Materialval till bottendel

Materialval g¨ors till bottendel d¨ar n¨odv¨andiga begr¨ansningar sammanst¨alls i en tabell som sen tas h¨ansyn till under materialvalsprocessen, se tabell 15.

Bottendel fungerar som en beh˚allare till kryddorna. F¨or att kunna se in- neh˚allet p˚a kryddor kr¨avs det att bottendelen ¨ar transparent. Funktionen limit anv¨ands som filtrerar bort de material som inte ¨ar transparenta, dessa kvarst˚ar som gr˚a bubblor. Materielgrupperna glas och polymerer ¨ar kvar som analyseras f¨or mest optimala material. Materialen som ¨ar kvar som visas i materialkartan ¨

ar b˚ade transparenta och ˚atervinningsbara, se figur 31.

Vidare skall kryddkvarnen klara av st¨ot om den skulle tappas p˚a h˚art under- lag som golvet. D¨arav skall materialet ha h¨og brottgr¨ans och inte spricka eller deformeras under malningen. Ut¨over det skall kryddkvarnen vara rept˚alig. Ma- terialet skall ha l˚ag densitet som g¨or det angen¨am f¨or anv¨andaren. F¨orh˚allandet

mellan h˚ardhet och deformationen presenteras i materialkartan. Reng¨oringen av kryddkvarnen skall ¨aven vara m¨ojlig i en diskmaskin. D¨arf¨or ¨ar det viktig att materialet b˚ade ¨ar vattenresistent samt klara av temperatur p˚a minst 100 °C.

Utifr˚an programmet CES-EduPack ¨ar det f¨oljande kandidater som uppfyller kraven och g˚ar vidare i materialvalsprocessen. Polymererna cellulosa polymer (CA), polystyren (PS), polykarbonat (PC), plexiglas (PMMA) samt silikatglas, soda lime glas och borosilikatglas som ing˚ar inom materialgruppen glas. De kvarst˚aende materialen j¨amf¨ors med varandra f¨or att vidare unders¨oka vilka som l¨ampar sig mest och d¨armed klarar av samtliga krav.

Materialegenskaperna h˚ardhet, str¨ackgr¨ans, brottgr¨ans samt densitet un- ders¨oks till materialen som sedan sammanst¨alls och visas i tabell 16. Det framg˚ar l¨agsta respektive h¨ogsta v¨arde till samtliga egenskaper. Till exempel kan Boro- silikatglas ha str¨ackgr¨ansen 22–32 (MPa).

En rankning och d¨armed betygs¨attning av materialegenskaperna g¨ors efter hur v¨al dessa ¨ar, d¨ar ett ¨ar b¨ast och sju ¨ar s¨amst, se tabell 17. P˚a densiteten till exempel ¨ar materialet CA b¨ast rankad (1) och d¨armed b¨ast d˚a l˚ag densitet ¨

ar efterstr¨avad. D¨aremot ¨ar CA sist rankad (7) p˚a materialegenskapen h˚ardhet vilket inneb¨ar att CA ¨ar s¨amst p˚a att motst˚a st¨ot som g¨or materialet ol¨ampligt f¨or bottendelen av kryddkvarnen.

Materials po¨angs¨attningen p˚a samtliga materialegenskaper summeras och presenteras, se tabell 17. Material med l¨agst totalsumma har b¨ast egenskaper och materialet med h¨ogst totalsumma ¨ar s¨amst och uppfyller d¨armed inte l¨amplig till bottendel. Resultatet visar att b˚ade silikatglas (10) och polykarbonat (10) har de b¨asta materialegenskaperna. Silikatgals v¨aljs som det mest optimala material d˚a den klarar av kraven men ocks˚a att den f¨oredras av uppdragsgivaren. Tabell 15: Sammanst¨allning av begr¨ansningar, m˚al samt fria variabler till bot- tendelen. M˚alet ¨ar att materialet skall ha b˚ade h¨og rept˚alighet och slagt˚alighet. Begr¨ansningar s¨atts till transparent och ˚atervinningsbar. Val av materialen ¨ar fritt

Figur 31: Graf fr˚an CES-EduPack som visar h˚ardhet (y-axel) mot deformation (x-axel). Materialgruppen polymerer (bl˚a) och glas (rosa) ¨ar kvar efter utsatt limit. Material som inte uppfyller kraven slocknar (gr˚a). Materialgruppen glas har betydligt h¨ogre tolerans i h˚ardhet ¨an polymererna.

