En del mer detaljerade synpunkter på redovisningen på plankartan och på hänsynskartan förs fram. Redovis- ningen på plankartan är avsedd att vara översiktlig. Gränsen mellan stadsbygd och obebyggd mark är inte avsedd att läsas exakt. Det är den principiella avvägning- en mellan olika intressen som redovisas, medan den slutliga avvägningen görs på den lokala nivån. Inom de zoner som anges som stadsbygd kan det på grund av det översiktliga redovisningssättet förekomma mindre om-
38
RUFS•
SYNPUNKTERPÅUTSTÄLLNINGSFÖRSLAG–
TJÄNSTEUTLÅTANDEråden som av lokala skäl bör hållas fria från bebyggelse. För transportinfrastrukturen anges principiella sträck- ningar och funktioner men inte hur objekten skall utfor- mas, t.ex. med avseende på vilka sträckor som skall gå i tunnlar. Många infrastrukturobjekt befinner sig ännu i ett tidigt planeringsskede där detta inte är möjligt. Rena fel eller otydligheter på plankartan eller hänsynskartan ska naturligtvis rättas.
I Vaxholm bör en viss justering av stadsbygdsavgräns- ningen göras med hänsyn till kommunens synpunkter eftersom det är rimligt att räkna med en viss bebyggelse i anslutning till väg 274, och andra utbyggnadsriktningar saknas. Avgränsningen av Upplands-Bro stadsbygd öst- erut bör minskas med hänsyn till kommunens önskemål, eftersom kommunen redovisar andraväl belägna utbygg- nadsområden i sin översiktsplan. I Värmdö kommun bör de större förändringsområdena på längre sikt ingå i den övriga regionala stadsbygden. Kommunen räknar med att en permanentning nödvändiggör planering för att bl.a. lösa VA-frågorna.
En ny stadsdel diskuteras på Tullinge flygfält. För att bibehålla handlingsfrihet för områdets framtida använd- ning bör området avgränsas snävare än enligt förslaget till översiktsplan som Botkyrka hänvisar till. Här bör således ingen ändring ske.
Kynäsområdet ingår i den regionala grönstrukturen som en del av Magelungens kilområde enligt grönstruk- turrapporten från 1996. Kontoret anser att sambanden mellan den inre delen av grönkilen och Ågestakilen i övrigt bör förtydligas i planen genom att stadsbygdens avgränsning ses över vid Orlångsjöberg och en grön kil markeras vid Kynäsberget.
Långsiktigt hållbar utveckling
Kontoret håller med de remissinstanser som anser att förutsättningarna för en långsiktigt hållbar utveckling inte hanterats färdigt i och med förslaget till regional utvecklingsplan. Dessa frågor behöver ägnas betydande uppmärksamhet under lång tid framöver och kontoret avser också att arbeta med dessa frågor i den fortsatta regionplaneringen efter RUFS.
De remissinstanser som är kritiska när det gäller i vilken utsträckning som RUFS har beaktat en långsiktigt hållbar utveckling anser i regel att miljöaspekterna har försummats. RUFS är dock en avvägning syftande till en hållbar utveckling med såväl sociala som ekonomiska och miljömässiga aspekter. Med hänsyn till de faktorer som
kan behandlas i en regional utvecklingsplan bedömer kontoret att en rimlig avvägning har skett.
Som Boverket konstaterar har konsekvensbedöm- ningen funnits med under planprocessen och påverkat innehållet. Metoderna för detta arbete är dock långtifrån färdiga och kontoret kommer i det fortsatta arbetet att utveckla dem vidare.
Ett flertal remissinstanser anser att miljökvalitetsnor- merna borde getts större vikt. I RUFS diskuteras betydel- sen av normerna och möjligheterna att med RUFS bidra till att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid inte över- skrids. Sedan utställningsförslaget togs fram har rege- ringen beslutat att ge länsstyrelsen i uppdrag att upprätta ett åtgärdsprogram för kvävedioxidnormen. Det finns inte förutsättningar att tidsmässigt samordna detta upp- drag med RUFS, men detta kan ske i kommande aktua- liseringar av planen. Vidare har en norm för partiklar införts som kan bli lika kritisk som normen för kvävedi- oxid. Texten om miljökvalitetsnormer behöver därför aktualiseras med avseende på detta. Kontoret vill i det sammanhanget understryka vad några remissinstanser för fram, nämligen att kommande åtgärdsprogram inte får medverka till att sammantaget öka utsläppen eller försvåra en nödvändig utbyggnad i den växande regio- nen.
Genomförande och uppföljning
Många aktörer betonar vikten av att få till stånd en starkare regional beslutskraft. En politisk process pågår i denna fråga. Ännu finns dock inget förslag som är välförankrat och som kan presenteras i RUFS. Tills vidare handlar det därför om utgå från den institutionella ram som finns idag och att inom denna skapa tillräcklig samsyn och beslutskraft. De förslag kring genomföran- det som finns i RUFS utgår från denna förutsättning.
Kontoret noterar att planerna på att utveckla delregi- onplaneringen bemöts positivt. Det är också viktigt att notera att flera aktörer vill medverka i genomförandepro- cesser. Kontoret menar att formerna för den delregionala utvecklingsplaneringen måste anpassas till behov och förutsättningar i respektive regiondel och avgöras av önskemålen i respektive regiondel.
Några aktörer noterar att fördjupade studier krävs innan ett genomförande kan ske. Det gäller sannolikt en stor del av de insatser som presenteras i RUFS. De ”inriktningar” som presenteras i RUFS behöver på olika sätt konkretiseras, vidareutvecklas och förankras ytterli-
RUFS
•
SYNPUNKTERPÅUTSTÄLLNINGSFÖRSLAG–
TJÄNSTEUTLÅTANDE39
gare innan ett genomförande i strikt mening kan ske. Ett sådant arbete har redan inletts. Få aktörer har kommen- terat frågan om hur utvecklingsplanen ska hållas aktuell. I RUFS anges att en aktualitetsprövning av planen sker under varje mandatperiod.