Maxdjup

Som tidigare nämnts fanns det enligt SMHI nästan 19 000 sjöar nedan HK i

Sverige. I jämförelse med uppgifterna om sjöarea så saknade en ännu större

andel (mer än 80 %) av sjöarna uppgifter om maxdjup (uppgift från SMHI) och

kan därför inte redovisas. Det sammanlagda och inskränkta antalet sjöar med

känt maxdjup (ca 3 400 sjöar) har även i detta fall (jfr kap. 3.2.7.) givits

benämningen det ”totala antalet sjöar”. Bedömningen har också gjorts att det

kan vara av intresse, för möjligheter till översiktliga jämförelser, att redovisa de

uppgifter som trots allt framkommit.

Av sjöar nedan HK och med ett av SMHI redovisat maxdjup var nära 1000

sjöar mycket grunda med ett maxdjup på mellan 0 och 5 m (figur 6). Av dessa

har 12 sjöar undersökts (figur 6 och bilaga 15), vilket utgjorde en ytterst liten

del av sjöarna med det djupet. Ett nästan likadant förhållande gällde för sjöar

med maxdjupet 5,1–10 m, där endast 49 av över 1000 sjöar har undersökts. Att

en så liten andel sjöar har undersökts inom dessa djupintervall beror bl.a. på

att förväntan att finna några av de berörda arterna i dessa sjöar varit lågt ställd.

Med ökat maxdjup minskade antalet av SMHI redovisade sjöar nedan HK

(figur 6). Däremot ökade andelen undersökta sjöar med det maximala djupet.

Jämförelsen antydde också att de flesta sjöar med ett angivet maxdjup på 25 m

eller mer hade undersökts. Åter bör här påpekas att SMHI inte redovisat

maxdjup för ett stort antal sjöar nedan HK.

Figur 6. Det ”totala antalet sjöar” nedan HK i Sverige (uppgifter från SMHI), och det undersökta antalet sjöar nedan HK i Sverige indelade i olika maxdjupsklasser. Se

begränsningen av begreppet ”totala antalet sjöar” (uppgifter från SMHI) i texten ovan. (OBS! Maxdjupsintervallen i diagrammet har för tydlighetens skull angetts i hela tal, t.ex. 10–15 m betyder 10,1–15 m o s v.) 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 0-5 _5-10 10-15 15-20 20-25 25-30 30-35 35-40 40-45 45-50 50-55 55-60 60-65 65-70 70-75 75-80 80-85 85-90 90-95 _95-100 100-105 105-110 110-115 115-120 >120 Antal sjöar Maxdjup (m)

Det "totala antalet sjöar" nedan HK i Sverige enligt SMHI

Svenska sjöar nedan HK som undersökts med eller utan fynd av glacialrelikta kräftdjur

Maxdjupet hos de undersökta sjöarna nedan HK varierade mellan 2 m

(Malghultegöl i Kalmar län) och 134 m i Siljan (bilaga 15), medan maxdjupet

hos sjöar nedan HK där glacialrelikta kräftdjur påträffats någon gång, varierade

mellan 5 m (Mannsjön i Jämtlands län, Fårbosjön och Gösjön (A) i Kalmar län

samt Råneälv vid Mårdudden i Norrbottens län) och 134 m i Siljan (bilaga 16).

Bland sjöar med glacialrelikta kräftdjur som inplanterats var Gårdsjön i

Jönköpings län den grundaste (maxdjup 9,6 m) och Stor-Blåsjön i Jämtlands

län den djupaste (maxdjup 145 m) (bilaga 16).

Figur 7. Antalet undersökta sjöar nedan HK i Sverige indelade i olika maxdjupsklasser. Sjöar som har undersökts (hel stapel), som har påträffade bestånd av glacialrelikta kräftdjur och som har undersökts utan fynd av glacialrelikta kräftdjur. (OBS! Maxdjupsintervallen i diagrammet har för tydlighetens skull angetts i hela tal, t.ex. 10–15 m betyder 10,1–15 m o s v.)

I jämförelse med antalet undersökta sjöar var andelen sjöar nedan HK med

glacialrelikta kräftdjur högst inom klasserna med de djupaste sjöarna (figur 7).

Flest undersökta sjöar men också flest sjöar med förekomst av glacialrelikta

kräftdjur fanns inom maxdjupsintervallet 15–20 m.

I jämförelse med alla sjöar nedan HK med glacialrelikta kräftdjur så var

andelen sjöar med dessa djur i grunda sjöar med ett maxdjup på 10 m eller

mindre endast ca 3% (16 sjöar) (figur 7 och bilaga 16). Detta visar ändå att

glacialrelikta kräftdjur i vissa fall även kan förekomma i relativt grunda sjöar.

Förekomsten dominerades dock helt av en art, P. quadrispinosa, som

påträffades i tolv av de nämnda sjöarna och var den enda av de sex arterna som

förekom i sjöar med ett maxdjup på högst 5 m. Övriga arter som påträffades i

sjöar med ett maxdjup på högst 10 m var M. relicta (7 sjöar), M. affinis (5

sjöar) och L. macrurus (1 sjö). En viss reservation måste dock göras för

noggrannheten i uppgifterna om maxdjup. Noggranna mätningar av djup i de

nämnda sjöarna kan kanske i något fall visa andra djupförhållanden. Det bör

också noteras att även om en sjö har tillräckligt djup för uppkomst av ett

hypolimnion med låg temperatur under sensommaren kan andra förhållanden

som t.ex. låg syrgashalt i djupare delar av sjön ändå förhindra de berörda

djuren att leva i sjön.

0 20 40 60 80 100 120 140 Antal sjöar Maxdjup (m)

Sjöar nedan HK som undersökts utan fynd Sjöar nedan HK med naturlig förekomst

Figur 8. Antalet undersökta sjöar såväl ovan som nedan HK i Sverige indelade i olika maxdjupsklasser. Uppdelning har skett i sjöar med naturlig förekomst av glacialrelikta kräftdjur, sjöar där etablering av nämnda djur skett genom inplantering/nedströmsspridning och sjöar som undersökts utan fynd av glacialrelikta kräftdjur. (OBS! Maxdjupsintervallen i diagrammet har för tydlighetens skull angetts i hela tal, t.ex. 10–15 m betyder 10,1–15 m o s v.)

Sjöar med glacialrelikta kräftdjur och maxdjupet 15 m eller mindre hade så när

som på en sjö (Gårdsjön) endast naturliga förekomster av nämnda djur (figur

8). Antalet sjöar av denna kategori uppgick till 83 stycken och alla utom sex

sjöar var belägna nedan HK. Bland sjöar med större djup än 15 m förekom även

sjöar med bestånd av glacialrelikta kräftdjur som har sitt ursprung i

inplantering eller nedströmsspridning. Andelen av dessa sjöar ökade i stort

med ökat maxdjup. En förklaring till att sjöar med

inplanterade/nedströmsspridda bestånd i genomsnitt har större maxdjup än

sjöar med naturliga bestånd är att de förstnämnda till stor del utgörs av utvalda

stora reglerade sjöar belägna högt ovan HK i fjällområden där djupa sjöar är

vanligare än i områden nedan HK (se t.ex. Håkanson & Karlsson 1984) där de

naturliga bestånden i huvudsak finns.