Tabell 16: Materialen inom materialgrupperna polymerer och glas unders¨oks genom att sammanst¨alla l¨ampliga materialegenskaper till bottendelen. Materia- legenskaperna som unders¨oks ¨ar h˚ardhet, str¨ackgr¨ans, brottgr¨ans samt densitet.

Tabell 17: Rangordning av materialegenskaperna g¨ors f¨or varje material d¨ar ett har b¨ast egenskaper och sju s¨amst. Betygs¨attningen summeras f¨or samtliga material d¨ar b˚ade polykarbonat (10) och silikatglas (10) f˚ar l¨agst totalsumma och d¨armed ¨ar lika optimala material. Borosilikatglas (22) ¨ar s¨amst p˚a grund av h¨ogst totalsumma.

4.11

Uppr¨attning av slutliga specifikationer

Efter att konceptet har valts uppdateras produktspecifikationerna utifr˚an CAD- modellen, renderingen samt materialvalen, se tabell 18.

Eftersom konceptet saknar en verklig prototyp ¨ar det sv˚art att avg¨ora om kraven har uppn˚atts, emellertid antas det att kryddkvarnen kan mala krydda och eftersom mekanismen testades i Creo Motion analysis och fungerade s˚a antas det att kravet f¨or en justerbar kvarnverk har uppn˚atts. Vidare antas att krydd- kvarnen inte spiller kryddrester d˚a malverket sitter i toppdelen av kvarverket precis som kryddkvarn A som testades i kapitel 4.5.

Kryddkvarnen antas vara greppv¨anlig eftersom dess diameter hamnar inom ramen f¨or ergonomisk diameter, desstom har den vertikala kanter runt om som ger ett b¨attre grepp om h¨anderna ¨ar v˚ata, kanterna ¨ar lite taggiga men ¨ar inte vassa.

P˚afyllningen ¨ar enkel d˚a toppdelen kan enkelt skruvas is¨ar fr˚an beh˚allaren och dessutom ¨ar h˚all¨oppningen stor.

Materialet som v¨aljs f¨or toppdelen ¨ar massivtr¨a. Tr¨aet b¨or ytbehandlas f¨or att kunna motst˚a nedbrytningen som orsakas av vatten och diskmedel [49], [50]. Emellertid rekommenderas reng¨oringen genom torkning d˚a vattnet kan skada lacken om ytbehandlingen inte ˚ater appliceras efter en viss tid [51]. Ytbehand- lade material ¨ar inte s˚a milj¨ov¨anliga d˚a det blir sv˚arare att ˚ateranv¨anda eller ˚atervinna dem [52], emellertid om tr¨aet inte ytbehandlas kan den skadas vilket

ocks˚a f¨orsv˚arar ˚atervinningsprocessen [53].

Bottendelen i kvarnen best˚ar av glas vilket ¨ar milj¨ov¨anligt d˚a det ¨ar ˚atervinni- ngsbart [54]. Glasbeh˚allaren har ¨aven f¨ordelen att den kan diskas i diskmaskin vilket g¨or reng¨oringen enklare.

Kryddkvarnen ber¨aknas v¨aga 181 g n¨ar den ¨ar tom, vilket ¨ar bra d˚a drygt 67% av de som svarade i enk¨aten f¨oredrog att kvarnen inte blir f¨or tung, se bilaga A.

Kryddkvarnen kan endast st¨allas och inte h¨angas, h¨angfunktionen hade inte s˚a stor betydelse i detta arbete. Det slutliga priset har inte ber¨aknats.

