Johan Linderholm
Bakgrund
Jordbruket har utgjort en av de svenska basnäringarna i årtusenden och studier av människans historia är intimt förknippade med brukandet av jorden. De tidigaste insla
gen av odlade kulturväxter kan spåras till ca 6000 år före nutid och genom historien har odlandet ökat i betydelse för att försörja en växande befolkning. Med jordbrukets införande påbörjade den förhistoriska människan en mer omfattande markanvändning och följdaktligen en allt in
tensivare markpåverkan med fysiska, kemiska och biolo
giska förändringar som följd.
Av tradition har arkeologer (och då främst inventerare) och kulturgeografer arbetat med frågor rörande jordbru
kets odlingssystem, arrondering och odlingsteknik från observationer av ovan mark synliga lämningar som t ex stensträngssystem, åkerterrasser m m, eller om man så vill indirekta lämningar av jordbruket (Widgren 1983).
Det finns två perspektiv, tid och rum, som man kan anlägga på förhistorisk markanvändning och kemiska
fysikaliska markförändringar. När det gäller tidsaspekten kan kolluvier ge användbara material. Kolluvier som av
sätts till följd av odlingsaktiviteter och erosion, är oftast stratigrafiska och ger därigenom kronologisk informa
tion. Här kan frågeställningar användas som berör när odling förekommit, förändringar över tid, etc. De rums
liga aspekterna behandlar åkerytor, arrondering osv, i ett synkront perspektiv. Från båda perspektiven kan man dis
kutera markanvändningens art, omfattning och intensitet.
Hur kan man då studera markförändringar till följd av jordbruk som inte går att ockulärbesiktiga? Jordmåns- begreppet är ett centralt begrepp för diskussion kring jord
bruk och marken som informationskälla. Jordmånen, dvs den del av marken som berörs av klimat och biosfär, ut
bildas som en följd av en rad natur- och kulturbetingade
formationsprocesser och berättar om markens historia.
Provan (1973) noterade att jordmånsbildningen varierade över ett boplatsområde från järnåldern och antog att detta hängde samman med olikartad markanvändning. En re
levant jordmånsklassificering och bedömning av mark
profiler, ur vilka prov insamlas, är naturligtvis en förut
sättning för att vidare kemiska analyser ska vara menings
fulla och möjliga att tolka. Vidare har kemiska data en väsentligt skild karaktär jämfört med artefaktuella data och blir ej meningsfulla om man försöker studera dem som enskilda företeelser. Det är därför viktigt att ett rep
resentativt urval av prover insamlas som reflekterar olika marktyper eller olika förhistoriska aktiviteter.
Jordbruksaktiviteter genererar specifika förändringar i marken som är kopplade till fysisk bearbetning och till
försel av näringsämnen (stallgödsel), något som för Skan
dinaviens del blir akuellt någon gång under yngre brons
ålder (Engelmark 1992). Sedan 30-talet har man vetat att genom att under längre perioder bo och leva på ett ställe anrikas kemiska ämnen (bl a fosfat) i marken förknip
pade med människors biogeokemiska kretslopp (Arrhe
nius 1934). Fosfatkarteringar har sedan dess använts i varierande omfattning som arkeologisk prospekterings- metod, främst för att lokalisera förhistorisk bebyggelse.
Men denna analysmetod behandlar mer förändringar till följd av boende eller hushållsakti vi teter och används mer för att påvisa förekomst av boplatser än att förklara mark
användning. För att studera jordbruk krävs andra metoder.
Odlingsexperiment med stallgödsling i podsolerad mark, vid arkeologiska institutionens vid Umeå universi
tets försöksområde, har visat hur markens organiska subs
tans ökar kraftigt när ca 20 - 25 ton/ha gödsel tillförs. Dessa mängder är nödvändiga för att kunna odla säd i jordmåner med låg omsättning och näringsstatus som t ex
podsol-Organisk
Tid efter odling (år) Odlingsfas
Fig 1. Förändring av markens organiska substans i en podsoljord, vid tillförsel av stallgödsel.
