• No results found

7.1 Undersökningsmaterial

Englund, Tomas (2000): Deliberativa samtalet som värdegrund – historiska perspektiv och

aktuella förutsättningar.

Stockholm: Skolverket.

Englund, Tomas (2003): Skolan och demokratin – på väg mot en skola för deliberativa samtal? I Klas Roth och Britta Jonsson, red: Demokrati och lärande: om

valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle. s.49-73.

Lund: Studentlitteratur.

Englund, Tomas (2007): Skola för deliberativ kommunikation. I Tomas Englund, red:

Utbildning som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. s.153-168.

Göteborg: Daidalos.

Europarådsrapport (2007): The dangers of creationism in education, Doc. 11297, 8 juni 2007, http://assembly.coe.int/Documents/WorkingDocs/Doc07/EDOC11297.htm

[Hämtad 2007-12-01]

Roth, Klas (2003): Valfrihet, gemenskap och deliberativa samtal. I Klas Roth och Britta Jonsson, red: Demokrati och lärande: om valfrihet, gemenskap och övervägande i

skola och samhälle. s.49-73.

Lund: Studentlitteratur.

Roth, Klas (2004): Deliberativ pedagogik. I Rune Premfors och Klas Roth, red: Deliberativ

demokrati.s.23-55

Lund: Studentlitteratur.

7.2 Litteratur

Adrianson, Jan (1985): Bortom arv och miljö. Kritik av den sociala determinismen. Akademisk avhandling vid Uppsala universitet 1985, sociologiska

institutionen.

Stockholm: Jan Adrianson och Akademilitteratur.

Adrianson, Jan (1992): Den tidlösa utvecklingen. Kritik av evolutionsläran och den

materialistiska världsbilden.

Nora: Bokförlaget Nya Doxa.

Adrianson, Jan (1995): Bortom genernas maskineri. Signum. Katolsk orientering om kyrka,

kultur och samhälle. Nummer 4/1995, s.114-119.

Adrianson, Jan (1998): Världen som varseblivning. En omvänd betraktelse. Uppsala: Tryckt hos Carlssons tryckeri.

Arendt, Hannah (2004): Mellan det förflutna och framtiden. Åtta övningar i politiskt tänkande. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Arneback, Emma (2003): På väg mot demokratisk kompetens? Hinder och möjligheter för att

utveckla deliberativa samtal i klassrummet. C-uppsats vid pedagogiska

- 103 -

Bergström, Göran & Boréus, Kristina, red. (2005): Textens mening och makt. Metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys.

Lund: Studentlitteratur.

Bobbio, Norberto (2000): Rättigheternas epok. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Boman, Ylva (2002): Utbildningspolitik i det andra moderna. Om skolans normativa villkor. Örebro: Örebro Studies in Education 4

Börjesson, Mats (2003): Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.

Carleheden, Mikael (2007a): Fostran till frihet. Skolans demokratiska värdegrund ur ett habermasianskt perspektiv. I Tomas Englund, red: Utbildning som

kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. s.109-143.

Göteborg: Daidalos.

Carleheden, Mikael (2007b): Social ojämlikhet och kulturell missaktning. Två utmaningar för den deliberativa demokratimodellen. I Tomas Englund, red: Utbildning

som kommunikation. Deliberativa samtal som möjlighet. s.169-204.

Göteborg: Daidalos.

Englund, Peter (2000): Den oövervinnerlige: om den svenska stormaktstiden och en man i dess

mitt.

Stockholm: Bokförlaget Atlantis AB.

Englund, Tomas (1998): Från gemensamt intresse till egennytta – ett utbildningspolitiskt systemskifte? I Lars Svedberg, Monica Zaar, red: Boken om pedagogerna.

s.285-317

Stockholm: Liber AB.

Englund, Tomas (2006): Utbildning som universell eller partikulär institution och dess betydelse för formerandet av socialt kapital. I Mats Ekström, red: Om demokratins villkor.

Volym 2/2006. s. 34-57.

Örebro: Örebro universitet, Forskarskolan Demokratins villkor. Filosofilexikonet (1988): Stockholm: Bokförlaget Forum AB.

Fredickson, George M (2003): Rasim. En historisk översikt.

Lund: Historiska media.

Frimannsson, Gudmundur Heidar (2004): Medborgarfostran och det goda. I Jan Bengtsson, red: Utmaningar i filosofisk pedagogik. s.121-140.