Tabell 18: Uppdaterad kravspecifikation som utg˚ar ifr˚an de ideala och marginellt best¨amda m˚alv¨ardena i tabell 6. Resultatet best¨ams utifr˚an de 12 m¨atbara egenskaperna som ¨ar matchade med kundbehoven fr˚an tabell 3 f¨or att se om de har uppn˚atts eller inte.

5

Diskussion

En litteraturstudie har genomf¨orts i b¨orjan av arbetet f¨or att skapa en f¨orst˚aelse ¨

over bland annat hur kryddkvarnar fungerar och vad som k¨annetecknar en skan- dinavisk design. M˚anga l¨osningar p˚a mekanismer har studerats som ¨ar patente- rade, alla dessa l¨osningar utg˚ar i grunden av de tv˚a mekanismerna som beskrivs i teori delen, d¨arf¨or anses teorin som har beskrivits i kapitel tv˚a vara tillr¨ackligt som en grund till arbetet.

Enligt teorin har keramiska malverk flera f¨ordelar ¨an malverk av rostfritt st˚al eller plast, bland annat att vilka kryddor som helst kan malas med dem utan att begr¨ansas till salt och peppar [13]. En annan f¨ordel ¨ar att keramer ¨

ar korrosionsbest¨andiga och d¨armed inte rostar s˚asom metaller. D¨arav v¨aljs keramik av aluminiumoxid till malverket. Nackdelarna med keramik ¨ar att det ¨

ar f¨or h˚art vilket betyder att det beh¨ovs ganska starka maskiner f¨or att sk¨ara ut malverken vilket kan vara dyrt, dessutom ¨ar keramik inte s˚a milj¨ov¨anligt, emellertid s˚a h˚aller dem mycket l¨angre ¨an malverk av andra material, d¨arf¨or anses det vara l¨ampligt att anv¨anda keramik trots milj¨op˚averkan [14].

Genom en enk¨at som visas i bilaga A har behoven samlats in fr˚an potentiella kunder, resultatet fr˚an enk¨aten gav relevant data som projektet har grundats p˚a. Fr˚agorna p˚a enk¨aten var formulerade p˚a ett s¨att som representerar hur unders¨okta respondenter t¨anker och talar, m˚anga fr˚agor kunde respondenter hoppa ¨over n¨ar det var irrelevant f¨or just dem. Fr˚agealternativ som “annat” och “ej till¨ampligt” togs med f¨or att s¨akerst¨alla att det inte finns n˚agot fel i un- ders¨okningsdatan. 30 personer svarade p˚a enk¨aten, detta anses vara tillr¨ackligt att utg˚a ifr˚an d˚a svaren p˚a 13 alternativfr˚agor av 17 vann med en st¨orre majo- ritet, svaren som inte vann med en majoritet var g¨allande designen av krydd- kvarnen. Fr˚agorna om designen anv¨andes bara som en referens f¨or att se vad potentiella kunder f¨oredrar f¨or material, f¨arger och former. Enk¨aten hade ¨aven fyra ¨oppna fr˚agor som gav tillr¨ackligt med information om problem och behov och kunde anv¨andas som grund till arbetet.

Det som ¨ar mindre bra med enk¨aten ¨ar att den saknar data om vem det ¨

ar som besvarar den, ingen fr˚aga har st¨allts ang˚aende k¨on och ˚alder, emellertid anses inte k¨on och ˚alder fr˚agan vara s˚a relevant heller d˚a produkten som till- verkas kan locka potentiella kunder oavsett k¨on och ˚alder. 30 personer av 100 besvara enk¨aten och eftersom urvalet av individer ¨ar subjektivt och grundar sig p˚a att de ska vara enkla att f˚a tag i s˚a f¨orblir fr˚agan om huruvida individerna som svarat motsvarar den population man vill unders¨oka obesvarad.

