5. Miljöförutsättningar
5.3 Mark och vatten
Bedömningsskala
Naturresurser med lågt värde är jordbruks-, skogsbruksmarker, renbetes-områden, naturgrus-, bergs- och vattentäkter, gruvor och så vidare med mindre goda förutsättningar för brukande vad gäller exempelvis tillgäng-lighet, tillväxt/produktion, kvalitet och kapacitet.
Naturresurser med måttligt värde är jordbruks-, skogsbruksmarker, renbe-tesområden, naturgrus-, bergs- och vattentäkter, gruvor och så vidare med måttligt goda förutsättningar för brukande vad gäller exempelvis tillgäng-lighet, tillväxt/produktion, kvalitet och kapacitet.
Naturresurser med högt värde är jordbruks-, skogsbruksmarker, renbetes-områden, naturgrus-, bergs- och vattentäkter, gruvor och så vidare med mycket goda förutsättningar för brukande vad gäller exempelvis tillgäng-lighet, tillväxt/produktion, kvalitet och kapacitet.
Värde naturresurser Skogsbruk
Inom utredningskorridoren bedrivs mestadels skogsbruk. Klassning av skogsmarker ur naturresurssynpunkt görs i det kommande arbetet med MKB.
Jordbruk
Kring Godegård passerar utredningskorridoren jordbruksmarker. Klass-ning av odlingsmarker ur naturresurssynpunkt görs i det kommande arbe-tet med MKB.
Vatten
Stora delar av utredningskorridoren löper ovanpå Godegårdsåsen som är en isälvsavlagring med huvudsakligen sand och grus. Den är en del av Hallsbergsåsen, ett system av isälvsavlagringar som sträcker sig från Öre-bro och söderut till Vättern. Åsen följer från Jakobshyttan dalgången söde-rut till Godegård och det finns ett antal tydligt markerade åsryggar i land-skapet. Avlagringarnas mäktighet är störst i de lägre delarna av dalgången, men finns även längre upp på sluttningarna där de bland annat avsatts som lateralterrasser, dvs. grus- och sandmaterial som har avsatts mellan bergssluttningen och en kvarliggande iskropp som fyllt ut dalgången. Sö-der om Godegård flackar landskapet ut och åsen breSö-der ut sig. Delvis täcks de grövre jordarterna av mer finkorniga jordarter. Åsen viker av åt sydväst, ned mot Vättern, och lämnar därmed även järnvägssträckningen som fort-sätter söderut ned mot Degerön.
Figur magnetfält
är främst de större samhällena Godegård och Degerön som har kommunalt vatten. Koncentration av enskilda brunnar finns bland annat i Äspe. En dryg handfull brunnar ligger mycket nära befintlig järnväg, bl.a. vid Äspe-kullen, Unnamon och strax söder om Godegårds kyrka. Det förekommer både grävda och borrade brunnar, och flera fastigheter har under de senare åren borrat nya brunnar då äldre grävda brunnar sinat på grund av låga grundvattennivåer sommartid. En inventering av brunnar har genomförts i tidigare skeden och ett kontrollprogram med provtagning har genomförts.
I detta skede har en verifiering av brunnarna i kontrollprogrammet genom-förts genom avstämning av SGU:s brunnsarkiv samt utskick till fastighetsä-gare i området. Ett mätprogram har upprättats och regelbunden mätning av nivåer och provtagning av vattenkvalitet i ett antal brunnar pågår. De enskilda brunnarna tillskrivs ett lågt värde då de endast har kapacitet för att försörja ett fåtal personer.
Inne i Godegårds samhälle och vid kyrkan finns energibrunnar.
Värdefulla ämnen, mineraler och övriga naturresurser
Ett riksintresse för utvinning av mineral berör bl.a. Motala kommun inom Östergötlands län. Den norra delen av den planerade järnvägssträckan, mellan Jakobshyttan och Lilla Äspe, ligger inom riksintresset för utvinning av mineral; Zinkgruvan, enligt beslut av SGU (Statens Geologiska Institut,
1991-05-08). Avgränsningen omfattar kända fyndigheter av de sulfidmal-mer som utgör grunden för nuvarande gruvindustri vid orten Zinkgruvan.
I den södra delen, söder om Godegårds kyrka, angränsar korridoren till en torvtäkt.
