AP-fonderna äger sammanlagt 293 miljonerkronor i det kanadensiska gruv-företaget Goldcorp som driver Marlingruvan i Guatemala via dotterbolaget Montana Exploradora.111 Gruvan ligger i kommunerna San Miguel Ixtahuacán och Sipacapa i San Marcosregionen som är en av de folkrikaste och fattigaste i landet. Gruvan anlades med hjälp av ett lån från Världsbanken på 45 miljoner dollar med kravet att ursprungsbefolkningens rättigheter skulle respekteras och att gruvan skulle leda till en hållbar utveckling i området.112 Produktionen började 2005 och gruvan har en förväntad livslängd på drygt tio år. Den består av ett stort dagbrott och beräknas ha mer än 46 ton guld i reserver. Gruvan har runt 2000 anställda.113
111 AP-fondernas innehavslistor per 2010-12-31.
112 On Common Grounds, ”Executive Summary, Human Rights Assessment of Goldcorp’s Marlin mine”, 2010.
113 Goldcorps årsrapport 2010.
Foto: COPAE, 2006
6.1 Konflikter kring Marlingruvan
Marlingruvan har varit kontroversiell sedan starten. En majoritet av de boende i området runt gruvan är ursprungsfolk och en del av dem har tillsammans med katolska kyrkan och ett antal miljöorganisationer engagerat sig mot gruvdrif-ten. Kritiken mot gruvan gäller flera områden.
• Kränkningar av ursprungsfolks rättigheter
. Mayafolket i området runt gruvan fick aldrig möjlighet att ta ställning till gruvan trots att de omfattas av rättigheterna i ILO 169.• Förgiftat vatten
. En vattenstudie har visat att nivån av tungmetaller och farliga ämnen som aluminium och arsenik i vattenflöden nära gru-van ligger långt över tillåtna gränsvärden.114 Befolkningen vittnar om att boskap dött efter att ha druckit det förorenade vattnet och att vattnet i minst åtta brunnar i området torkat ut efter att gruvan startade.• Hälsoproblem
. Flera invånare uppger att de fått luftrörsproblem och andra hälsoproblem sedan gruvan startade.• Våld och trakasserier
. De som engagerat sig mot gruvan har vid upp-repade tillfällen förföljts, hotats och utsatts för mordförsök av personer med kopplingar till gruvbolaget.115 Vid minst två tillfällen har säkerhets-vakter anlitade av gruvbolaget dödat personer som opponerat sig mot gruvan.116• Inga fackliga rättigheter
. Arbetare i Marlingruvan har vittnat om att företaget hotat anställda som engagerat sig fackligt och att arbetarna inte vågar ansluta sig till facket av rädsla för repressalier, vilket är en kränkning mot föreningsfriheten, ILO 87.• Brister i planerna för stängning av gruvan
. De enorma mängder miljöfarligt avfall som gruvan genererar måste kunna förvaras säkert i tusentals år. Den summa som företaget avsatt för stängning av gruvan ligger lågt i förhållande till praxis och det är osäkert om säkerheten kommer att kunna garanteras.117• Markkonflikter
. Flera personer säger sig ha blivit trakasserade och hotade till att sälja sin mark till gruvbolaget.114 COPAE, “ Second Annual Report on the Monitoring and Analysis of the Water Quality”, 2009; Van de Wauw, Evens, Machiel, “Are Groundwater overextraction and reduced infiltration contributing to Arsenic related health problems near the Marlin mine (Guatemala)?”, 2010.
115 Amnestys blixtaktion 3 mars 2011.
116 FN, ”Informe del Relator Especial de Naciones Unidas sobre los derechos de los pueblos indígenas, James Anaya”, 2011.
117 On Common Grounds, ”Executive Summary, Human Rights Assessment of Goldcorp’s Marlin mine”, 2010; COPAE 2011, ”Asuntos de recuperación y costos aproximados para la recuperación de la mina Marlin.”
• Sprickor i hus
. Lokalbefolkningen vittnar om att flera hus spruckit på grund av sprängningarna i gruvan.I flera lokala folkomröstningar har en majoritet av befolkningen ställt sig nega-tiv till utvinningen.118 Utslagen av de lokala omröstningarna har sedan förkla-rats som icke bindande av staten. Goldcorp planerar att utöka sin utvinning rots motståndet.119
6.2 AP-fonderna reagerar
Med anledning av konflikterna kring Marlingruvan besökte Etikrådet gruvan 2008. De konstaterade då att risken för kränkningar av mänskliga rättigheter var stor och inledde en dialog med Goldcorp. Mellan 2008 och 2009 genomförde den kanadensiska konsultfirman On Common Grounds en så kallad Human Rights Impacts Assessment (HRIA) av gruvan på uppdrag av AP-fonderna och flera andra ägare. Studien hade som syfte att kartlägga kränkningar och risk för kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med Marlingruvan.