Benchmarking har genomf¨orts d¨ar relevant data har samlats om konkur- renterna, resultatet fr˚an benchmarking tyder p˚a att konkurrenterna ¨ar ganska starka. Peugeots pepermolen en av kryddkvarnarna som unders¨oks har en juste- ring vid sidan av kvarnen, vilket g¨or den annorlunda och starkt konkurrerande j¨amf¨ort med andra kryddkvarnar p˚a marknaden.

F¨orutom benchmarking har tv˚a kryddkvarnar testats mot behoven fr˚an kun- derna. Kryddkvarnarna hade mekanismerna som redovisas i teorin. Testningen gav ett relevant resultat som kunde anv¨andas f¨or att vidareutveckla kvarnen samt undvika problem som finns i dem. Det som utvecklades i kvarnen var ju- steringsmekanismen. F¨or att f˚a en mer tillf¨orlitlig test unders¨okning b¨or fler kvarnar testas, det finns stor risk att problemen inte var med mekanismerna p˚a kvarnverken utan att sj¨alva kvarnen som testades var av l˚ag kvalitet.

sultatet av denna testunders¨okning visade att ˚angan inte t¨appte malverket. F¨or att f˚a ett mer tillf¨orlitlig resultat b¨or testet g¨oras om genom att mala n¨armare ˚angan i en tidsintervall som ¨ar l¨angre ¨an en minut f¨or att se ifall ˚angan har en

negativ effekt p˚a kvarnverket samt eventuellt finna en l¨osning till problemet. Mekanismen som togs fram testades i Creo 3.0 Motion analaysis, programmet anv¨ands f¨or att testa bland annat bilar och stora maskiner, d¨arf¨or ¨ar program- met tillr¨ackligt tillf¨orlitligt f¨or att kunna testa en enkel mekanism som anv¨ands f¨or en kryddkvarn.

Mekanismen som togs fram best˚ar av bland annat en mutter som visas i figur 9, muttern har tv˚a kanter som g˚ar in i en kant som sitter i justeringsringen. Dessa kanter ¨ar inte n¨odv¨andiga att ha, mekanismen fungerar v¨al utan dem, de finns f¨or att s¨akerst¨alla att muttern f¨oljer med n¨ar justeringsringen vrids, d¨aremot kan muttern vrida med justeringsringen om diametern samt utformningen p˚a muttern och diametern och utformningen p˚a cylindriska delen i justeringsringen g¨ors p˚a r¨att s¨att.

Vidare antas det inte finnas risk med att justeringen ¨andras n¨ar anv¨andaren maler om ytan mellan den ytte g¨angan och justeringsringen ¨ar grov. I butik testade Peugoets pepermolen som ocks˚a kan justeras p˚a sidan, kvarnverket har ingen speciell l˚asningsfunktion som g¨or att justeringen stannar p˚a plats, utan anv¨andaren beh¨over anv¨anda lite mer kraft f¨or att kunna justera kornstorleken, vid malning fungerar justeringdelen och delen som h˚aller skruven som en del.

Trots att justering p˚a sidan finns i Peugoets pepermolen s˚a ¨ar mekanismen som har tagits fram relativ ny, d˚a Peugoets kryddkvarn utg˚ar fr˚an mekanism tv˚a som redovisas i teorin, medan den nya mekanismen som har tagits fram utg˚ar fr˚an mekanism ett, utifr˚an benchmarkingen som har gjorts s˚a finns det inte en s˚adan kryddkvarn p˚a marknaden.

Konceptgenereringen alstrade m˚anga id´eer till huvudproblemet mala. Hu- vudproblemet delas in i underproblem som l¨oses med hj¨alp av externa samt interna s¨okningen. Det anses att tillr¨ackligt m˚anga l¨osningar genererades till underproblemen med anv¨anda genereringsmetoderna. Fler metoder kunde ha anv¨ants f¨or att se om ¨annu fler l¨osningar genereras. Sammanst¨allningen av un- derproblemen i ett hieratiskt diagram har gett en b¨attre bild p˚a vilka l¨osningar det finns till respektive underproblem.

