Svartån inventerades längs hela sträckan mellan vägbron vid Mölarp och vägbron nedströms Elverksdammen. Inventeringen skedde uppströms ifrån dels från båt, dels till fots i de områden där förutsättningar för åtgärder bedömdes föreligga. Åtgärdsförslagen noterades i fält och knöts till koordinater genom handhållen GPS (se bilaga 1). Sträckindelningen av den aktuella sträckan utgick i huvudsak ifrån de dammar som sedan tidigare åtgärdats med avseende på konnektivitet (Tabell 1 och Figur 2). Fältarbetet genomfördes av Niklas Nilsson och Per Sjöstrand från Jönköpings
Fiskeribiologi AB.
Tabell 1. Avgränsning och beskrivning av åtgärdssträckorna i Svartån vid Tranås.
ID Namn Beskrivning
1 Markavvattningsföretaget Från bron vid Mölarp nedströms till Skämma kvarn
2 Vagnfabriken Nedströms Skämma kvarn
3 Vriggebodammen Nedströms Vriggebodammen inklusive biflöde från höger
4 Åsvallehultdammen Nedströms Åsvallehultdammen inklusive biflöde från Källås 5 Elverksdammen Nedströms Elverksdammen inklusive biflöde från prydnadsdamm till
vänster
Figur 2. Karta över den inventerade delen av Svartån vid Tranås.
Åtgärderna har prioriterats i skala 1 till 3 där 1 har högsta prioritet. Åtgärderna redovisas per delsträcka och för varje delsträcka presenteras åtgärdsförslagen i en tabell och en karta där det kortfattat framgår vilken typ av åtgärd som föreslås och prioritering, samt med foton. I Bilaga 2 ges sedan mer information om varje åtgärd. När höger och vänster används för att beskriva läget ska det ses uppströms ifrån (med strömmen) eftersom det är praxis vid Mark- och Miljödomstolarna.
Inga markägarkontakter har tagits vid projekteringen angående de föreslagna åtgärderna. Alla åtgärdsförslag måste således presenteras, förankras och godkännas av berörda markägare, samt markavvattningsföretaget i förekommande fall, innan man kan börja söka tillstånd och planera utförandet. Tranås kommun är dock en stor markägare längs ån, vilket kan underlätta åtgärder på flera sträckor. Samråd behöver även ske med länsstyrelsen, t.ex. representanter för kulturmiljö så att hänsyn kan tas till eventuella kulturlämningar.
2.1. Kostnadsbedömning
Kostnaderna för åtgärdsförslagen har beräknats och bedömts utifrån egen erfarenhet och med hjälp av vissa schabloner. Beräkningarna har utgått från kostnader för material, maskiner (inkl. förare), sakkunnig och ett påslag för administration (samråd, markägarkontakter, anmälan/tillstånd). De schablonkostnader som har använt framgår nedan (Tabell 2):
Tabell 2. Schablonkostnader för åtgärder och material (exkl. moms).
Åtgärd/material Parameter Kostnad, kr Anmärkning Stenmaterial inkl.
transport, t.ex. block Per m³ 300 Osorterat material är alltid billigare.
Grävmaskin, lastmaskin,
etc, inkl. förare. Per timme 800
Vid beräkningarna har antagits att cirka 300 m2 hinner åtgärdas med avseende på blockutläggning
under en arbetsdag.
Sakkunnig Per timme 750 Varierar vanligen mellan 600 – 900 kr.
Administration Per timme 750 Ofta används schablon på 5–20 % av övriga
kostnader.
För lekgrus har en lämplig yta skattats i fält och genom att räkna med ett 0,3 m tjockt lager på ytan har mängden lekgrus beräknats. Kostnaden för lekgrusutläggning har skattats till 1 000 kr/m³ för utläggning med maskin typ skotare (Kost 1). För övriga åtgärder som kräver maskin redovisas det i Bilaga 2 en materialkostnad (Kost 2), maskinkostnad (Kost 3), sakkunnigkostnad (Kost 4) och en summering (Kost sum) där även ett administrationspåslag på 12 % gjorts för alla åtgärder. Observera att några kostnader för etablering respektive avveckling av maskiner inte har inkluderats. Att
samordna åtgärderna är således viktigt för att hålla nere maskinkostnaderna. Detta samma gäller kostnaderna för medverkan av sakkunnig. Vanligtvis krävs en större närvaro av sakkunnig i början av åtgärderna än under resten av åtgärdstiden. För åtgärder som lättats utförs för hand har ingen kostnad satts upp eftersom den typen av åtgärd hittills oftast har utförts av frivilliga fiskevårdare.
