I Danmark finns fyra gymnasiala utbildningar: STX, Studenterek-
samen vid det almene gymnasium, HHX, Højere Handelseksamen, HTX, Højere Teknisk Eksamen, och HF, Højere Forberedelsesek- samen. STX var länge den enda gymnasiala utbildning, som ledde
till studentexamen. Idag är de fyra utbildningarna sidoställda och leder till studentexamen, men HHX och HTX har genomgått fler reformer än STX och HF. De två förra har bildningssyfte, studie- förberedande syfte och yrkessyfte, de två senare har bildnings- och studieförberedande syfte.
Inom varje utbildning uppstår olika diskurser om bildning, ämnen och utbildning beroende på elevsammansättning, ämnesför- delning och styrdokument, så hade jag valt att observera till exempel HTX i stället för STX, hade jag fått i alla fall delvis annorlunda
forskningsresultat.389
389 Se också Klafki, Wolfgang. Dannelsesteori og didaktik – nye studier. Århus: Forlaget Klim, 2001, 119.
Översikt över klassrumsempirin
Innan jag presenterar empiriöversikten, behövs lite läsanvisningar. Forskningsetiken kräver avidentifiering och jag har valt följande
modell:390
• Svenska lärares namn börjar på S och danska lärares namn på D. • Svenska klasser börjar på S (S1 är alltså en svensk åk1) och
danska på D.
• Namn på elever i åk1 börjar på A, i åk2 på B och i åk3 på C. Begynnelsebokstaven i efternamnet är för svenska elever S och för danska D. Så är Anders D en dansk åk1-elev.
• Skolorna i Sverige har jag döpt till Kellgren- respektive Lenn- grengymnasiet och den danska skolan till Holberggymnasiet.
Observationer
Anteckningar från klassrumsobservationer: 38 lektioner i Sverige, 48 i Danmark läsåret 2007/2008
(S1 12 st, S2 14 st, S3 12st, D1 18 st, D2 9 st, D3 21 st.)391
Klasser: S1 (Lärare Sven och Sara), S2 (Lärare Stina), S3 (Lärare Sandra) S3a (som försvann) (Lärare Sven)
Klasser: D1 (Lärare David), D2 (Lärare Dan), D3 (Lärare Dan), D3a (som försvann) (Lärare David)
Anteckningar från teammøder, ämneskonferenser Anteckningar från informella samtal med lärarna
Intervjuer392
Enskilda intervjuer med fyra elever ur var och en av de sex klasserna Enskilda intervjuer med de sex lärarna och den ämnesansvariga på
Kellgrengymnasiet.
Elevtexter, uppgifter eleverna fått i undervisningen av lärarna Sverige: (5 litteraturprov, 1 rapport, 4 redovisningar, 2 analyser, 2
argumenterande texter och 2 NP)393
390 Vetenskapsrådet. http://www.vr.se 391 Datum finns som bilaga.
392 Intervjuguider till elev- och lärarintervjuerna, samt datumförteckning finns som bilagor.
393 Komplett förteckning finns som bilaga. Siffrorna, t.ex. 5 litteraturprov, betyder 5 x klassens elevantal. Med visst bortfall.
Danmark: (10 stile394, 2 danskopgaver395, 1 studenterstil.) Enkäter396
Samtliga sex klasser:
Enkät, halvöppen397, om betyg
Enkät, öppen, om Vad är en bra text?, Skoltexter, Fritidstexter, Kanon
Endast åk 3:
Enkät, öppen, som är en utvärdering av tre års dansk-, respektive svenskstudier.
Samtliga svensk- och dansklärare på skolorna
Enkät, halvöppen, om vilka texter som tas upp i undervisningen geografiskt och tidsmässigt
Inspelningar398
4-gruppsdiskussion om ”Vad är en bra text?” (15 minuter) Endast elever. Jag var alltså inte närvarande.