Vid konceptval g¨ors en viktning av urvalskriterierna beroende p˚a hur stor betydelse de har och sammanst¨alls i ett hieratiskdiagram [25]. Diagrammet visas figur 27. L¨osningsvarianterna i figur 22-26 bed¨oms genom att po¨angs¨atta dessa utifr˚an ett valt referenskoncept. Det anses att r¨att koncept har valts d˚a LV5 fick f¨orsta platsen i alla tre testerna. En anledning till att vissa l¨osningsvarianter fick l¨agre po¨ang ¨an andra beror p˚a materialen som v¨aljs till de fem koncepten. Materialvalet borde inte ha tagits med i bed¨omningen d˚a konceptet i slutet ¨and˚a kommer best˚a av materialen glas och tr¨a.

Konceptpo¨angs¨attningsmatrisen presenterar vilken l¨osningsvariant som upp- fyller kriterierna samt fr¨amjar huvudfunktionen fr¨amst. Viktningen avg¨or vilken l¨osningsvariant som v¨aljs d˚a l¨osningsvarianternas bed¨omningspo¨ang samt krite- riers viktningar multipliceras med varandra. Trots justering av viktningarna s˚a vann LV5 i alla fallen, d¨arf¨or anses att r¨att koncept har valts.

Konceptvalidering g¨ors f¨or att s¨akerst¨alla ytterligare att r¨att koncept har valts. Totalt har tio personer som tidigare svarat p˚a enk¨aten intervjuats vid va- lideringen. Av alla r¨oster fick LV1 30%, LV3 10%, LV4 10% och LV5 50%. Detta inneb¨ar att LV5 fick majoriteten av r¨osterna i f¨orh˚allande till LV1, LV3 samt

LV4. Konceptvalideringen bekr¨aftar val av konceptet d˚a LV5 fick mest antal r¨oster. Tillf¨orlitligheten hade ¨okat om fler personer hade intervjuats eftersom det ¨ar fem olika l¨osningsvarianter och d¨arf¨or anses fler r¨oster ¨oka p˚alitligheten. I b¨orjan av arbetet g¨ors en enk¨at som visar att de flesta r¨oster f¨oredrar en rak cylindrisk form som bekr¨aftar konceptvalideringen ytterligare.

Materialval g¨ors f¨or topp- och bottendel av kryddkvarnen. Komponenterna har olika krav och unders¨oks d¨arf¨or var f¨or sig. De mest optimala material till toppdelen ¨ar massivt tr¨a och furu. Just f¨or tillverkaren spelar priset en stor roll d˚a priset p˚a produkten ¨ar en av faktorerna som g¨or kryddkvarnen mer attraktivt p˚a marknaden. Enligt materialvalsprocessen ¨ar b˚ade massivt tr¨a och furu de mest l¨ampade material till toppdelen, d˚a de uppfyller samtliga krav. Trots att furu ¨ar mer eftertraktad som material i skandinavien s˚a v¨aljs massivt tr¨a p˚a grund av att den ¨ar billigare ¨an furu vilket ocks˚a ¨ar den avg¨orande faktorn, se bilaga H. Vid vidare unders¨okning och d¨armed fler j¨amf¨orelser av egenskaper kan resultatet se annorlunda ut. Eftersom uppdragsgivaren har tillg˚ang till massivt tr¨a samtidigt som materialval visar att massivt tr¨a ¨ar optimal, g¨ors inga vidare unders¨okning av flera m¨ojliga egenskaper.

Trots att b˚ade silikatgalas och polykarbonat uppfyller kraven lika bra, v¨aljs silikatglas som slutlig val till bottendel. Silikat ¨ar transparent och ˚atervinningsbar som g¨or den l¨amplig till bottendelen. Uppdragsgivaren vill att kryddkvarnen skall vara av tr¨a och glas. I detta fall ¨ar silikat det mest optimala valet. D¨aremot ¨

6

Slutsats

Syftet med detta examensarbetet ¨ar att ta fram ett nytt koncept f¨or en krydd- kvarn som har en ny mekanism och design som g¨or den konkurrenskraftig, funk- tionell och estetisk tilltalande.

