Att bygga och underhålla infrastruktur kräver stora volymer kemiska produkter, material och varor. Materialen och pro-dukterna påverkar människors hälsa och miljön under hela livscykeln. Använd-ningen av kemikalier ökar51. Ökningen är en konsekvens av en allt mer kemikalie-intensiv teknikutveckling, nya funktio-ner och tillämpningsområden. En god kemikaliekontroll är ett viktigt proaktivt arbete för att förhindra tillskapandet av nya förorenade områden. En av de största utmaningarna handlar om att få kunskap om innehåll av farliga ämnen i material och varor, både de som sätts på marknaden idag och i de som finns i befintlig anläggning. Kunskap och till-gång på information är en förutsättning för aktiva produktval och en miljö- och arbetsmiljösäker hantering.
9.1 Tillståndet i transportsystemet Material och varor som används i in-frastrukturbyggande har generellt lång
livslängd. I dagens infrastruktur finns ett historiskt arv av material och varor med oönskade egenskaper t ex arseniksliprar, tjärasfalt, isolermaterial med freoner och bromerade flamskyddsmedel samt farliga metaller i elektronik. Användningen av farliga ämnen i kemiska produkter och material och varor har resulterat i föro-renade områden som nu kräver kostsamma saneringsåtgärder. Bygg- och anlägg-ningssektorn genererar i storleksordningen en fjärdedel av allt farligt avfall som uppkommer i Sverige. De produktval som görs vid nybyggnation är kritiska för påverkan på hälsa och miljö under framtida förvaltning och avfallshantering. Giftfritt byggande är en del av arbetet med hållbart byggande. Utfasning av farliga ämnen möjliggör för material och varor att cirkulera i giftfria och resurseffektiva kretslopp, det möjliggör en cirkulär ekonomi. Det är även ett proaktivt arbete för att förhindra framtida förorenade områden och framtida kostnader. Under 2016 har EU-kommissionen presenterat ett förslag till handlingsplan för en cirku-lär ekonomi. I handlingsplanen pekas bygg- och anläggningssektorn ut som ett prioriterat område där insatser behövs för att ta ytterligare steg mot en cirkulär ekonomi.
51 ”Rapport 10/16 Kemikalieinspektionen, Underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 . FAKTA
Tillstånd
Information om innehåll av farliga ämnen saknas för en stor andel av materialen och varorna i infrastrukturen. Bristande information omöjliggör aktiva produktval och leder till risker för hälsa och miljön.
Åtgärder och effekter
Trafikverket har under 2016 tagit steg mot en utfasning av kreosot. Vi har ökat andelen varor med tillgång till information från 13 till 22 procent. Användningen av utfasningsämnen i kemiska produkter har minskat från över 70 till 14 mellan åren 2009 till 2016.
Samverkan är en framgångsfaktor. Trafikverket har under 2016 deltagit i BASTA:s vetenskapliga råd och mark-nadsråd. Inom miljömålsrådets arbete driver vi ett samverkansprojekt med Boverket och Kemikalieinspektionen för att öka tillgången på information om farliga ämnen i bygg- och anläggningspro-dukter.
Figur 11: Målbild för en cirkulär ekonomi – Den långsiktiga målsättningen är att material och varor till byggande och underhåll av infrastruktur cirkulerar i giftfria, fossilfria och avfallsfria kretslopp. Material, varor och kemiska produkter ska klara BASTA-kriterierna. Delmål är att få tillgång till information om farliga ämnen i varor och sluta använda utfasningsämnen.
9.2 Åtgärder och effekter
Trafikverkets arbete inom giftfritt byggande bidrar i första hand till miljökvali-tetsmålet Giftfri miljö. De proaktiva åtgärderna fokuserar på att ersätta och fasa ut farliga ämnen i kemiska produkter, material och varor. Dessutom saneras redan förorenade områden. Giftfritt byggande bidrar även till miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan, genom att giftfria produkter kan cirkulera i giftfria, avfallsfria och fossilfria kretslopp.
9.2.1 Branschsamverkan – en framgångsfaktor
Trafikverket deltar i BASTA52:s vetenskapliga råd och marknadsråd. I råden deltar entreprenörer, materialtillverkare och branschorganisationer i bygg- och anlägg-ningssektorn. Vetenskapliga rådet driver och utvecklar BASTA-kriterierna som är ett verktyg för att ställa krav och jobba aktivt med produktval. Samverkan med övriga bygg- och anläggningsbranschen är en framgångsfaktor för att driva på utvecklingen av giftfria bygg- och anläggningsprodukter.
Tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet, BASTA, Skanska och Infranord driver Trafikverket utvecklingsprojektet Bygga med BASTA. Projektet syftar till att undersöka hur långt det är möjligt att bygga och underhålla väg- och järnvägs-infrastruktur med kemiska produkter samt material och varor som klarar BASTA-kriterierna d v s inte innehåller farliga ämnen. Projektet består av fyra pilotprojekt. Trafikverket har i tidigare miljörapporter redovisat resultatet från pilotprojekten för nybyggnation och underhåll av väg. Under 2016 har pilotprojekt för nybyggna-tion av järnväg pågått. Vid nybyggnanybyggna-tion av järnväg används betydligt fler och mer komplexa varor än vid nybyggnation väg. Projektets förteckning av varor för vilka innehåll om farliga ämnen ska verifieras består av över 500 artiklar. Under 2016
52 www.bastaonline.se. BASTA-systemet har två kriterienivåer. BASTA-kriteriena som är systemets högst ställda nivå där produkter som klarar kriterierna varken innehåller riskminsknings- eller utfasningsämnen samt BETA-kriteriena som är basnivån och där produkter som klarar kriterierna inte innehåller utfasningsämnen.