Studien visade flera områden där företaget inte respekterat mänskliga rättig-heter och visade att mycket av kritiken mot gruvan var befogad. Bland annat bekräftade den att Mayafolkets rättigheter som ursprungsfolk kränkts eftersom de inte konsulterats innan gruvan började anläggas.120
Den konstaterade också att ILO 169 och ursprungsfolkens kollektiva rättigheter inte respekterats när företaget köpt upp mark, att allvarliga brott mot mänskliga rättigheter har begåtts i samband med företagets säkerhetsarbete och anlitande av privata säkerhetsbolag och att de spruckna husen med all sannolikhet orsakats av sprängningarna i gruvan. Det senare har sedan tillbakavisats i en annan stu-die.121 HRA-studien visade också att gruvföretaget kränkt arbetarnas fackliga rät-tigheter genom att hota och avskeda personer som velat engagera sig i facket.122 HRA-studien hävdar att det inte finns uppgifter som bekräftar att gruvan föro-renat vattnet i området men understryker behovet av att fler oberoende studier av vattenkvalitet och vattentillgång görs. Den hävdar också att det inte gått att avgöra om gruvan haft en negativ effekt på lokalbefolkningens hälsa med den information som finns tillgänglig och att även detta behöver utredas.
HRA-studien har kritiserats av flera organisationer för att ha stora brister och inte vara tillräckligt oberoende. Flera mindre studier gjorda av organisationer
118 ITUC, Union View nr.23, ”The alliance between the indigenous peoples and trade unions in Latin America”, 2011.
119 www.goldcorp.com
120 On Common Grounds, “Human Rights Assessment of the Marlin Mine- executive summary”, 2010.
121 The Congress of Guatemala’s Transparency Commission 2010 “final technical report regarding the cause of damage to houses in communities located near the Marlin Mine”.
122 On Common Grounds, “Human Rights Assessment of the Marlin Mine- executive summary”, 2010.
och forskare har tidigare påvisat negativa hälsoeffekter hos människor och djur till följd av förorenat vatten från Marlingruvan.123 Efter HRA-studien har minst två fall anmälts där företagit brutit mot miljöföreskrifter när det gäller hante-ringen av förorenat vatten från gruvan.124
I en rapport från juni 2011 av den internationella fackliga organisationen ITUC förklarar den katolska biskopen ÁlvaroRamazzini från organisationen COPAE problemen runt gruvan:
- One of our biggest environmental problems is the lack of water. In the mining zone the people do not have enough water for irrigation and even drinking water. Then along comes the mine and they are using thousands and thousands of litres of water every day. (…)We are also afraid that the river running past the mine will be polluted and the ground water also pol-luted. What good will it do if we have gold but no water?125
6.3 Goldcorp svarar på kritiken
Goldcorp har svarat på kritiken i HRA-studien och lovat bättring på en rad områden. Vissa åtgärder har genomförts enligt den årliga rapportering som företaget förbundit sig till att göra. På policynivå har en Human Rights Policy och en CSR-policy för hela företaget antagits och dotterbolaget Montana Explo-radora har anslutit sig till the Voluntary Principles on Security and Human Rights. Företaget ska se över sina planer för stängning av gruvan och se om de behöver revideras. Flera centrala dokument som tidigare inte funnits tillgäng-liga för allmänheten har lagts upp på internet. De genomför också studier av vattentillgång och vattenkvalitet tillsammans med lokala myndigheter (dock med begränsad trovärdighet enligt lokalbefolkningen).126
6.4 ”Dialogen går framåt” - men problemen fortsätter
Etikrådet skriver i sin årsrapport för 2010 att de tycker att dialogen går framåt.
De väljer därför att fortsätta dialogen istället för att sälja av sina aktier med motiveringen att de har större möjlighet att påverka som ägare:
- Goldcorps respons på utvärderingen och deras åtgärdsplan visar att Gold-corp arbetar aktivt med att förbättra situationen vid Marlingruvan och även hur bolaget avser att agera framöver. Det innebär bland annat införande
123 Bland annat Fundación Madre Selva, la Comisión Pastoral Paz de Ecología de la diocesis de San Marcos, Physicians for Human Rights och E-Tech International.