M˚alet ¨ar att utveckla ett koncept f¨or en justerbar kryddkvarn som kan juste- ras till fem olika grader av malning. Justeringen sker vid sidan av kvarnen f¨or en mer noggrann inst¨allning. Kryddkvarn skall ha en skandinavisk design och skall l¨osa n˚agon eller n˚agra av de problem som konsumenterna ser med kryddkvarnar- na p˚a marknaden. Genom anv¨andning av metoder f¨or teknisk probleml¨osning v¨aljs ett vinnande koncept som konstrueras med CAD och vidareutvecklas av Mejk Design.

Det vinnande konceptet som konstrueras i detta projekt ¨ar l¨osningsvariant fem som visas i figur 29. Eftersom konstruktionen inte ¨ar tillverkad ¨ar det sv˚art att avg¨ora om den uppfyller m˚alet eller inte. D¨arf¨or dras alla slutsatser utifr˚an CAD-modellen som har konstruerats.

Designen av det vinnande konceptet ¨ar minimal, ljus och ¨ar av tr¨a, d¨arf¨or anses m˚alet av att konstruera en kryddkvarn av skaninavisk design vara upp- fyllt. Mekanismen som togs fram kan justeras till fem olika grader av malning, justeringen sker vid sidan av kvarnen. Eftersom mekanismen testades och fun- gerade i Creo Motion analysis anses m˚alet av att finna en ny mekanism till en kryddkvarn ocks˚a vara uppfyllt.

F¨or framtida arbeten kan detta projekt g¨oras utifr˚an en milj¨ov¨anlig synvin- kel, det kan ¨aven vara intressant att finna en l¨osning som stoppar ˚angan fr˚an att g˚a in i malverket och t¨appa den, vidare kan l˚asningsfunktionen till mekanismen vidareutvecklas.

En annan intressant och mer l¨amplig aspekt ¨ar att anv¨anda kompositer f¨or materialval ist¨allet f¨or vanliga material. Kompositer kan ha samma utseende s˚asom glas och tr¨a men ˚astadkomma b¨attre materialegenskaper.

Referenser

[1] Peppermate. A Brief History of Pepper Mills & Grinders [Internet]. New York; 2019. [Citerad 2019-08-05]. Tillg¨anglig via: https://www. peppermate.com/pages/a-brief-history-of-pepper-mills-grinders [2] Shun-I Cheng, uppfinnare; Shun-I Cheng, patentinnehavare. Pepper mill.

United States US6443377B1. 2002-09-03. [Citerad 2019-08-05].

[3] Pierre Tardif, Jean-Francois Tellier, uppfinnare; Genin Trudeau and Cie Ltee, patentinnehavare. Spice/pepper-mill adjustment mechanism. United States US5897067A. 1999-04-27. [Citerad 2018-03-23]

[4] A Andersson, uppfinnare; GULLASKRUFS GLASBRUKS AB, patentinne- havare. Multi-purpose grinding mill. United States US3827641A. 1974-08-06. [Citerad 2019-08-05].

[5] Englund M, Schmidt C. Modern skandinavisk form. Malm¨o, Kakao; 2003. [6] Wang, Ching-yi & Cai, Deng-chuan. Hand tool handle design ba-

sed on hand measurements. MATEC Web of Conferences. [Inter- net] 2017 Sep [Citerad 2018-02-23]; 119(01044):2-5. Tillg¨anglig via: https://www.researchgate.net/publication/318904552_Hand_tool_ handle_design_based_on_hand_measurements

[7] A. Mital and W. Karwowski. Workspace, Equipment and Tool Design. El- sevier, Amsterdam, Netherlands; 1991.

