När vi träffades i den forskande gruppen den sista gången så fokuserade vi hur
matematikklassrummet är en del av en större helhet. Detta handlar om hur ett klassrum aldrig är isolerat utan påverkas av yttre faktorer på olika sätt. Det kan handla om ramar av olika slag, till exempel hur ett schema kan påverkar hur det är möjligt att lägga upp
undervisningen i matematik. Det kan också handla om hur vi påverkas av en stark tradition där det är viktigt att följa och hinna med läroboken i matematik, och där själva innehållet i matematik kan bli mindre fokuserat. När vi då diskuterade vilka med-och motkrafter som vi upplevde för en förändrad matematikundervisning framträdde följande struktur. Det vi gjorde då var att vi reflekterade utifrån det institutionella sammanhanget, vilket förklaras tidigare i rapporten i samband med figur 4.
Att hinna med alla elever, inte minst elever i behöv av särskilt stöd
Svårt att få in projektet i en redan planerad struktur för skolutveckling
Skolkultur där engagemang ifrågasätts Ett synsätt att matematik tar för stor plats (konkurrens mellan ämnen)
Kollegor som inte riktigt kan/vill prioritera tid för diskussioner om projektet
Medkrafter Motkrafter
Engagerade elever
Stöttande rektor som visar att projektet är viktigt: Uppmuntrar att projektet informeras om på möten på skolan. Är med på ref-gruppsmöten
En rektor som tydligt styr mot en undervisning enligt styrdokument Intresserade kollegor som frågar mycket om projektet
Pågående diskussioner på skolan utifrån forskningsbaserad litteratur
Tid i tjänst för projektet
När lärarna ombads att reflektera i text så hade de i princip inget negativt att säga om aktionsforskningsprojektet. När vi avslutningsvis diskuterade samma fråga framkom att det var punkter man bör fundera över i framtiden. Det handlar om hur man ska hinna med alla elever om man ibland känner sig upptagen med projektet, skolkulturer där engagemang ifrågasätts, skolor där man menar att matematiken tar för stor plats, samt kollegor som inte vill prioritera tid för diskussioner. Som medkrafter kan vi se hur lärarna bland annat lyfte fram att rektor har en viktig roll. Det kan handla om en rektor som tydligt styr mot en undervisning enligt styrdokumenten. Det kan också handla om att rektor visar att projektet är viktigt genom att uppmuntra att den medverkande läraren går berätta om projektet på den egna skolan och/eller att rektorn är med på projektets referensgruppsmöten.
Referenser
Andersson, A. & Norén, E. (2011). Agency in mathematics education. I M. Pytlak, T. Rowland & E. Swoboda (red.) Proceedings of CERME 7, Seventh conference of European research in mathematics education (s 1389-1398). Rzeszów, Polen: University of Rzeszów.
Andersson, A., Vingsle, C. & Palm, T. (2013). The impact of a teacher professional development program in formative assessment on teachers’ practice.Affisch
presenterad vid Eighth Congress of European Research in Mathematics Education (CERME 8). 6–10 February 2013, Antalya, Turkey.
Angelöw, B., & Jansson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Atweh, B. (2005). Understanding for changing and changing for understanding. Praxis between practice and theory through action research in mathematics education. I P. Valero & R. Zevenbergen (Red.), Researching the socio-political dimensions of mathematics education: Issues of power in theory and methodology (sid. 187-206). Dordrecht, The Netherlands: Kluwer Academic Publishers.
Björklund Boistrup, L. (2010). Assessment discourses in mathematics education: A multimodal social semiotic study. Doktorsavhandling. Stockholm Universitet: Stockholm.
Björklund Boistrup, L. (2013). Bedömning i matematik pågår! För elevers engagemang och lärande. Stockholm: Liber.
Björklund Boistrup, L. & Norén,E. (2013). Power relations in mathematics education: Researching assessment discourses in day-to-day communication in mathematics classrooms. I M. Berger, K. Brodie, V. Frith, & K, le Roux (Red.). Proceedings of the seventh international mathematics education and eociety 7th International Conference, 2 -7 April 2013, Kapstaden, Sydafrika.
Björklund Boistrup, L. & Samuelsson, J. (2013a). Betydelsen av tystnad. Aktionsforskning om bedömning i matematik. Linköping: Linköpings kommun.
Björklund Boistrup, L. & Samuelsson, J. (2013b). Smittande samtal mellan lärare och elev. Aktionsforskning om bedömning i matematik. Norrköping: Norrköpings kommun. Black, P., & Wiliam, D. (1998). Assessment and classroom learning. Assessment in
Education: Principles, Policy & Practice, 5(1), 7–73.
Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), 5–31.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: Att hjalpa elever till ett lustfyllt larande i matematik. Stockholm: Liber.
Borasi, R. & Rose, B. (1989). Journal Writing and Mathematics Instruction. Educational Studies in Mathematics, 20(4), 347-365.
Brookhart, S. M. (2007). Expanding views about formative classroom assessment: A review of the literature. In J. H. McMillan (Ed.), Formative classroom assessment (pp. 43- 62). London, UK: Teachers college press.