Lund: Studentlitteratur.

Gelfgren, Stefan (2005): Kristendomen och den moderna världsbilden. Norra Europa 1500-

2000.

Lund: Studentlitteratur.

Gerle, Elisabeth (1999): Mångkulturalism – för vem? Nora: Bokförlaget Nya Doxa.

Gilje, Nils & Grimen, Harald (2007): Samhällsvetenskapernas förutsättningar.

Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Gustavsson, Bernt(1991): Världsbilder. Synen på människa, samhälle, natur.

- 104 -

Gustavsson, Bernt (2003): Demokrati, identitet och bildning. I Klas Roth och Britta Jonsson, red: Demokrati och lärande: om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola

och samhälle. s.95-120.

Lund: Studentlitteratur.

Habermas, Jürgen (1995): Kommunikativt handlande. Texter om språk, rationalitet och samhälle.

Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Habermas, Jürgen (2007): Mellan naturalism och religion. Filosofiska uppsatser.

Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.

Hellsten, Jan-Olof (2002): Skolans objektivitet – en illusion? Signum. Katolsk orientering om

kyrka, kultur och samhälle. Nummer 4/2002. s.8-14.

Jodal, Ola (2003): Fem frågetecken för den deliberativa teorin. I Mikael Gilljam och Jörgen Hermansson, red: Demokratins mekanismer. s.267-288.

Malmö: Liber.

Linde Göran, red. (2001): Värdegrund och svensk etnicitet. Lund: Studentlitteratur

Ljunggren, Carsten (1997): Radikal demokrati. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik

och utbildningspolitik, 6 (2), s. 125-156.

Ljunggren, Carsten (2007a): Privat och offentligt. I Ylva Boman, Carsten Ljunggren, Moira von Wright, red: Erfarenheter av pragmatism. s.125-154.

Lund: Studentlitteratur.

Ljunggren, Carsten (2007b): Utbildning som politisk kommunikation – om deliberation och agonism. I Tomas Englund, red: Utbildning som kommunikation. Deliberativa

samtal som möjlighet. s.205-239.

Göteborg: Daidalos.

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

I Lärarens handbok. Ändringar till och med 2002-01-01. Stockholm: Lärarförbundet.

Lpf 94, Läroplan för de frivilliga skolformerna.

I Lärarens handbok. Ändringar till och med 2002-01-01. Stockholm: Lärarförbundet.

McLaughlin, Terence (1987): ‘Education for All’ and Religious schools. I Graham Haydon, red:

Education in a pluralist society: Philosophical perspectives on the Swann report.

S.67-98. Bedford Way Papers no. 30, s.67-98. Institute of Education, University of London.

Monod, Jacques (1972): Slump och nödvändighet. Om den moderna biologins naturfilosofi. Stockholm: Bokförlaget Aldus/Bonniers.

Nordén, Åsa (2002): Scientismen – en övertro på vetenskapen. Signum. Katolsk orientering om

kyrka, kultur och samhälle. Nummer 4/2002. s.34-41.

Orlenius, Kennert (2003): Värdegrunden – finns den? Stockholm: Runa förlag.

Prismas lexikon (1990): Aktuellt uppslagsverk i fem band. Band 1, 3 och 4. Stockholm: Bokförlaget Prisma.

Reese-Schäfer, Walter (1995): Habermas. En introduktion.

- 105 -

Roth, Klas; Jonsson, Britta (2003) Inledning. I Klas Roth och Britta Jonsson, red: Demokrati

och lärande: om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle.

s.9-12.

Lund: Studentlitteratur.

Sigurdson, Ola (2000): Den lyckliga filosofin. Etik och politik hos Hägerström, Tingsten,

makarna Myrdal och Hedenius.

Eslöv: Symposion.

Sigurdson, Ola (2002): Den goda skolan. Om etik, läroplaner och skolans värdegrund. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2000): Kursplaner och betygskriterier. Grundskolan.

Stockholm: Fritzes.

SOU 2000:1. En uthållig demokrati! Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Slutbetänkande från

Demokratiutredningen.

Stockholm: Fritzes.

Sundgren, Gunnar (1995): Om elevers tolkningsföreträde och rätt till en egen kunskapsprocess.

Utbildning & Demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 4 (1), s. 48-

71.

Tesfahuney, Mekonnen (1999): Monokulturell utbildning. Utbildning & Demokrati. Tidskrift för

didaktik och utbildningspolitik, 8 (3), s. 65-84.