[8] Cole & Mason. Types of Mechanism [Internet]. UK: DKB Household; 2019 [Citerad 2018-02-23]. Tillg¨anglig via: https://www.coleandmason.com/mechanisms

[9] Holar. Pepper Mill vs. Salt Mill: What’s the Difference? [In- ternet]. Taiwan: Holar Industrial Inc; 2019 [Citerad 2019- 11-11]. Tillg¨anglig via: https://www.holar.com.tw/blog/ pepper-mill-vs-salt-mill-whats-the-difference/

[10] Bohman & Wiberg. Hur v¨aljer du kryddkvarn?. 2016, 21 aug [Citerad 2018-03-18]. I: Bohmanochwiberg [Internet]. Uppsala; 2015- . Tillg¨anglig via: http://blogg.bohmanochwiberg.se/tips-rad/

hur-valjer-du-kryddkvarn/

[11] Bandara S, Amarathunga K, Rajapaksha L, Dissanayake M, Wasala W. The seventh International Conference on Sustainable Built Environ- ment,Earl’s RegencyHotel, Kandy, Sri lanka from 16 th to 18 th Alternative methods of spice grinding-a Review. [Internet] 2016 Dec. [Citerad 2018- 03-18]; Tillg¨anglig via: https://www.researchgate.net/publication/ 326295244_The_seventh_International_Conference_on_Sustainable_ Built_EnvironmentEarl’s_RegencyHotel_Kandy_Sri_lanka_from_16_ th_to_18_th_Alternative_methods_of_spice_grinding-a_Review [12] Ceramictek. Alumina Ceramic Grinding Burr for Pepper Mill [Internet].

China: Jinghui Industry Ltd.; 2019 [Citerad 2019-11-11]. Tillg¨anglig via: https://www.ceramictek.com/ceramic-part-of-cooking-mill/ 44041094.html

[13] K. Kitajimaa, G.Q.Cai, N. Kurnagai, Y. Tanaka, H.W.Zheng. Study on Mechanism of Ceramics Grinding. [Internet] 1992 [Citerad 2018-03-18]; 41(1): 367-371. Tillg¨anglig via: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/

S0007850607612244

[14] Johannesson H. Persson J. Pettersson D. Produktutveckling: effektiva me- toder f¨or konstruktion och design. Stockholm : Liber; 2004. Kapitel 7, Ma- terialval och dimensionering; s. 296-383.

[15] Ulrich K T. & Eppinger S D. Produktutveckling; Konstruktion och de- sign. Upplaga 1:1. Silvia Bengtsson, ¨overs¨attare. Lund: Studentlitteratur AB; 2014.

[16] Ulrich K T. & Eppinger S D. Produktutveckling; Konstruktion och de- sign. Upplaga 1:1. Silvia Bengtsson, ¨overs¨attare. Lund: Studentlitteratur AB; 2014. Kapitel 5, Identifiering av kundbehov; s. 115-136.

[17] Roozenburg, Norbert F. M & J. Eekels. Product design: fundamentals and methods. Chichester: Wiley, cop; 1995. Kapitel 6, Analysis: from Design Problem to Design Specification; s. 131-178.

[18] Ulrich K T. & Eppinger S D. Produktutveckling; Konstruktion och de- sign. Upplaga 1:1. Silvia Bengtsson, ¨overs¨attare. Lund: Studentlitteratur AB; 2014. Kapitel 6, Produktspecifikationer; s. 137-166.

[19] Sundstr¨om E. Produktutveckling startar med id´eer. Liding¨o : Industrilitte- ratur; 2005. Kapitel 7, Steg 1 - Dagsl¨aget; s. 89-92.

[20] Ulrich K T. & Eppinger S D. Product design and development. Uppla- ga 4. Boston, Mass. : McGraw-Hill/Irwin, cop.; 2008. Kapitel 4, Identifing Customer Needs; s. 53-69.

[21] Bergman B. & Klefsj¨o B. Kvalitet fr˚an behov till anv¨andning. Upplaga 4:1. Poland: Studentlitteratur; 2007.

[22] Ulrich K T. & Eppinger S D. Produktutveckling; Konstruktion och de- sign. Upplaga 1:1. Silvia Bengtsson, ¨overs¨attare. Lund: Studentlitteratur AB; 2014. Kapitel 7, Konceptgenerering; s.167-195.

[23] Hudson K. What are the biggest problems with brainstor-