2.2. Presentation av Svartån vid Tranås
Svartån nedan Säbysjön är utpekad som regionalt värdefull med avseende på natur, samt regionalt särskilt värdefull med avseende på fiske. Detta eftersom insjölevande öring från Sommen utnyttjar vattendraget som lek- och uppväxtområde. Det finns även två nyckelbiotoper, samt ett tiotal potentiella nyckelbiotoper längs sträckan. Vidare har ett antal hotade arter (t.ex. utter) noterats i eller i anslutning till Svartån mellan Säbysjön och Sommen. De fiskarter som har påträffats i Svartån nedan Säbysjön i samband med elfisken är abborre, benlöja, braxen, gädda, gös, lake, mört,
signalkräfta, vimma, ål och öring. Exempel på fågelarter som har observerats i och längs vattendraget är forsärla, kungsfiskare, strömstare och vattenrall.
Svartån är precis som de flesta vattendrag präglad av kulturlämningar genom äldre tiders
vattenutnyttjande och olika typer av rensningar. De kulturobjekt som oftast påträffas vid vattendrag är dammrester i sten och/eller jord, stengrunder och andra stenfundament, pålverk, kallmurningar och vallar samt brorester. Vid Katarp anlades bland annat en regleringsdamm 1920 i syfte att hålla ett jämnare flöde till kvarnarna i ån. Vid Hagaholm ska gamla bropelare ha påträffats som härrörde från en kvarn vid Mölarp som kallades Mölnathorp. Där Hjälmaryds bro numera finns ska Hjälmaryds kvarn varit belägen under 1600- och 1700-talet. Vid Skämma låg nästa kvarn som revs 1916.
Nedströms Skämma låg Strömslunds vadmalsstamp och under 1800-talet ett färgeri. Här finns även resterna av en låg fångstarm.
I samband med att Vriggebodammen byggdes 1905 upphörde verksamheten vid Strömslund och byggnaden revs 1973. Vid Vriggebodammen fanns ytterligare en kvarn med anor från 1600-talet.
Vidare ska en såg, en vadmalsstamp och ett bryggeri funnits vid Vriggebodammen där även ett vattenkraftverk var i drift 1908–1969. Den gamla dammen ersattes av en ny i början på 1970-talet och drygt 30 år senare (2006) så sänktes dammen av så att den blev passerbar för fisk (Figur 3). Även vid dammarna nedströms i Svartån (Åsvallehultdammen och Elverksdammen) har åtgärder (omlöp respektive denilränna) vidtagits under 2000-talet för att möjliggöra passage för Sommenöringen (Figur 4 och Figur 5).
Figur 3. Vriggebodammen sedd snett från vänster och uppströms ifrån. Notera öppningarna som tagits upp i vart annat överfallsutskov (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB).
Figur 4. Den övre delen av omlöpet som möjliggör passage vid Åsvallehultdammen sedd uppströms ifrån (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB).
Figur 5. Denilrännan vid Elverksdammen (foto: Niklas Nilsson, Jönköpings Fiskeribiologi AB).
Den fysiska påverkan på Svartån nedan Säbysjön är bitvis omfattande, inte minst på sträckan mellan utloppet ur Säbysjön och ned till Skämma kvarn som omfattas av Svartåns
markavvattnings-/regleringsföretag. På denna sträcka är Svartån kraftigt rensad från block och sten, samt omgrävd på långa sträckor. Vidare är botten sänkt med upp till 2 m. Materialet ligger i vallar längs vattendraget och har även använts för att fylla ut strandkanten.
Baserat på biotopkarteringsdata utgörs Svartån mellan Säbysjön och Sommen till största delen av lugnflytande sträckor med dåliga förutsättningar för öringungar (Figur 6 och Figur 7). Det finns emellertid strömvattenbiotoper längs sträckan med goda förutsättningar för både lek och uppväxt, såsom vid Vagnfabriken, nedströms Vriggebodammen, Åsvallehultdammen och Elverksdammen.
Dessutom har man i samband med biotopkarteringen hösten 1997 inte till fullo lyckats fånga upp den potential som finns mellan bron vid Mölarp och strömsträckorna vid Vagnfabriken nedströms
Skämma kvarn. Vidare är förekomsten av död ved sparsam på flertalet strömsträckor och även skuggningen är bristfällig emellanåt. Det är därför positivt att öka både andelen död ved i vattendraget och beskuggningen längs alla strömmande sträckor.
Figur 6. Redovisning av strömförhållanden (längdbaserat, överst) respektive tillgången på uppväxtområden (arealbaserat, nederst) i Svartån mellan Säbysjön och Sommen (baserat på biotopkarteringsdata inhämtad hösten 1997).
Figur 7. Redovisning av klassificering av uppväxtområden för öring i Svartån mellan Säbysjön och Sommen (baserat på biotopkarteringsdata inhämtad hösten 1997).