Författare Titel År, land,
tidskrift
Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys) Resultat Allen, D., Savadatti, S., & Gurmankin Levy, A
The transition from breast cancer ‘patient’ to ‘survivor’
2009, USA,
Psycho-Oncology
Utforska kvinnors rädsla för risk för återkommande cancer, känsla av förlust av medicinsk
övervakning samt socialt stöd från vårdgivare och andra patienter.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 47 kvinnor som fått
behandling för bröstcancer inom de senaste 12 månaderna.
Datainsamling:
Gruppintervjuer.
Analys: Tematisk analys.
En del deltagare upplevde tillit till vården medan andra kände sig bortglömda av vården efter avslutad behandling och en förlust av känslomässig support. Flera upplevde osäkerhet när och om de kunde kontakta vården. Brist på information kring fertilitet efter avslutat behandling. Brandzel, S., Rosenberg, D. E., Johnson, D., Bush, M., Kerlikowske, K., Onega, T., Henderson, L., Nekhlyudov, L., DeMartini, W., & Wernli, K. J. Women's experiences and preferences
regarding breast imaging after completing breast cancer treatment.
2017, USA,
Patient Preference and Adherence
Utforska kvinnors erfarenheter och preferenser om uppföljning av deras bröstcancer för att belysa luckor i kunskap och omsorg, som skulle kunna förbättras.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 41 kvinnor, som haft
bröstcancer senaste fem åren.
Datainsamling: Intervjuer. Analys: Deduktiv och induktiv
tematisk analys.
Ångest upplevdes vid undersökningar på grund av fruktan att få cancerbeskedet, minnen av första gången cancerbeskedet delgavs samt stress av att behöva vänta på resultatet. Avsaknad av empati vid undersökningar i eftervården. Tillit till vården och dess kunskap. Förvirring kring eftervård, grundad i informationsbrist angående hur eftervården är uppbyggd.
Brennan, M., Butow, P., Spillane, A. J., Marven, M., Boyle, F. M
Follow up after breast cancer, views of Australian women 2011, Australien, Australian Family Physician Utforska bröstcanceröverleverares erfarenheter av eftervården och deras attityder till en
allmänläkares ökade roll i deras långtidsuppföljning. Ett annat syfte var att utforska kvinnornas attityd till deras vårdplan.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 20 kvinnor som haft
bröstcancer.
Datainsamling: Semi-
strukturerade telefonintervjuer.
Analys: Tematisk analys.
Nöjdhet med eftervården. Tillit till allmänläkare hos de som haft en långvarig relation. Störst tillit till cancerspecialister på grund av deras kunskap och stöd genom cancer behandlingen. Oro kring att allmänläkare inte har så stor kunskap inom bröstcancer och därav en motvilja att sluta följas av specialistvården. Upplevelse att
eftervården kring bröstcancer. Burke, N., Napoles, T., Banks, P, Orenstein, F., Luce, J., & Joseph, G.
Survivorship Care Plan Information Needs: Perspectives of Safety- Net Breast Cancer Patients
2016, USA, Plos One
Identifiera informationsbehov hos flerspråkiga kvinnor med låg läskunnighet för att stödja övergången från onkologi till primärvård för de som fått behandling för bröstcancer.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 38 kvinnor som
genomgått aktiv behandling.
Datainsamling:
Gruppintervjuer.
Analys: Tematisk analys.
Utlämnade och rädda för att inte ha förståelse för vad som ska hända efter avslutat behandling hos specialistvården. Förvirring angående när och hur många undersökningar som ska göras i
eftervården. Upplevelse att allmänvården och specialistvården inte har kontakt med varandra. Brist på skriftlig information samt information om symptom,
bröstrekonstruktion samt om livsstil som minskar cancerrelaterad smärta. Misstro till allmänläkare när det kom till information angående biverkningar. Avsaknad av någon i vården att ställa frågor till och diskutera kring oro. Vägledning hur diskussioner kring ärftlighet om döttrar fanns i bilden. Hudson, S V., Miller, S., Hemler, J., Ferrante, J M., Lyle, J., Oeffinger, K C., & DiPaola, R S.
Adult Cancer Survivors Discuss Follow-up in Primary Care: ‘Not What I Want, But Maybe What I Need’
2012, USA,
Annals of Family Medicine.
Att utforska överlevare med bröstcancers preferenser kring allmänvårdens roll i eftervården.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 24 kvinnor 2 år efter
avslutad behandling.
Datainsamling: Semi
strukturerade intervjuer
Analys: Tematisk analys.
Kvinnorna upplevde att allmänläkarna inte var intresserade av eftervården av bröstcancern. De hade upplevelsen att allmänläkarna inte har med deras uppföljningsbehov att göra. Träffade hellre specialistvården framför allmänvården. Men hade kunnat se en större medverkan av allmänvården. Kantsniper, M., McDonald, E., Geller, G., Shockney, L., Snyder, C., & Wolff, A. Transitioning to breast cancer survivorship, perspectives of patients, cancer specialists, and primary care providers.
2009, USA,
Journal of General Internal Medicine.