Varor och produkter i transportinfrastrukturen cirkulerar i giftfria, fossilfria
och avfallsfria kretslopp Råvaruutvinning/ Förädling/Produktion av varor Avfallshantering/ Återanvändning/ Återvinning Byggnation/ Användning/Underhåll
har projektet arrangerat en workshop kring pådrivandet av nya affärsmöjligheter inom giftfritt byggande. Ett 50-tal personer från materialleverantörer, entreprenö-rer, branschorganisationer och myndigheter deltog.
Under 2016 har projektet ”Öka takten – kemikalieinformation nu!” startats upp som ett samverkansprojekt mellan Trafikverket, Boverket och Kemikalieinspek-tionen inom ramen för Miljömålsrådets arbete53. Trafikverket är driftansvarig myndighet. En alltför stor andel av varorna på marknaden saknar information om innehåll av farliga ämnen. Syftet med projektet är att påskynda tillgänglig-görandet av information om farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter med fokus på sammansatta varor. En gemensam kunskapsplattform ska tas fram samt vägledning med goda exempel från leverantörer som jobbar framgångsrikt med informationsöverföring i leverantörskedjan. Dialog med branschens aktörer och kunskapsbyggande är identifierade framgångsfaktorer. Projektet kommer pågå under 2016–2018 och ska leda till att fler farliga ämnen kan fasas ut och att de som används hanteras på ett säkert sätt.
9.2.2 Kemikaliegranskning – ett led i en miljö- och arbetsmiljösäker hantering Trafikverket granskar märkningspliktiga kemiska produkter som används vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Utifrån innehållet av farliga ämnen klassas produkterna i fyra grupper, A till D. Beroende på grupp gäller särskilda vill-kor för användning. De allra farligaste produkterna är förbjudna att använda i Tra-fikverkets verksamhet. Granskningen syftar till att underlätta och stimulera aktiva produktval, riskminskning och utfasning av farliga ämnen. Under 2016 granskade Trafikverket 1 058 kemiska produkter. 56 procent av de granskade produkterna klarar BASTA-kriterierna.
A
Varken utfasnings- eller riskminskningsämnen. Klarar BASTA B Riskminskningsämnen. Klarar BETA D Förbudsämnen C Utfasningsämnen. Klarar varken BASTA
eller BETA
Figur 12: Trafikverkets utfasnings- och produktvalstrappa. I första hand ska kemiska produkter samt material och varor som tillhör grupp A och klarar BASTA-kriterierna användas.
Trafikverket har som mål att fasa ut användningen av kemiska produkter med utfasningsämnen. Utfasningsarbetet har resulterat i att antalet produkter med sär-skilt farliga ämnen har minskat från över 70 stycken till 14 stycken sedan 2009. Ett 53 Se Trafikverkets årsredovisning 2016, avsnitt Regeringsuppdrag miljö tabell 14, där redovisas läget för samtliga
tydligt kravställande i upphandlingar och ett aktivt arbete med utfasningsanalyser i samverkan med tillverkare och entreprenörer ger resultat.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Antal
Figur 13: Användning av kemiska produkter med utfasningsämnen är på en fortsatt låg nivå. 9.2.3 Över 20 procent av varorna har information om innehåll av farliga ämnen Trafikverket har infört krav för farliga ämnen i entreprenad- och varuupphand-lingar. Kraven bygger på BASTA-kriterierna samt tillämpning av miljöbalkens produktvalsprincip. För material och varor är den stora utmaningen att få tillgång till information om innehållet av farliga ämnen. Tillgång på information är en förutsättning för aktiva produktval. Trafikverkets varuupphandling av strategiskt material omfattar drygt 7 000 artiklar. Det långsiktiga målet är att samtliga varor ska klara BASTA-kriterierna. Ett delmål på vägen är att få tillgång till information om innehåll av farliga ämnen i samtliga artiklar. Vid årsskiftet 2015/2016 hade 22 procent av varorna information om innehåll av farliga ämnen. Informationen finns publicerad i Trafikverkets materialkatalog.
3 %
13 %
22 %
100 %
Dec-14 Dec-15 Dec-16 Totalt antal
avtalsartiklar 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 Antal Artiklar
9.2.4 Innovationsupphandling för att fasa ut kreosot
Kreosot är det utfasningsämne Trafikverket använder i störst mängder. Trafikver-ket har genomfört en innovationsupphandling med målet att hitta en ersättning till kreosotimpregnerade träsliprar. Upphandlingen resulterade i avtal med sex leverantörer för fortsatt utvärdering och tester i spår. De alternativa sliprarna är gjorda av trä, betong och plast. En alternativ sliper ska ha egenskaper som liknar en träslipers egenskaper eftersom den ska användas vid ströbyten av sliprar och därmed blandas med befintliga träsliprar i spår. Det finns cirka 8 miljoner kreosot-impregnerade träsliprar i det statliga järnvägsnätet. Träsliprar är vanliga på banor med lite tågtrafik.