124 FN, ”Informe del Relator Especial de Naciones Unidas sobre los derechos de los pueblos indígenas, James Anaya”,2011.
125 ITUC, Union View nr.23, “The alliance between the indigenous peoples and trade unions in Latin America”, 2011.
126 Goldcorp, ”Goldcorp’s First Update to the Marlin Mine Human Rights Assessment Report”, 2010.
av en hållbarhetspolicy och en policy för mänskliga rättigheter, samt att dessa frågor numera hanteras på högsta nivå inom bolaget. Goldcorp är ett bra exempel på hur investerare, även som Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fondens i detta fall med väldigt små ägarandelar (totalt 0,11 procent av aktiekapitalet), kan påverka bolag och dess agerande i positiv riktning.127 Flera nya fall av rapporterade kränkningar mot mänskliga rättigheter vid Mar-lingruvan under 2010 och 2011 sätter dock fokus på frågan hur länge det är rimligt att fortsätta en dialog med ett företag och vad som krävs för att en dia-log ska anses gå framåt.
Under våren och sommaren 2010 besökte ILO, Interamerikanska kommissio-nen för mänskliga rättigheter (CIDH) och James Anaya, FN:s särskilda rappor-tör för ursprungsfolkens rättigheter - området runt Marlingruvan. De konstate-rade alla att gruvan fortfarande leder till kränkningar av mänskliga rättigheter i flera avseenden och betonade särskilt brott mot ursprungsfolkens rättigheter.
Den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter krävde efter besöket vid gruvan att Guatemalas regering skulle stoppa utvinningen och kravet fick stöd från flera håll. Guatemalas president hävdade först att gruvan skulle stängas medan anklagelserna utreddes men har inte infriat sitt löfte.128 Hot och våld mot dem som engagerar sig mot gruvan är ett annat problem som kvarstår. Under 2010 mordhotades och sköts två kvinnor i samband med sitt engagemang mot gruvan vilket föranledde en blixtaktion från Amnesty. Hän-delsen uppmärksammades även av FNs särskilda sändebud för ursprungsfol-kens rättigheter.129
127 Etikrådets årsrapport, 2010
128 http://www.sida.se/OmVarlden/Reportage/Feature/Guld-mord-och-misshandel/
http://www.miningwatch.ca/news/guatemala-defies-human-rights-body-refuses-suspend-marlin-mine
129 FN 2011, ”Informe del Relator Especial de Naciones Unidas sobre los derechos de los pueblos indígenas, James Anaya”.
Biologisk mångfald och miljö
FN:s Konventionen om biologisk mångfald trädde i kraft 1993 och innehåller tre delmål som omfattar bevarande av biologisk mångfald, ett hållbart använ-dande av jordens resurser och en rättvis och jämn fördelning av de tillgångar som utvinns ur jordens resurser. Konventionen har ratificerats av Sverige, Kanada, Chile, Argentina, Peru och Guatemala men inte av USA.
Riodeklarationen innehåller grundläggande principer för miljö- och utvecklings-arbete, till exempel principen att den som förorenar ska betala. Riodeklarationen är en deklaration och inte juridiskt bindande. (www.sweden.gov.se)
FAKTA
I februari 2011 misshandlades och hotades flera motståndare mot Marlingru-van på nytt i samband med en demonstration mot gruMarlingru-van. De uppger att bus-sen de färdades i attackerades av personer med nära koppling till gruvbolaget.
De protesterande hölls som gisslan i flera timmar och flera misshandlades.
Några fördes till de lokala myndigheternas kontor där de blev slagna och hotade.130 Händelsen uppmärksammades bland annat av Amnesty och ledde till ytter-ligare en blixtaktion. Demonstrationen var en protest mot att gruvbolaget inte respekterat uppmaningen från den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter att stoppa utvinningen. Goldcorp förnekar att händelsen ägt rum på det sätt den beskrivits av de protesterande.131 De hävdar bland annat att de protesterande stoppat och hotat en buss som var på väg till gruvan men att företaget inte på något sätt ingripit mot de protesterande.132
På Goldcorps bolagsstämma i maj 2011 röstade sex procent av aktieägarna för en resolution om att stoppa utvinningen vid gruvan i enlighet med uppma-ningen från interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter. AP-fonderna ingick inte bland dem.133 När några organisationer, däribland Kristna Fredsrörelsen och Latinamerikagrupperna, ifrågasatte detta hänvisade AP-fon-dernas Etikråd till att de inte kommenterar hur fonderna kommer att rösta på enskilda resolutioner före en bolagsstämma. De förklarade sedan sitt agerande på följande sätt:
- Etikrådet har en tydlig linje om hur vi anser att arbetet med att ställa tydliga krav på ett bolag ska bedrivas och vi finner det därför olämpligt att stödja andra handlingsalternativ så länge som den process vi påbörjat inte har slut-förts. I fallet Goldcorp är den process Etikrådet initierat inte avslutad och Etikrådet följer bolagets arbete och det som händer i Guatemala noggrant.134
6.5 Sammanfattning
Marlingruvan innebär en mycket viktig inkomstkälla för den guatemalanska staten trots generösa skatteregler. Gruvan har bidragit positivt till San Marcos-regionen med arbetstillfällen, förbättrad infrastruktur och en del sociala insat-ser, bland annat inom hälsoområdet. Samtidigt visar bedömningar från flera tunga instanser att problemen kring gruvan fortsätter. Kränkningar av mänsk-liga rättigheter har ägt rum och trots vissa förbättringar i Goldcorps arbete är risken stor för fortsatta kränkningar.