Klassning av de delar av området som berörs av riksintresset för utvinning av mineral och torvområdet ur naturresurssynpunkt görs i det kommande arbetet med MKB.
5.3.2 Klimatanpassning
Projektets påverkan på och anpassning för klimatförändringar beskrivs i det kommande arbetet med MKB. Detta arbete kommer att omfatta bedömning av klimatpåverkan i form av CO2-utsläpp som anläggningen medför, samt klimatanpassning för robusthet och minskad påverkan på anläggningen och på samhället i stort.
5.3.3 Markföroreningar
Ett förorenat område är ett område där mark, grundvatten, ytvatten eller sediment är så förorenat att halterna påtagligt överskrider lokal/regional bakgrundshalt. Även byggnader som förorenats av en verksamhet (ej av själva byggmaterialet) ingår i Naturvårdsverkets begrepp för förorenade
Figur. 5.3.1. Areella näringar sträckan Jakobshyttan – Godegård
Hallsbergsåsen har av SGU bedömts vara en formation av nationell bety-delse för vattenförsörjning, tillhörande klass 1B2 (grundvattenområde med potentiellt uttag >25 l/s och med högt befolkningstryck) och har därmed ett högt värde. Uttagsmöjligheterna är till största delen 5-25 l/s med min-dre partier med 1-5 l/s. Godegårdsåsen är mycket viktig för vattenförsörj-ning av samhällena Godegård och Degerön då den används som vattentäkt för samhällena. Drygt 300 personer är idag anslutna till vattentäkten. Utta-get görs med två stycken brunnar i Godegård och i nuläUtta-get är uttaUtta-get cirka 50 m3 (0.6 l/s) under ett medeldygn och 80 m3 (0.9 l/s) under ett maxdygn.
Det saknas reservvattentäkt och vid eventuell skada på vattentäkten kan vattenförsörjningen endast lösas tillfälligt med vattentankar.
Grundvattenresurser av en viss storleksordning definieras som vattenfö-rekomster. Vart 6:e år statusklassas dessa i kemisk och kvantitativ status samt bestäms de miljökvalitetsnormer som ska gälla för respektive vatten-förekomst. Hallsbergsåsen (SE651381-145973) har bedömts ha god kemisk och kvantitativ status och detta är även de fastställda miljökvalitetsnormer som gäller för grundvattenförekomsten och även föreslagna normer för kommande sexårscykel. Enligt kraven inom vattenförvaltningen får inte statusen försämras, och om risk finns att den gör det ska åtgärder vidtas.
Det finns ett antal privata brunnar mellan Jakobshyttan och Degerön. Det
Figur. 5.3.2. Areella näringar sträckan Godegård - Degerön
områden. Exponering för toxiska ämnen på förorenad områden kan ske via direkt intag av jord, inandning av damm eller ångor eller hudkontakt.
Föroreningarna kan också spridas till yt- och grundvatten, tas upp av växter eller djur och förorena dricksvatten. Beroende på bland annat föro-reningarnas farlighet, haltnivåer, exponerings- och spridningsrisker kan det förorenade området utgöra en risk för människa och miljö. Likaså kan massor som grävs ur från ett förorenat område utgöra risker för människa och miljö. Tänkbara föroreningar som kan förväntas påträffas från järn-vägsrelaterad verksamhet inom en driftsplats är metaller (ex. räl, vagnar, lok) och oljerelaterade föroreningar (ex.fett/smörjmedel från vagnar och lok samt olja från transformatorer).
Befintliga föroreningar
Provtagning av jord i järnvägsbanken längs med aktuell sträcka från Ja-kobshyttan till Degerön (km 236+000 – 246+500 utfördes i juli 2015 (Infranord 2015). Resultatet visar att föroreningar, framför allt arsenik, koppar, kvicksilver och PAH, förekommer i jorden, 0-0,5 meter under bal-lasten i spårmitt. Uppmätta halter för övervägande jordprover klassas i röd och gul klass enligt Trafikverkets förslag till avgränsningsvärden, vilket innebär att massorna ej kan återanvändas fritt inom Trafikverkets fastighe-ter. Kompletterande miljötekniska markundersökningar planeras utföras i november 2016 för sträckor där banvallen ska rivas, som underlag för masshantering inom projektet.