MBT-anläggningar

MBT-anläggningar kan konstrueras på olika sätt och byggas med olika syften, men anläggningarna har gemensamt att de innehåller både mekaniska steg och steg för biologisk behandling (rötning eller kompostering). MBT-anläggningar som koncept kommer från Tyskland och härstammar från behovet av att driva avfall bort från deponier på grund av begränsad yta för deponier, deponiförbud, försök att hitta alternativ till förbränning, ökade kostnader för alternativa behandlingsmetoder etc. (Defra, 2012).

I Storbritannien tar MBT-anläggningarna emot kommunalt avfall som i varierande utsträckning har genomgått källsortering, men där matavfallet är kvar. Det kan röra sig om avfall där det inte förekommit någon källsortering eller restavfall som har gått igenom olika nivåer av källsortering. Hur källsorteringen är utformad och därmed sammansättningen på avfallet varierar i hög utsträckning på lokal nivå. Många MBT-anläggningar har byggts under det så kallade Government’s private finance initiative (PFI).

56 6.3.4 Materialåtervinningsmål och faktiska nivåer

Materialåtervinningsgraderna i Storbritannien för avfall från hushåll har ökat sedan 2000, men det finns nu oro att återvinningsgraderna har börjat stagnera de senaste åren. Wales är det enda landet i Storbritannien som enligt officiell statistik överträffar målet om 50 procents materialåtervinning.

2014/2015 rapporterades en materialåtervinningsgrad på 56,2 procent. England, Skottland och Nordirland rapporterar lägre materialåtervinningsnivåer, på mellan 42-45 procent. Storbritannien som helhet rapporterade för 2014 en materialåtervinningsgrad på 44,9 procent (Defra, 2015b).

I Figur 11 presenteras materialåtervinningsgraden för avfall från hushåll för åren 2010 till 2014 för Storbritannien som helhet samt uppdelat på England, Nordirland, Skottland och Wales.

Figur 11. Materialåtervinningsgrad för avfall från hushåll mellan 2010 och 2014 (Defra, 2015b).

Sannolika anledningar till att materialåtervinningsgraden inte är högre presenteras i en rapport framtagen av House of Commons publicerad 2014. Anledningar som nämns är bland annat att möjligheten att sortera ut avfall till materialåtervinning är begränsad i många kommuner. I områden med ökad andel flerfamiljshus sjunker materialåtervinningsgraden. Materialåtervinningsgraden konstateras också vara lägre i områden med sociala problem, språkproblem och integrationsproblem. Hushållen har heller inget incitament att sortera ut mer avfall till materialåtervinning på grund av bristen på volym- och viktbaserad avfallstaxa (House of Commons, 2014).

För att beräkna materialåtervinningsmålet för avfall från hushåll och andra liknande källor använder Storbritannien den metod som listas som nummer tre, nämligen:

För att hela Storbritannien ska beräkna materialåtervinningsgraden på ett harmoniserat sätt tog Defra under 2014 fram ett beräkningsverktyg. Tidigare hade materialåtervinningsgraderna beräknats på något olika sätt i Storbritanniens länder. Före maj 2014 inkluderade den engelska materialåtervinningsgraden allt kommunalt avfall, inte bara avfall från hushåll. Till exempel inkluderades avfall från offentliga papperskorgar och parkavfall. Så var även fallet i Skottland till och med 2012. I Wales är det fortfarande allt kommunalt avfall som ingår i beräkningen. Varje kommun rapporterar data till beräkningarna i en avfallsprotal som heter WasteDataFlow.

Materialåtervinningsmålen för förpackningar framgår av Tabell 1 nedan. Samtliga materialåtervinningsmål förutom för papper och trä ska gradvis öka till 2017.

Rapport B 2266 - Avfallsimport och materialåtervinning

57

Sannolika anledningar till att materialåtervinningsgraden inte är högre presenteras i en rapport framtagen av House of Commons publicerad 2014. Anledningar som nämns är bland annat att möjligheten att sortera ut avfall till materialåtervinning är begränsad i många kommuner. I områden med ökad andel flerfamiljshus sjunker materialåtervinningsgraden.