130 Amnestys blixtaktion 3 mars 2011.
131 http://www.business-humanrights.org/Search/SearchResults?SearchableText=Marlin +Mine&x=11&y=7
132 Goldcorp, “Update on Blockade at San Miguel Ixtahuacán”, 2011.
133 http://goldcorpoutofguatemala.com/2011/05/19/goldcorp-asks-shareholders- to-ignore-international-consensus-to-suspend-operations-at-its-marlin-mine-in-guatemala/
134 http://www.ap4.se/etikradet/Etikradet.aspx?id=796
Rekommendationer till AP-fonderna:
• Ställ krav på att verksamheten vid Marlingruvan stoppas tills alla kränkningar av mänskliga rättigheter är grundligt utredda och åtgär-dade.
• Ställ krav på att de lokala folkomröstningar som hållits om Mar-lingruvan respekteras, i enlighet med ILO 169 och Deklarationen om ursprungsfolkens rättigheter, innan gruvverksamheten fortsätter eller utökas.
• Ställ krav på en ny oberoende studie av hur Marlingruvan påverkar vattentillgång, vattenkvalitet, miljö och människors och djurs hälsa i området.
• Ställ krav på att planerna för stängning av gruvan granskas och att till-räckligt med resurser avsätts för att garantera säker förvaring av miljö-farligt avfall från gruvan.
• Ställ krav på en utredning för att tydliggöra hur de drabbade bör kom-penseras för kränkningar av mänskliga rättigheter och negativ påver-kan på lokalbefolkningens levnadsförutsättningar.
Rätten till vatten
2010 antog FNs generalförsamling en resolution som gör rent dricksvatten och sanitet till en grundläggande mänsklig rättighet. Rätten till vatten innebär att alla människor ska ha tillgång till tillräckligt med vatten för personliga ända-mål, tillgång till rent och säkert vatten och att ingen ska diskrimineras när det gäller tillgång till vatten. (Källa: Resolution on the human right to water and sanitation, http://www.unesco.org/water/wwap/news/archives/UNDecWa-terHR_EN.pdf)
FAKTA
7. Pascua-Lama, Chile-Argentina
7.1 Pascua-Lamaprojektet
AP-fonderna har sammanlagt 583 miljoner kronor investerade i det kanaden-siska gruvbolaget Barrick Gold som är världens största guldgruvbolag.135Barrick Gold är ägare av Pascua-Lamagruvan som håller på att anläggas på gränsen mellan Chile och Argentina, i Huasco- respektive San Juánprovinsen.136 Pascua-Lamagruvan befinner sig fortfarande i sin utvecklingsfas och kallas därför för ett projekt snarare än en gruva.
Enligt planerna ska utvinningen börja 2013 och gruvan har en förväntad livs-längd på 25 år.137 Megaprojektet har cirka 500tonguld i reserver. Väl i drift för-väntas den genomsnittliga årliga produktionen under de första fem åren vara drygt 23 ton guld till en kostnad av 20-50 USD per
ounce
, vilket gör Pascua Lama till en av de lönsammaste guldgruvorna i världen.138 Utvinningen ska ske med hjälp av cyanid.Barrick Gold arbetar med projektet via sina filialer i Chile och Argentina.139 Företaget räknar med att gruvan kommer att ge 5 500 direkta arbetstillfällen under de tre år som gruvan ska konstrueras. När gruvdriften väl är igång räk-nar Barrick Gold med att den ska ge arbete åt 1 600 personer.
Projektet har stött på massiv kritik och upprepade folkliga protester både i Chile och i Argentina trots att det bara är i sin utvecklingsfas. Konflikterna rör till stor del miljöförstöring och utnyttjandet av vattenresurser, men också hot mot ursprungsfolkens rättigheter. Bland kritikerna finns ett antal miljöorgani-sationer, kyrkor och människor ur lokalbefolkningen som slutit sig samman, samt ursprungsfolket Diaguita.