Växternas upptagning
av P Gödsel
Nedbruten/omsatt organisk substans
Svårnedbruten Biomassa
mikrobiellt P
organisk substans Tillgängligt P
Svårnedbruten organisk substans Tillgängligt
oorganiskt P
Stabil organisk P Minerogent P
Fixerat oorganiskt P
Gammal organisk substans Stabil organisk P
Fig 2. Fosfatkretsloppet i en podsoljord i samband med tillförsel av stallgödsel.
jordar. Eftersom omsättningen av den organiska substan
sen är långsam (Bohn et al 1985) kommer det, efter att odlingen upphör, bli kvar rester av svårnedbrutna organiska föreningar i marken (från gödseln) som mycket sakta bryts ned (se fig 1). I detta mark-kretslopp kommer även fosfat
föreningar att ingå. Övergivna gödslade åkrar bibehåller och binder en gödselrelaterad fosfat i en svårnedbruten humus (se fig 2). Genom att analysera denna komponent kan man se var och eventuellt i vilken omfattning göds
ling bedrivits (Engelmark och Linderholm 1996, Liversage et al 1987, Ottaway 1984).
Det finns en rad sätt att analysera olika fosfatfraktioner i ett markkemiskt system. Att direkt analysera organiskt bunden fosfat är svårt, så vanligen analyserar man en total mängd P04 3 samt en oorganisk fraktion. För att erhålla den organiska fraktionen subtraheras oorganisk del från total mängd. Oorganisk fosfat i jord kan analyseras genom citronsyra extraktion, följt av komplexbildning mellan fos
fat och molybdat i sur lösning (Bethell & Maté 1989, Engelmark & Linderholm 1996). Genom att oxidera det organiska materialet i jordprovet, genom behandling med starka oxiderande syror eller förbränning, frigörs även organiskt bunden fosfat och på så sätt erhålls en relativ totalhalt (Bock 1979; Stevenson 1986).
Fallstudien från Vässingstugan
Vid en medeltida gård, Vässingstugan i Östergötland, på Sydsvenska höglandet (fig 4) genomfördes en markun
dersökning inom ramen för projektet ”Kan man leva på en ödegård?”. Boplatsen övergavs sannolikt vid 1300-ta- lets mitt (Berg 1993; Engelmark & Linderholm 1993).
Här fanns också ett större röjningsröseområde med terras
ser, hak samt röjda ytor.
Här insamlades jordmaterial från olika ytor så att olika markanvändning skulle bli representerad, (boplats, åker och naturlig opåverkad jordmån). Även material från ett närliggande 1800-tals torp insamlades. Från 18 ytor som var ca 25 m2 stora togs jordprov från fem provpunkter som sedan slogs ihop, för att minska risken för slump
mässig naturlig variation. Material insamlades huvudsak
ligen från B-horisonten, men i fall med oklar jordmåns- bildning insamlades även prov från A- samt C-horisonter.
Resultaten från de kemiska analyserna visas i figur 3, där kvoten mellan den totala P-halten och den oorganiska P-fraktionen är satt i relation till glödförlusten. Proven från det medeltida boplatsområdet bildar en grupp i ned
re högra delen av diagrammet, karaktäriserade av hög halt oorganisk P, låg P-kvot samt hög organisk halt. I den övre delen av diagrammet återfinns prov med hög P-kvot, dvs relativt stor andel organiskt bun
den fosfat som kombinerat med hög glödförlust antas indikera odling/göds
ling. Proven med denna karaktär åter
finns i de stenrensade ytorna i det s k röjningsröseområdet samt i åkerjor
darna kring det historiska torpet. För den medeltida gårdens del innebär detta att det med stor sannolikhet be
drivits odling med ensäde och stall
gödsling.
Undersökningen har primärt fokuse
rats på att klassificera olika jordar.
Detta kan sammanfattas med en en
kel modell (fig 5) där man kan klas
sificera jordprov efter varierande mark
användning i podsoljordar. Nivåerna är inte absoluta eller statiska utan va
rierar med jordmån, marktyp m m.
10
Fig 3. Relationen mellan kvoten Ptot och Poorg mot glödförlusten över proven från lokalen Vässingstugan (se även fig 4).
O o o o
100 M
Höjdkurva
Terrasskant
Stenmurar kring inäga till 1800 - tals torp
Provpunkter
Medeltida bosättning Byggnad
Husgrund Röjningsröse
Fig 4. Lokalen Vässingstugan. Provpunkter och symboler är samma som i fig 3.
Modellen är alltså inget färdigt recept som skall följas utan ett hjälpmedel att tolka olika markanvändning inom ett undersökningsområde på basis av kemisk information.