Lärarledd gruppdiskussion om Kafkas Processen i S3. (Alla intervjuer är inspelade)
Myndighetstexter
Skollagen, Gymnasieloven, läroplaner, kursplaner, bekendtgørel-
sen399 med læreplaner400, undervisningsvejledning401, utredningar,
propositioner
394 Ung. hemuppsats.
395 Större skriftligt arbete i åk2.
396 Samtliga enkätformulär finns som bilagor.
397 Med sluten menar jag enkät med svarsalternativ och ringa eller ingen möjlighet för besvararen att uttrycka sig fritt. Öppen innebär enkät med frågor som besvaras i löpande text. Ovan har jag betecknat vissa enkäter som halv- öppna, vilket betyder slutna frågealternativ, men med möjlighet att skriva egna kommentarer. Jfr även Trost, Jan. Enkätboken. Lund: Studentlitteratur, 2007, 59ff.
398 Inspelningarna är gjorda på en Olympus WS-321M Digital voice recorder. 399 Lagförslaget.
400 Motsvarar svenska kursplaner.
401 ”Vejledningen indeholder uddybende og forklarende kommentarer til læreplanens enkelte punkter samt en række paradigmatiske eksempler på undervisningsforløb. Vejledningen er et af ministeriets bidrag til faglig og pæda-
Övrig empiri
Lektionsmaterial: termins-/läsårsplaneringar, pensaindberetninger/
undervisningsbeskrivelser402, lektionsplaneringar, uppgiftsformule-
ringar till stile, muntliga presentationer och skrivningar, samt PR- material om skolorna osv.
Etnografi
Martyn Hammersly och Paul Atkinson beskriver livet för en etnograf: In terms of data collection, ethnography usually involves the re- searcher participating, overtly or covertly, in people´s daily lives for an extended period of time, watching what happens, listen- ing to what is said, and/or asking questions through informal or formal interviews, collecting documents and artefacts – in fact, gathering whatever data are available to throw light on the issues that are emerging focus of inquiry.403
Andra talar om etnografi som ”denna tämligen krävande konstart (i varje fall om man med etnografi avser en längre period av del-
tagande observation i naturliga miljöer)”.404 Huruvida ett läsår är
en längre period, må vara osagt, men observationerna går in under
beteckningen etnografi, en kvalitativ forskning.405 Annette Ewald
för i sin avhandling ett längre resonemang om etnografisk forskning och konkluderar:
gogisk fornyelse.” Undervisningsministeriet. Undervisningsvejledning Dansk A. 2007.
402 Förteckning över allt eleverna arbetat med under 3 år. Insändes till Undervisningsministeriet.
403 Hammersley, Martyn & Atkinson, Paul. Ethnography. Principles in prac- tice. Third edition. Oxford & New York: Routledge, 2007, 3.
404 Alvesson och Sköldberg, Tolkning och reflection, 316.
405 Se till exempel Kaijser, Lars och Ohlander, Magnus (red.). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur, 1999, Ely, Margot. Kvalitativ forskningsme- todik i praktiken – cirklar inom cirklar. Lund: Studentlitteratur, 1991. Sv. övers. 1993, Spindler, George and Hammond, Lorie (eds.). Innovations in Educa- tional Ethnography. Theory, Methods and Results. New Jersey: Erlbaum, 2006. Åsberg, Det finns inga kvalitativa metoder, hävdar, att det inte finns något som kan kallas kvalitativ (eller kvantitativ) forskning eller metod, utan enbart data i form av ord eller siffror. Hans artikel ger dock belägg för att det är allmänt accepterat i forskning att tala om kvalitativ och kvantitativ metod.
Av detta följer att en (antropologiskt orienterad) etnografisk forskningsprocess fokuserar helheter, betonar sammanhang och
kontext och uppfattar sina studieobjekt som kulturella fenomen
och att syftet med forskningen är tolkning av kultur.406 [Ewalds
kursiv.]
Jag är enig i att forskaren ska se helheter, sammanhang och kontext, men hävdar med stöd i hermeneutiken, att även delarna och förhål- landet mellan delarna och mellan delarna och helheten är viktiga att undersöka. Begreppet kultur tolkar jag brett, så att även till exempel (makt)strukturer kan rymmas.