Kvalitativt utforska behoven och prioriteringar för
bröstcanceröverlevare efter avslutad primär behandling.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 21 kvinnor som
genomgått aktiv behandling för mer än 1 år sedan.
Datainsamling:
Gruppintervjuer.
Analys: Tematisk analys.
Hög tillit till specialistvården på grund av deras kunskap samt den emotionella historian vid cancerbehandlingen. Ångest och övergivenhet vid övergången från specialistvården till eftervården. Upplevelse att allmänläkarna inte hade med deltagarnas eftervårdsbehov att göra. Brist på tillräcklig tid att tala om
psykosociala symptombehov. Brist på skriftlig information. Behov av större interaktion mellan specialistvård och
rollen som medlare. Laporte, C., Vaure, J., Bottet, A., Eschalier, B., Raineau, C., Pezet, D., & Vorilhon, P. French women's representations and experiences of the post- treatment management of breast cancer and their perception of the general practitioner's role in follow-up care: A qualitative study. 2017, Frankrike, Health Expectations: An International Journal of Public Participation in Health Care and Health Policy.
Belysa hur kvinnor hanterade efterbehandlingen av bröstcancer och hur de upplevde
allmänläkarnas roll i uppföljningsvården.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 21 kvinnor som hade
avslutat sin behandling senast fem år sedan.
Datainsamling: Semi-
strukturerade intervjuer.
Analys: Tematisk analys.
Kvinnorna föredrog att diskutera med cancerspecialist istället för allmänläkare. Fick inte information om egenvård utan fann information om egenvård på egenhand. Upplevde övergivenhet i övergången från avslutat behandling i specialistvården till eftervården. Undersökningar orsakade osäkerhet hos vissa men även säkerhet hos andra. Förtroende till allmänläkare ifall det fanns en långvarig relation, men större
förtroende till cancerspecialisten. Önskan om mer uppföljning från specialistvårdens sida.
Lawler, S., Spathonis, K., Masters, J., Adams, A., & Eakin, E.
Follow-up care after breast cancer treatment: experiences and perceptions of service provision and provider interactions in rural Australian women. 2011, Australien, Official Journal of The Multinational Association of Supportive Care in Cancer
Undersöka erfarenheter och uppfattningar hos kvinnor angående medicinsk och psykosocial uppföljning i vården efter en bröstcancerbehandling.
Design: Kvalitativ metod. Urval: 25 kvinnor som avslutat
behandling för bröstcancer.
Datainsamling: Semi-
strukturerade telefonintervjuer.
Analys: Tematisk analys.
Upplevelse av isolation efter avslutad behandling i specialistvården. Såg eftervården som betydelsefull. Behov av kontinuitet av vårdpersonal i eftervården. Behov av en kontaktperson i eftervården som kunde underlätta med samordning. Behov av andra professioner som dietist, psykoterapeut och psykolog. Avsaknad av patientcentrerad vård med brist på empati, oförståelse av ens problem och en önskan av mer bekräftelse och validering. Besöken i eftervården upplevdes som stressade och avsaknad av uppföljning i välbefinnande, Tompkins, C., Scanlon, K., Scott, E., Ream, E., Harding, S., & Armes, J.
Survivorship care and support following treatment for breast cancer: a multi-ethnic comparative qualitative study of women's experiences. 2016, England, BMC Health Services Research
Beskriva erfarenheterna och förväntningarna hos vita, svarta och sydasiatiska kvinnor med bröstcancer som fick traditionell uppföljningsvård.
Design: Kvalitativ metod Urval: 66 kvinnor som
genomgått aktiv behandling för mindre än ett år sedan.
Datainsamling: Intervjuer. Analys: Tematisk analys.
Upplevelse av att ha blivit lämnad i övergången mellan specialistvården till eftervården. Brist på information kring hur eftervården är uppbyggd och brist på vilka symptom som skulle finnas i åtanke. Besvikelse att eftervården ej hade samma expertis som specialistvården. Nöjdhet hos de som hade en sjuksköterska som hade följt upp dem per telefon, hos andra en önskan av att någon följde upp dem.
som mest fokuserade på det fysiska och en önskan av mer fokus på det psykiska. Önskan om mer kontinuitet bland vårdpersonal. Möten med eftervården uppfattades som förhastade. Behov av mer diskussion och muntlig information. Torres, E.,
Dixon, C., & Richman, A. R.
Understanding the Breast Cancer Experience of Survivors: a Qualitative Study of African American Women in Rural Eastern North Carolina 2016, USA, Journal of Cancer Education: the Official Journal of the American Association for Cancer Education Få en fördjupad förståelse för erfarenheter avseende behandling och utmaningar kring
uppföljningsvård hos
afroamerikanska kvinnor efter en genomgången behandling mot bröstcancer.
Design: Mixad metod. Urval: 32 kvinnor max 10 år
efter behandling mot bröstcancer.
Datainsamling:
Enkätundersökning samt fokusgruppintervjuer.
Analys: Tematisk analys.
Ökad tillit för de som endast träffade en läkare i eftervården. Bristfällig information om biverkningar efter avslutat behandling. Äldre läkare saknade empati och tålamod. Eftervården upplevdes högt