Theodorsson, Annika (2004): Deliberativt deltagande och dess effekter. I Rune Premfors och Klas Roth, red: Deliberativ demokrati.s.23-55

Lund: Studentlitteratur.

Ödman, Per-Johan (2004): Hermeneutik och forskningspraktik. I Bengt Gustavsson, red:

Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen.

Lund: Studentlitteratur.

7.3 Dagstidningar och nätreferenser

Anderberg, Johan (2007-10-14): Religiösa inslag förbjuds i skolornas undervisning.

Dagens Nyheters nätupplaga.

http://www.dn.se/DNet/road/Classic/article/0/jsp/print.jsp?&a=704437

[hämtad 2007-11-15]

Genesis, Förening för Vetenskap, Ursprung och Skapelsetro. FAQ = vanliga frågor och svar. http://www.genesis.nu/faq/index.html

National Encyklopedin: Nationalencyklopedins Internettjänst.

http://www.ne.se.db.ub.oru.se/jsp/notice_board.jsp?i_type=1 Rapport (2007-10-15): Regeringen sätter press på religiösa friskolor.

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=940734

[hämtad 2007-12-10]

- 106 -

- 108 -

Bilaga 1) Flödesschema – syften – frågor – analys/diskussion

Huvudsyfte

Det deliberativa samtalet som

värdegrund

H.1) Ontologiska tolkningsföreträden? - Villkorskriterier religion – sekulärt

H.4) Gränsen mellan offentligt och privat?

- det rätta – det goda H.3) Kommunikativ rationalitet?

- Habermas fyra

procedurvillkor

G.1) Det ideala deliberativa samtalet jämfört med Europaråds-rapportens kommunikation Likheter/skillnader? H.2) Instrumentella tolkningsföreträden? - Kriterier Tystnadsspiral - Störningskriterier

D.4) Gränsen mellan offentligt och privat? D.3) Kommunikativ rationalitet?

- Habermas fyra procedurvillkor

D.2) Instrumentella tolkningsföreträden? - Störningskriterier D.1) Ontologiska tolkningsföreträden? - Villkorskriterier religion – sekulärt G.2)Öppna gränser för ontologisk difference?

Delsyfte

Europaråds-rapporten

om kreationism i skolan

Slutdiskussion

- 110 -

Bilaga 2 Teoretisk modell över de tre ontologiernas fyra dimensioner och relation till läroplanen utifrån avsnitten 3.6.1, 3.6.2 och 3.6.3. Sigurdsons tolkning av etikens förvaltande av partikulära traditioner är här införd. Se avsnitt 3.3.2.1, not 12.

MATERIALISM HUMANISM RELIGIÖS TELEOLOGI

Nodalpunkt = ”materiellt determinerad” ”transcendent självständig” ”teleologiskt ansvarig” för människan

Nodalpunkt = ” värden är meningslösa” ”värden är relativa” ”värden är absoluta” för värden

- Inomvärdslig sluten rationalitet

- Alla värden är utan mening - Mänskliga beteenden - Materialism = allt är en tillfällighet, - Anti-metafysik Etisk diskurs ”Det goda livet” Moralisk diskurs ”Det rätta” Ontologisk diskurs ”Det självklara” - Vetenskapens företräde, evolution, rationella förklaringar - Vetenskapen begränsad, kreationism, Intelligent Design - Öppen rationalitet - Absoluta värden - Mänskliga värden - Förnuftsmässig rationalitet

- Relativa eller natur- rättsliga värden - Mänskliga rättigheter

- Teleologi = allt har ett ändamål - Öppen metafysik - Humanism = allt kan

ges en mening - Rationalistisk metafysik

Skolans läroplan och kursplaner

- Vetenskapen

omnipotent, evolution

”Den etik som förvaltas av...och västerländsk humanism...” som ett uttryck för en universell etik.

”Den etik som förvaltas av kristen tradition...” som ett uttryck för en universell etik.

- Människan är en genetisk maskin, likhet med naturen - Determinism (allt sker endast genom biologiska processer)

- Människan är den högsta formen av liv, biologiskt transcendent avskild från naturen - Människan är bara ansvarig inför sig själv

- Människan skapad till Guds avbild med ett givet syfte, särskild från naturen

- Människan ansvarig inför ett /en högre väsen / högre princip Pragma- tisk diskurs ”Det ändamåls- enliga”

Related documents