Liknande bestämningar är också andra forskare inne på. Margot Ely talar om att händelser ska ”ses i sina sammanhang”, om ”natur- liga”, inte ”konstruerade” undersökningssammanhang, om att ”kvalitativ forskning är en samspelsprocess där de undersökta per- sonerna undervisar forskaren om sina liv” och om att ”[k]valitativa
forskare betraktar upplevelsen som en helhet”.407 Lotta Bergman
skriver om ”krav som kan ställas på etnografisk forskning”, ”forsk- ning i autentisk miljö under längre tid, reflektion – även självreflek- tion, metodtriangulering, deltagarperspektiv, konstruktionen av
forskningsprocess och vetenskaplig text”.408
Jag befann mig i autentisk miljö under ett läsår. Självreflektion och konstruktion av den vetenskapliga texten har jag behandlat i kapitel 2. Metodtriangulering har använts genom att jag ställt till exempel intervjuer mot observationer, för att få en fylligare och mer
komplex bild.409 Deltagarperspektivet har respekterats i intervjuer,
enkäter och observationer. I forskningsprocessen ingår analyser,
406 Ewald, Läskulturer, 43. 407 Ely, Läsningens röster, 10.
408 Bergman, Gymnasieskolans svenskämnen, 66–71.
409 För ytterligare resonemang om trianguleringar, se till exempel Fangen, Deltagande observation, 187f., Patel och Davidson, Forskningsmetodikens grunder, 104, Doheny-Farina S. & Odell, L. Ethnographic research on writing. Assumptions and methodology. I Writing in nonacademic settings, L. Odell & D. Goswami, D. (eds.), 502- 532. New York & London: Guilford Press, 1985, 509, Kullberg, Birgitta. Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur, 2004 och Hoel, Torlaug Løkensgard. Læreren som forskar sett med ein lærerforskars auge. I Klasserommet i sentrum. Festskrift till Åsmund Lønning Strømnes, Rolf Grankvist, Sigrun Gudmunsdottir & Marit Rismark (red.). Trondheim: Tapir forlag, 1997, 11.
tolkningar och perspektiveringar. Val måste naturligtvis göras, och
de valen har jag träffat.410
Joe L. Kincheloe menar, att man kan se etnografisk forskning som ett ”bricolage”, en sammansättning av till exempel observationsan-
teckningar, intervjuer och den stil i vilken fynden presenteras.411
Validitet och reliabilitet diskuteras i flera kvalitativa metodböcker och där talas om kvalitet eller kvalitetssäkring. Man försöker hitta andra och för kvalitativ forskning mer adekvata uttryck: autentici-
tet, förståelse, kredibilitet, överförbarhet, bekräftbarhet. 412
Två näraliggande typer av validitet är katalytisk validitet och
pragmatisk validitet. Den förra innebär i hur hög grad forskningen
berör de som studeras så de kan förstå sin värld, så de har möjlighet att ändra den. En moderat tolkning av den senare motsvarar i stort sett katalytisk validitet, men dragen till sin spets gäller det frågan om forskningen kan bidra till att förändra (delar av) världens till-
stånd.413 Dessa forskningsmål är de samma som för kritisk forskning
och för Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva bildningsteori.414
Som jag uppfattar ändamålet med (etnografisk) forskning är detta vad den ytterst syftar till, att beskriva (skol)verkligheten så att den blir begriplig för de som arbetar i den, så att de potentiellt kan förändra den. Det måste emellertid finnas en beredvillighet, en inre motivation, hos läsaren för att en förändring ska kunna vara möjlig.
Mitt forskningsanspråk är en kritisk etnografi, men i det prak- tiska forskningsarbetet ansluter jag mig till Ewald:
410 Flowerdew, John. Etnographically inspired approaches to the study of academy discourse. I Academic discourse, John Flowerdew (ed.), 237-252. Harlow: Longman, 2002 talar om deltagarperspektiv, deduktion, autentiska miljöer, insamling under längre tid, triangulering, flera steg av kategoriseringar och deltagarkontroll. Spindler och Hammond, Innovations in Educational Ethnography. Apropå Ewalds påstående att ”forskningen är en tolkning av kultur”, upptar ”culture” med sammansättningar en hel sida av sju och en halv i bokens ämnesregister.
411 Kincheloe, Joe L. Describing the Bricolage. I Key Works in Critical Ped- agogy Kesia Heyes, Shirley R. Steinberg & Kenneth Tobin (eds.), 177-189. (Online, 2011).
412 Till exempel i Fangen, Deltagande observation, 255 ff, Patel och David- son, Forskningsmetodikens grunder, 102 ff, Boolsen, Kvalitativa analyser, 188f. 413 Fangen, Deltagande observation, 263 f.
