kännedomen ofta större längs de sträckor som är aktuella för

stadsutveckling eller annan omvandling. Flertalet kajer längs älven är uttjänta och i behov av restaurering. Stabiliteten är ofta låg och konstruktionerna kan inte förväntas klara den ytterligare belastning som ett brofäste innebär.

2.5.2 Föroreningar i och kring Göta älv

Göta älv har under hela Göteborgs historia kantats av industrier, varv och annan sjöfartsanknuten verksamhet. På grund av detta finns föroreningar både i och kring Göta älv. Inom utredningsområdet är det framförallt kring det gamla varvsområdet på Lindholmen som de mest högsta föroreningshalterna återfinns.

Göta älvs hydrodynamik medför att föroreningar kan sprida sig innanför och utanför källområdet. Vid anläggandet av en gång- och cykelbro är det viktigt att undersöka och hantera föroreningar i mark och vatten så att föroreningar kan hanteras på lämpligt sätt. Vissa områden kan vara så förorenade att byggnation av en gång- och cykelbro innebär väldigt stora kostnader för sanering och

skyddsåtgärder. Vid fortsatt arbete behöver dessa frågor fördjupas redan tidigt om en placering vill provas i ett område med känd problematik, då det kan ge mycket stora effekter på investeringskostnaden och tillåtligheten att genomföra en byggnation.

Föroreningar i älven har utretts i omgångar och nedan redovisas ett utsnitt ur rapporten F.d. Cityvarvets vattenområde – Riskbedömning med avseende på förorenade sediment framtagen av Golder Associates på uppdrag av Volvo Group Real Estate AB, daterad 2017-06-29. Figuren redovisar förekomsten av tributyltenn (TBT) och är ett exempel på föroreningsproblematiken.

TBT togs ursprungligen fram för bekämpning av parasitsjukdomen snäckfeber och redan i små doser är giftverkan stor. När det framkom att TBT tog död på även andra vattenlevande organismer var steget inte långt till att använda TBT i skeppsbottenfärger för bekämpning av påväxt. Användningsförbud som

skeppsbottenfärg infördes 2003 men då TBT är långlivat i naturen.

Figur 26: F.d. Cityvarvets vattenområde – Riskbedömning med avseende på förorenade sediment framtagen av Golder Associates på uppdrag av Volvo Group Real Estate AB 2017.

Gång- och cykelbroar över Göta älv 34 (60) Figur 27: Uppmätta halter av tributyltenn (TBT) (µg/kg TS) vid undersökning

framtagen 2017 av Golder Associates på uppdrag av Volvo Group Real Estate AB.

2.5.3 Översvämningar

Det låglänta området längs Göta älv kan drabbas av översvämningar av både höga havsvattennivåer, höga flöden och skyfall. Dessutom finns risk för sammanfallande händelser med höga vattenstånd och höga flöden.

Strategin för att skydda Göteborg mot översvämningar att bygga

högvattenskydd i två steg. Först byggs högvattenskydd längs älvkanten och de inre vattenvägarna till ca år 2040. På längre sikt behöver yttre stormbarriärer byggas. En i Nordre älv strax sydväst om Kungälv och en i Göta älv utanför Älvsborgsbron. Systemlösningen förutsätter att de yttre stormbarriärerna kommer på plats ca år 2070.

Staden arbetar med ett högvattenskydd vid älvkant och fortsatt arbete med anläggande av en gång- och cykelbro bör samverka med detta arbete. Se även rubrik 2.3.6 Högvattenskydd för sträckan Älvsborgsbron-Marieholmsbron ovan.

2.5.4 Stabilitet längs älvkanterna

Största delen utmed Göta älv och de inre vattenvägarna utgörs av kajer och murar med mycket varierande ålder, konstruktioner och skick. Lokalt finns även strandbrinkar oftast med ett utlagt erosionsskydd.

På uppdrag av stadsbyggnadskontoret utfördes 2011 en omfattande stabilitetskartering av Göteborgs Stad där både Göta Älv och de inre vattenvägarna ingick. Utöver stabilitetskarteringen har därefter många stabilitetsutredningar utförts, framför allt för nya detaljplaner utmed älven.

Dock släpar redovisningen/uppdateringen av stabilitetskartan efter något, så vissa delar kan vara åtgärdade alternativt uppdaterade med fördjupade utredningar som visar på tillfredställande stabilitet, men som idag inte är redovisade på kartan.

Figur 28: Områden med grön markering undersöktes detaljerat (på utredningsnivå) 2011 avseende stabilitet.

Stabilitetsförhållandena utmed Göta älv kan sammanfattas med att de till stora delar är tillfredställande för nuvarande förhållanden. Dock är det stora delar som inte klarar ytterligare belastning, vilket innebär att fördjupade undersökningar behövs vid fortsatt arbete. Även stabiliteten i själva älvfåran och geotekniska förutsättningar för att anlägga brostöd behöver hanteras fördjupat i fortsatt arbete.