135 AP-fondernas innehavslistor per 2010-12-31.
136 75 procent av gruvan kommer att ligga i Chile och 25 procent i Argentina, men vattnet till gruvan kommer i första hand att tas från en flod på den argentinska sidan. www.
barrick.com
137 Barrick Gold, “Pascua-Lama Responsibility Report 2010”.
138 Barrick Gold, “Annual Report 2010”, s. 11.
139 Compañia Minera Nevada S.A. i Chile och Barrick Exploraciones Argentina S.A. och Exploraciones Mineras Argentina S.A. i Argentina.
7.2 Konflikter om vattnet
Pascua-Lamagruvan ligger i ett område som gränsar till Atacamaöknen och som redan nu lider brist på vatten. Gruvan kommer att kräva 370 liter vatten i sekunden.140 De som kritiserar projektet är boende i området nedanför gruvan som är rädda för att vattentillgången kommer att påverkas och vattenkvalite-ten försämras genom utsläpp av giftiga ämnen och försurat vatvattenkvalite-ten från gruvan.
På både den chilenska och den argentinska sidan är befolkningen i områdena nedanför gruvan beroende av jordbruket. Huascodalen i Chile, med 70 000 jordbrukare, och provinsen San Juán i Argentina, består huvudsakligen av vin-, oliv- och fruktodlingar. En stor del av ländernas frukt- och vinexport sker härifrån.141 I området där gruvan anläggs finns källan till fem chilenska floder och två argentinska. På den chilenska sidan kommer avfall från gruvan att placeras ovanpå en så kallad stenglaciär precis vid källan till Estrechofloden, där också sprängämnen till gruvan kommer att förvaras.142 Det innebär en risk att glaciä-ren smälter och för med sig föroglaciä-renat vatten ut i vattendrag i närheten.143 Avfal-let kommer totalt att bestå av 1200 miljoner ton sten, så kallat gråberg, som innehåller kemiska restprodukter.144
Jordbrukare på båda sidor menar att Pascua-Lamaprojektet är oförenligt med regionens jordbruk där tillgången till rent vatten är oerhört central och där vat-tenresurserna redan nu är knappa.145Barrick hävdar på sin hemsida att det inte finns några konflikter mellan gruvnäringen och jordbruket och att miljökon-sekvensbeskrivningarna över Pascua-Lamaprojektet blivit grundligt kontrolle-rade och godkända av både chilenska och argentinska myndigheter.146
7.3 Glaciärerna smälter
Pascua-Lamagruvan ligger på mellan 3800 och 5200 meters höjd, strax norr om glaciärerna Esperanza, Toro 1 och Toro 2. Två olika studier som gjordes 2005 har konstaterat att glaciärerna vid gruvan minskat med mellan 50-70 procent bara under utvecklingsfasen. Den ena studien gjordes av en konsult-firma147 på uppdrag av Barrick Gold medan den andra gjordes av den chilenska vattenmyndigheten.148
140 Chile Sustentable, “Conflictos por el Agua en Chile”, 2010.
141 Ibid.
142 Ibid.
143 Intervju med Lucio Cuenca, OLCA april 2011.
144 OLCA, Informe relativo al impacto en glaciares de roca.
145 Intervju med Lucio Cuenca, OLCA, april 2011.
146 http://www.barricksudamerica.com/proyectos/pascua-lama_preguntas.php#d 147 Golder Associates.
148 Chile Sustentable, “Conflictos por el Agua en Chile”, 2010.
Barrick Gold hävdar att det enbart är en följd av klimatförändringarna att gla-ciärerna smälter i allt snabbare takt.149 Den andra studien slår dock fast att det finns en direkt koppling mellan minskningen av glaciärerna och anläggningen av Pascua-Lamagruvan.150 Dammet som oundvikligen skapas under gruvverk-samheten lägger sig redan nu som ett lager över glaciärernas yta vilket leder till en snabbare smältningsprocess.151 Förutom påverkan på de tre närmaste glaciä-rerna har dammet från gruvan inverkan på ytterligare en glaciär, Estrechogla-ciären, som ligger på den argentinska sidan om gränsen.152
Resultaten av studierna ledde till omfattande protester mot gruvprojektet.
Barrick Gold fick sedan tillstånd av den chilenska staten att fortsätta exploate-ringen endast på villkor att glaciärerna inte skulle påverkas. Från början hade
Barrick Gold fick sedan tillstånd av den chilenska staten att fortsätta exploate-ringen endast på villkor att glaciärerna inte skulle påverkas. Från början hade