Forskningsanspråket handlar snarare om autenticitet och rele-
vans. Kriterier som trovärdighet, äkthet, rimlighet, överförbarhet
och bekräftningsbarhet eftersträvas. 415
Observationer
Teori och empiri påverkar varandra. Varje observation är ”’teoretiskt impregnerad’” genom ”valet av typ av observation liksom observa- tionernas ’filtrering’ genom använda tekniker, kategoriseringar och
bearbetningar”.416
Observatörsroller
Paul Denscombe skiljer på systematisk observation, som har sina rötter i socialpsykologin och deltagande observation med ursprung i
sociologi och antropologi.417
Stephen Doheny-Farina & Lee Odell definierar fyra olika forskar- roller: den fullständige observatören (the complete observer) intera- gerar inte alls med deltagarna, den deltagande (the participant as observer) interagerar med deltagarna, men endast för att bli accep- terad och för att kunna få förtydligande, den fullständige deltagaren (the complete participant) både deltar och observerar (som lärare
som forskar om egen undervisning).418 Den observerande deltagaren
(observer as participant) har forskarfokus och samlar empiri, till
exempel genom intervjuer.419
Karl-Erik Rosengren och Peter Arvidsson delar in forskarroller på ett liknande sätt, men tar även med deltagarnas observationsmedve-
415 Ewald, Läskulturer, 63.
416 Arfwedsson, Gerhard. Varför är skolor olika? En bok om skolkoder. Stockholm: Liber, 1983, 18 f.
417 Denscombe, Martyn. Good Research Guide: For Small-Scale Research Projects (2nd edition). Berkshire, GBR: Mc Graw-Hill Education, 2003, 192. 418 Till exempel Linnér, Litteratur och undervisnin, Smidt, Jon. Seks lesere på skolen. Hva de søkte, hva de fandt: en studie av litteraturarbeid i den vide- regående skolen. Oslo: Universitetsforlaget, 1989, Elmfeldt, Johan. Om Petra von Pahlens kärlekar: teman och mönster i gymnasisters gruppsamtal. Malmö: Centrum för didaktik vid Lunds universitet, Lärarhögskolan i Malmö, 1994 och Elmfeldt Läsningens röster , Hoel, Læreren som forskar sett med ein lærerfors- kars auge , Bommarco, Texter i dialog och Jönsson, Karin. Litteraturarbetets möjligheter. En studie av barns läsning i årskurs F-3. Diss., Malmö högskola, 2007.
419 Doheny-Farina & Odell, Ethnographic research on writing, Kullberg, Etnografi i klassrummet, 95 refererar till Gold, 1958.
tenhet. Deltagare i forskning med fullständig observatör (complete observer) och fullständig deltagare (complete participant) är inte medvetna om att de observeras, medan forskningsdeltagare med observerande deltagare (participant as observer) och deltagande
observatör (observer as participant) är medvetna om observation.420
Frågan man kan ställa sig är hur till exempel elever och lärare kan undgå att vara medvetna om att de observeras med en forskare i klassrummet.
Runa Patel och Bo Davidson har en delvis annan uppdelning, som även tar med om observatören är känd eller okänd för deltagarna.
Dessvärre benämner de inte de olika forskarrollerna:421
Känd Okänd Deltagande observatör Observatör A Observatör B Icke deltagande observatör Observatör C Observatör D
Figur 4.1 Patel & Davidsons uppställning över observatörsroller.
”En femtioårig forskare kan inte utföra fältarbete bland värnpliktiga utan att det påverkar fältet långt mer än om en tjugofemåring utför
det”, skriver Katrine Fangen.422 Jag skulle nog vilja uttrycka det som
att de två forskarna orsakar olika attityder bland de värnpliktiga och därför förmodligen kommer fram till åtminstone delvis olika resultat. Under läsåret när jag samlade min empiri var jag i 50-årsål- dern. Jag observerade och intervjuade elever och lärare. Åldern har säkert betydelse, men vilken? Kanske är det så som Fangen också skriver att ”[s]å snart du är äldre kan du få uppleva att de personer
du studerar förväntar sig att du är långt mer seriös”.423
Frågor jag inte kan få svar på är till exempel: Förberedde lärarna sig extra inför de lektioner jag skulle sitta med på? Var det lugnare i klasserna än normalt, det vill säga ställde eleverna sig solidariska