Sekundär markanvändning samt jordmånsbildande processer kan naturligtvis komma att förvränga resultat vid markundersökningar. Vissa av dessa faktorer kan dock i viss mån identifieras både pedologiskt i fält och kemiskt/
analytiskt på laboratorium. Det är naturligtvis inte alltid möjligt att isolera enstaka företeelser eftersom markan
vändning varierat över tid i ett område, men som regel lämnar den mest intensiva fasen kraftigast spår.
Brunjordar
odlad/gödslad jord Påverkad
icke odlad jord
Naturliga opåverkade
jordar /
Boplats jordar Organisk halt
Fig 5. Modell för jordbrukets markanvändning i podsoljordmån.
Diskussion
Spåren efter förändringar till följd av markanvändning återfinns i marken och jordmånsbildningen och är olika beroende på vilka aktiviteter man bedrivit. Sett från mark
perspektivet har jordbruket sedan lång tid varit en cent
ral del i människans markanvändning och kanske den mest omfattande faktorn när det gäller markförändring, men är inte på något sätt en isolerad företeelse när det gäller markpåverkan.
Vi kan alltså inte bara lyfta ut jordbruket som ett iso
lerat fenomen och lägga det under luppen utan att se till det system, ekonomiskt eller socialt som ligger bakom.
Mycket av den nödvändiga informationen ligger kvar på själva boplatsen. Vi står inför obesvarade frågor. Vad vill
vi egentligen veta om jordbruket genom historien och hur tar vi fram informationen som kan svara på våra frågor?
Vilka frågor man än väljer att arbeta med som berör för
historiskt jordbruk är ett holistiskt synsätt nödvändigt.
Vi har en rad informationskällor till vårt förfogande och om man vill kunna ge en fullödig bild av odlingshistorien måste dessa användas på ett icke hierarkiskt sätt.
Referenser
Arrhenius, O., 1934. Fosfathalten i skånska jordar. Sve
riges Geologiska Undersökningar. Ser C, no 383. Års
bok 28, no 3.
Berg, J., 1993. Överexploatering och ödeläggelse? En re
konstruktion av en medeltida ödegård ur ett ekolo
giskt perspektiv. Opublicerad rapport från Inst. f. Kul
turgeografi, Stockholms universitet.
Bethell, P. H. & Mate, I., 1989. The use of soil phosphate analysis in archaeology: A critique. I: J. Henderson (Red.). Scientific Analysis in Archaeology. Oxford Uni
versity Committee, monograph No. 19.
Bock, R., 1979. A handbook of decomposition methods in analytical chemistry. (Translated by I. L. Marr).
Glasgow.
Bohn, H., McNeal, B. & O’Connor, G., 1985. Soil Che
mistry. New York.
Engelmark, R., 1992. A review of the farming economy in South Scania based on botanical evidence. I: Lars
son, L., Callmer, J. & Stjernquist, B. (Red.). The Archaeo
logy of the cultural landscape. Field work and research in a South Swedish rural region. Acta Archaeologica Lundensia. Series in 4°. No 19.
Engelmark, R. & Linderholm, J., 1993. ”Kan man leva på en ödegård?. Opublicerad rapport från Miljöarkeo
logiska Laboratoriet, inst. f. Arkeologi, Umeå Univer
sitet.
Engelmark, R. & Linderholm, J., 1996. Prehistoric land management and cultivation. A soil chemical study.
Proceedings from the sixth Nordic Conferens on the Application of Scientific Methods in Archaeology, Es
bjerg 19-23 September 1993. AREM 1. Esbjerg.
Liversage, D., Munro, M.A.R., Courty, M.A. & Norn- berg, R, 1987. Studies of a buried Iron Age Field. Acta Archaeologica 1987. Vol 1.
Ottaway, J. H., 1984. Persistence of organic phosphate in buried soils. Nature 307, s 257 - 259).
Provan, D. M., 1973. The Soils of an Iron Age Farm Site- Bjellandsøynæ, SW Norway. Norwegian Archaeolo
gical Review vol 6, s 30 - 41.
Stevenson, F. J., 1986. Cycles of Soil. C, N, P and Mic
ronutrients. London.
Widgren, M., 1983. Settlement and farming systems in the Early Iron Age. A study of fossil agrarian land
scapes in Östergötland. Stockholm Studies in Human Geography 3. Stockholm.