Följande positiva faktorer för livskvaliteten identifierades:
Familjen, vänner och religion som tillsammans bildar ett skyddsnät för kvinnan som genomgår livsförändringar.
Stöd från vårdpersonal var också viktigt. Kvinnorna upplevde att en
personcentrerad vård som interagerar med andlighet gav positiva effekter.
Även negativa faktorer för livskvaliteten identifierades:
Rädslan för att bli otillräcklig och att inte kunna vara en närvarande förälder samt
Metod: Kvalitativ Urval: 7 kvinnor de upplevde sin kropp som främmande. Vissa kvinnor såg på mastektomi som det absoluta botemedlet för bröstcancer och därmed tvingade fram acceptans inför den kommande förlusten av deras bröst.
Teman som handlade om att behandlas och livet efter cancer.
Särskilt i slutet av behandlingen behövde kvinnorna styrka i form av hopp, tro och meningsfullhet för att hantera processen.
Några av kvinnorna fann denna styrka i andlighet, sin familj eller inom sig. Det hjälpte dem att söka vård, genomgå behandling och att bli mer säkra på sina beslut. reaktioner till förändringen i deras kroppar till följd av bröstcancern och
behandlingen för den. Dessa negativa reaktioner
resulterade i att kvinnorna använde sig utav olika
Analys:
Fenomenologisk analys.
strategier för att förlika sig med tanken på sina förändrade kroppar. Fyra teman togs fram ur studien som redogjorde olika typer av kroppsförändringar,
kvinnornas reaktioner och hantering av det. Kroppens innebörd beskrevs som ett fordon för hälsa, välmående och socialt uttryck. ändrades till följd av
mastektomin. Brösten representerade kvinnlighet och kopplades till deras identitet som kvinnor.
Frånvaron av bröst fick kvinnorna att reflektera över kvinnlighet, hälsa och egenvärde som koncept.
Hälsan och livet värderades högre än den estetiska aspekt som brösten innebar.
Bröstens sammankoppling med kvinnlighet och egenvärde orsakade i sin frånvaro negativa tankar till en början, men med tiden kunde kvinnorna återupprätta det upplevda egenvärdet genom bedrifter inom karriär och familjeliv. Genom de traumatiska händelserna i deras liv kunde kvinnorna hitta positiv mening i livet och kraften att återgå till vardagen. deras reaktioner och de känslor som uppstod efter att ha opererat bort brösten. De beskrev att de kände sig oförberedda på chocken vid synen av sina kroppar efter mastektomin. Många av kvinnorna kände ångest och oro över operationen och kring sin kroppsuppfattning.
Resultatet från intervjuerna kunde delas in i åtta teman;
En bestående påverkan, Personlig påverkan, Relationell påverkan, Tacksamhet, Omgivningens stöd, Strategier för hantering, Timing och Obehag.
Fallbjörk,
Kvinnorna i studien delades in i tre narrativ beroende på deras perspektiv gällande mastektomin och självbild.
Kvinnorna i grupp ett menade att mastektomin inte
påverkade deras självbild, brösten kopplades inte ihop med kvinnlighet eller sexualitet. Dessa kvinnor såg inte bröstrekonstruktion som ett alternativ. Kvinnorna i grupp två upplevde att i och med mastektomin hade de förlorat synen på sig själva som personer och kvinnor.
För dessa kvinnor var bröstrekonstruktion ett måste för att de skulle kunna se sig själva som personer igen.
Kvinnorna i grupp tre hamnade mellan de båda andra grupperna. Dessa kvinnor beskrev liknande känslor som kvinnorna i grupp två, men med skillnaden att de fortfarande upplevde sig själva som värdefulla. Dessa kvinnor
Urval: Sju kvinnor som genomgått vägen tillbaka till en normal tillvaro, vilket hjälpte kvinnorna att acceptera operationen.
Efter operationen upplevde kvinnorna att brösten kändes obalanserade och inte levde upp till deras
förhoppningarna. Detta ihop med fysiska åkommor som en försenad cancerbehandling på grund av infekterade sår förvärrade deras upplevelse av bröstrekonstruktion.
Freysteinson
Många kvinnor upplevde att det var svårt att se på sitt operationsområde efter mastektomin. Några kvinnor undvek speglar flera dagar efter operationen av oro för vad de skulle se. Efter en tid upplevde kvinnorna att det blev lättare att se på sina ärr, även om känslor av att vara vanställda, fula och mindre kvinnliga var närvarande.
Accepterandet av vad man ser i spegeln avgörs vara viktigt för att man ska kunna gå vidare och tycka om sig
Önskan att uppfattas som normal var återkommande tankar för kvinnorna. Det fanns en rädsla för det möjliga utfallet att genomgå en mastektomi utan
bröstrekonstruktion. Även fast brösten kunde ge upphov till smärta och obehag gav rekonstruktionen, och särskilt bröstvårtorna, upphov till upplevelsen av ett komplett och äkta bröst. Denna upplevelse förlängdes till en upplevelse att bli hel som person. Tillfredsställelsen med rekonstruerade bröst med hjälp av implantat var god. Tillfredsställelsen hos kvinnor som genomgått en rekonstruktion med hjälp av den egna vävnaden, en ARB, var varierande. Efter
mastektomin kunde brösten bli mindre erogent känsliga för beröring, vilket förlängdes till en minskad sensation i hela kroppen. De medföljande ärren upplevdes vara visuellt störande. Sex teman kunde tas fram: Den kosmetiska kroppen, Kroppen som känner och berörs, Kroppen i rörelse, Den sexuella kroppen,
Medvetandet om kroppen och Självuppfattning.
Pereira, C
Tron på att mastektomin var gudomlig, eller guds verk, gjorde det lättare att acceptera mastektomin och förlusten av brösten. Efter mastektomin kunde ohälsa förebyggas genom en handlingsplan som är förenad med känsla för en helig övermäktighet eller spirituella attribut.
Gudomlighet skänker kraft som tillfredsställer behov som är bortom människans kontroll och lindrar rädslan för framtiden. Genom dessa strategier kan man hitta viljan att leva, viljestyrkan att konfrontera sjukdomen och överleva.