420 Rosengren, Karl-Erik & Arvidson, Peter. Sociologisk metodik. Malmö: Liber, 2002, 169–171.
421 Patel och Davidson, Forskningsmetodikens grunder, 95. 422 Fangen, Deltagande observation, 160f.
med sin lärare och var mer välförberedda och uppmärksamma än vanligt? Ty det är ju så som Anna-Malin Karlsson påpekat, att det är omöjligt att observera hur personer uppför sig när de inte obser-
veras, den så kallade observer´s paradox.424
Vilken observatörsroll tog jag?
Ska jag sätta in mig i de ovan refererade forskarrollerna hamnar jag nog mest som deltagande observatör. Jag fanns i klassrummet, men förhöll mig tyst och observerade. Ibland kan min närvaro kallas observerande deltagare till exempel under intervjusituationer. I Runa Patel och Bo Davidsons schema hamnar jag nog i ruta Observatör C.
Helst skulle jag vilja kalla mig medföljande observatör.425
Som observatör påverkade jag skeendet. Ett konkret tillfälle kan ges som exempel. Stina hade en lärarstudent i en av sina klasser, och vi diskuterade kanonbegreppet, vilket inspirerade lärarstudenten att ta upp det i sin undervisning. Men bara det faktum att någon utiftån sitter och lyssnar och antecknar, har effekt, den så kallade
”observer´s effect”.426
Intervjuer och enkäter
Björn Hägers Intervjuteknik ger många praktiska och nyttiga exempel på intervjusituationer, där målet är att få den intervjuade
att öppna sig.427 Nyckelord är bland andra förtroende, kunskap,
tonläge, anonymitet, öppna frågor och lyssnande.428 Han ger råd
424 Karlsson, Anna-Malin. En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Småskrift från Språkrådet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, 2006.
425 Se Ambjörnsson, Fanny. I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront, 2004, 39, Ewald, Läskulturer, 55, Bergman, Gymnasieskolans svenskämnen, 76, Palmér, Anne. Samspel och solostämmor. Om muntlig kommunikation i gymnasieskolan. Diss., Uppsala universitet, 2008 och Westman, Maria. Skriftpraktiker i gymnasiet. Bygg- och omvårdnadselever skriver. Diss., Stockholms universitet, 2009, 48.
426 Doheny-Farina och Odell Ethnographic research on writing, 515f. 427 Häger, Björn. Intervjuteknik. Malmö: Liber AB, 2007. Björn Häger är journalist och föreläsare i intervjuteknik. Det Häger föreläser om går tillbaka till en kanadensisk journalistlärare, John Sawatsky. Det Häger vill att intervjuaren ska tänka på, skiljer sig emellertid inte så mycket från till exempel Fangen, Del- tagande observation. 188 ff., Trost, Kvalitativa intervjuer, och Kvale, Steinar. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur, 1997.
som: Visa att du lyssnar! Följ upp! Våga vänta på svar! Summera!
Ögonkontakt! Våga vara naiv! Tona ner dig själv!429
Denna intervjuteknik försökte jag internalisera genom att lyssna på intervjuerna snar tid efter jag genomfört dem, för att kontrollera om frågorna fungerade och hur jag ställde dem. I själva intervjusi- tuationen finns nog att tänka på: lyssna, komma ihåg, följa upp. De allra flesta informanterna svarade villigt och berättade av hjärtans lust.
Mina intervjuer utmärkte sig av låg grad av standardisering, som innebär att ”[m]an formulerar sig t.ex. efter den intervjuades språk- bruk, man tar frågorna i den ordning de passar och den intervjuade får gärna styra ordningsföljden, följdfrågorna formuleras beroende
av tidigare svar”.430 De hade en hög grad av strukturering, eftersom
”jag vet vad jag vill fråga om och allt handlar om just det ämnet och
inte om en massa annat”.431 Jag skulle också, för att tala med Kvale,
kunna beskriva dem som strukturerade livsvärldsintervjuer. En sådan ”definieras som en intervju vars syfte är att erhålla beskriv- ningar av den intervjuades livsvärld i avsikt att tolka de beskrivna
fenomenens mening”.432
Både elev- och lärarintervjuerna är inspelade med diktafon,433
och därefter som backup lagrade på USB-minne och i ett så kallat
moln.434 Intervjuerna ägde rum i grupprum, tomma lärarrum, kon-
ferensrum eller bibliotekshörnor, miljöer välkända för elever och lärare. I de allra flesta fall kunde vi samtala ostört.