Cizek, G. J. (2010). An introduction to formative assessment: History, characteristics, and challenges. In H. L. Andrade & G. J. Cizek (Eds.), Handbook of formative assessment (pp. 3-17). Abingdon, UK: Routledge.
Forskning.se. (2013). Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? Nedladdad 2013-09-02 från http://www.forskning.se/nyheterfakta/ teman/elevperspektiv/tiofragorochsvar/vilkamojligheter
ochriskerfinnsmedelevinflytande.5.6b01f00013ccddfd2b891.html
Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag. Symposium.
Gipps, C. (1994). Beyond testing. Towards a theory of educational assessment, London, UK: The Falmer Press.
Halliday, M. A. (2004). An introduction to a functional grammar. London, Storbritannien: Oxford University Press Inc.
Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London, Storbritannien: Routledge.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande: För lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. I Review of Education-al Research March 2007, 77(1), 81–112.
Hogg, M.A., & Vaughan, G. M. (2002). Social psychology. An introduction. London: Prentice Hall.
Kemmis Wilkinsson xx
Lee, C. (2006). Language for learning mathematics: Assessment for learning in practice. Maidenhead, UK: Open University Press.
Ljung, B-O., & Pettersson, A. (1990). Matematiken i nationell utvärdering. Kunskaper och färdigheter i årskurserna 2 och 5. Stockholm, Lärarhögskolan. Rapport från PRIM- gruppen nr 5.
Mellin-Olsen, S. (1993). A critical view of assessment in mathematics education: Where is the student as a subject? I: M. Niss (red.), Investigations into assessment in mathematics education. An ICMI study (s. 143–156). London, Storbritannien: Kluwer Academic Publishers.
Morgan, C. (2006). What does social semiotics have to offer mathematics education research? Educational Studies in Mathematics, 61(1), 219–245.
Olburs, B., Olofsson, G. & Ridderlind, I. (2005). MiMa – ger möjligheter i matematik. Namnaren, Nr 4,
s. 23–26. Pettersson, A., Olofsson, G., Kjellström, K., Ingemansson, I., Hallén, S., Björklund Boistrup, L., & Alm,
L. (2010). Matematikdidaktiska texter. Del 4. Bedömning av kunskap – för lärande och undervisning i matematik. Stockholm: PRIM-gruppen.
PRIM-gruppen. (2013). Min egen matematik. Nedladdad från http://www.prim.su.se/ matematik/nordlab.html, 2013-09-10.
Rönnerman, K. (Red.). (2012). Aktionsforskning i praktiken: förskola och skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Studentlitteratur.
Samuelsson, J. (2003). Nytt, på nytt sätt? En studie över datorn som förändringsagent av matematikundervisningens villkor, metoder och resultat i skolår 7-9.
Doktorsavhandling. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Samuelsson, J. (2011). Development of self-regulated learning skills in mathematics in
lower secondary school in Sweden. Nordisk matematikdidaktik, 16(3). Selander, S. & Kress, G. (2010). Design för lärande. Ett multimodalt perspektiv.
Stockholm: Norstedts.
Congress of European Research in Mathematics Education (CERME 8). 6–10 February 2013, Antalya, Turkey.
Skolverket. (2003). Lusten att lära: med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2012). Samarbete på lika villkor ett sätt att få vetenskaplig grund. Nedladdad från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/ledarskap-organisation/ strukturella-faktorer/vetenskaplig-grund-1.179695 2013-09-23
Skovsmose, O., & Borba, M. (2004). Research methodology and critical mathematics education. I P. Valero & R. Zevenbergen (Red.), Researching the socio-political dimensions of mathematics education: Issues of power in theory and methodology (pp. 207-226). Dordrecht, The Netherlands: Kluwer Academic Publishers.
SOU 2004:97. Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Betänkande av matematikdelegationen. Stockholm 2004.
Stiggins, R. (2008). Student-involved assessment for learning. New Jersey: Pearson Education Inc.
Torrance, H., & Pryor J. (1998). Investigating formative assessment. Teaching, learning and assessment in the classroom. Buckingham, UK: Open University Press.
Van Leeuwen, T. (2005). Introducing social semiotics. London, Storbritannien: Routledge. Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm, Sweden: Vetenskapsrådet.
Wiliam, D. (2010). An integrative summary of the research literature and implications for a new theory of formative assessment. In H. L. Andrade & G. J. Cizek (Eds.), Handbook of formative assessment (pp 18-40). Abingdon, UK: Routledge.
Wiliam, D., Lee, C., Harrison, C., & Black, P. (2004). Teachers developing assessment for learning: impact on student achievement. Assessment in Education, 11(1), 49-65).
Bilaga
Enkätfrågor till elever i början och i slutet av projektet. 1. Berätta några saker som du kan i matematik.
2. Berätta några saker som du behöver (eller skulle vilja) lära dig i matematik. 3. Vem ser till att du inte tänker på annat när du har matte?
4. Hur vet du vad du kan i matematik?
5. Vad kan du göra för att lära dig sådant du inte kan ännu?
6. Brukar du säga till om något är för lätt eller svårt i matematiken?
7. Berättar du någon gång för din lärare vad du tycker om matematiken i skolan? Vad kan du säga då?