Okända och andra fält
Hur noggrann en forskare än är, finns det massor av faktorer, fakta, orsaker och så vidare, som aldrig kommer fram under intervjun.
429 En liknande lista hittar vi hos Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, 138 f.
430 Trost, Jan Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur, 1993, 15. Inter- vjuguiderna för lärare och elever finns som bilagor.
431 Ibid, 16.
432 Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, 13. Kruuse, Emil. Kvalitative forskningsmetoder i psykologi og beslægtede fag. Slangerup: Dansk psykologisk Forlag, 1996, 30 skriver om ”föreställningsvärld”: ”I kvalitative undersøgelser prøver man at få helhedsbilleder, der primært fortolkes ud fra forsøgspersonens forestillingsverden.”
433 Olympus WS-321M Digital voice recorder. 434 I mitt fall Dropbox.
Dessutom finns fält som är omöjliga för den enskilda människan att upptäcka, något som framgår av det så kallade Joharifönstret:
Medvetet för mig Omedvetet för mig Medvetet för andra Öppet fält
Det vi delar med andra. Individens sociala ”ansikte” utåt.
Blint fält
Det andra lägger märke till, men som individen inte själv är medveten om. Omedvetet för andra Dolt fält Individens privata sidor, som andra inte får del i.
Okänt fält
Sidor hos personen, som varken individen eller omvärlden känner.
Figur 4.2 Joharifönstret.435
Denna modell har jag haft med mig i intervju- och andra kommu- nikationssituationer, men den kan även säga något om forskarens dilemma mer generellt. Som forskare kan det okända fältet inte undgås, det blinda fältet är vår omedvetna förförståelse, rent av för- domar, och handlingar, som vi förvärvat genom deltagande i olika
diskurser.436 Hur mycket vi som forskare väljer att visa av det dolda
fältet beror på vilken (observatörs)roll vi tar, något som får bety- delse för vilken kontakt vi får med andra i det öppna fältet. Olika forskare har olika stora fält. Vi strävar alla mot ett stort öppet fält.
Val av skolor och klasser
Under läsåret 2007/2008 besökte jag kontinuerligt tre klasser i ett danskt gymnasium och tre klasser i två svenska, i vardera landet en åk1, åk2 och åk3 på studieförberedande program i Sverige och STX i Danmark. Det fanns ytterligare en klass i varje land, som jag började följa, men som av olika anledningar försvann. Under läsåret samlade jag på mig en mängd data, material eller empiri.
435 Luft, Joseph & Ingham, Harrington. The Johari window, a graphic model of interpersonal awareness. I Proceedings of the western training laboratory in group development. Los Angeles: UCLA, 1950.
436 Se också tidigare resonemang i Kap. 1. Inledning om Gadamers ”fördo- mar” och Gee, Social Linguistics and Literature, till exempel s. 159 och 174.
Innan jag började leta efter informanter, var det nödvändigt att göra en del val. Att det blev studieförberedande klasser i Sverige och STX i Danmark berodde på att utbildningen på de svenska yrkes- förberedande programmen och de danska var olikt uppbyggda. Till exempel var antalet dansktimmar väsentligt mindre i danska yrkes- utbildningar än svensktimmarna på de svenska yrkesförberedande programmen. En jämförelse mellan de två länderna skulle alltså
komma att halta betänkligt.437
Jag valde STX av praktiska skäl och på grund av att den utbild- ningen påminner mera om svenskt Samhällsvetenskapligt och Naturvetenskapligt program än HHX, HTX och HF. Efter en något trög start hösten 2007, fick jag kontakt med lärare och klasser som var villiga att låta mig följa lektioner under hela läsåret. Valet av städer skedde med tanke på logistiken, det vill säga även det av praktiska skäl. Valen av skolstäder får kallas tillgänglighets- eller
bekvämlighetsurval.438
I båda städerna gick jag den officiella vägen och tog kontakt med