Materialåtervinningsgraden konstateras också vara lägre i områden med sociala problem, språkproblem och integrationsproblem. Hushållen har heller inget incitament att sortera ut mer avfall till materialåtervinning på grund av bristen på volym- och viktbaserad avfallstaxa (House of Commons, 2014).

För att beräkna materialåtervinningsmålet för avfall från hushåll och andra liknande källor använder Storbritannien den metod som listas som nummer tre, nämligen:

𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀å𝑡𝑡𝑡𝑡𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑚𝑚ä𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 𝑓𝑓𝑓𝑓å𝑛𝑛 ℎ𝑢𝑢𝑢𝑢ℎå𝑙𝑙𝑙𝑙 𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇 𝑚𝑚ä𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 𝑓𝑓𝑓𝑓å𝑛𝑛 ℎ𝑢𝑢𝑢𝑢ℎå𝑙𝑙𝑙𝑙 (𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒. 𝑛𝑛å𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎)

För att hela Storbritannien ska beräkna materialåtervinningsgraden på ett harmoniserat sätt tog Defra under 2014 fram ett beräkningsverktyg. Tidigare hade materialåtervinningsgraderna beräknats på något olika sätt i Storbritanniens länder. Före maj 2014 inkluderade den engelska materialåtervinningsgraden allt kommunalt avfall, inte bara avfall från hushåll. Till exempel inkluderades avfall från offentliga papperskorgar och parkavfall. Så var även fallet i Skottland till och med 2012. I Wales är det fortfarande allt kommunalt avfall som ingår i beräkningen. Varje kommun rapporterar data till beräkningarna i en avfallsprotal som heter WasteDataFlow.

Materialåtervinningsmålen för förpackningar framgår av Tabell 10 nedan. Samtliga materialåtervinningsmål förutom för papper och trä ska gradvis öka till 2017.

Tabell 10. Materialåtervinningsmål för olika förpackningsslag (Recoup, 2016a).

Material 2012 (%) 2013 (%) 2014 (%) 2015 (%) 2016 (%) 2017 (%) Figur 11. Materialåtervinningsgrad för avfall från hushåll mellan 2010 och 2014 (Defra,

2015b).

Rapport B 2266 - Avfallsimport och materialåtervinning

57

Sannolika anledningar till att materialåtervinningsgraden inte är högre presenteras i en rapport framtagen av House of Commons publicerad 2014. Anledningar som nämns är bland annat att möjligheten att sortera ut avfall till materialåtervinning är begränsad i många kommuner. I områden med ökad andel flerfamiljshus sjunker materialåtervinningsgraden.

Materialåtervinningsgraden konstateras också vara lägre i områden med sociala problem, språkproblem och integrationsproblem. Hushållen har heller inget incitament att sortera ut mer avfall till materialåtervinning på grund av bristen på volym- och viktbaserad avfallstaxa (House of Commons, 2014).

För att beräkna materialåtervinningsmålet för avfall från hushåll och andra liknande källor använder Storbritannien den metod som listas som nummer tre, nämligen:

𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀𝑀å𝑡𝑡𝑡𝑡𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑚𝑚ä𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 𝑓𝑓𝑓𝑓å𝑛𝑛 ℎ𝑢𝑢𝑢𝑢ℎå𝑙𝑙𝑙𝑙 𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇𝑇 𝑚𝑚ä𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛𝑛 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 𝑓𝑓𝑓𝑓å𝑛𝑛 ℎ𝑢𝑢𝑢𝑢ℎå𝑙𝑙𝑙𝑙 (𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒𝑒. 𝑛𝑛å𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔𝑔 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎)

För att hela Storbritannien ska beräkna materialåtervinningsgraden på ett harmoniserat sätt tog Defra under 2014 fram ett beräkningsverktyg. Tidigare hade materialåtervinningsgraderna beräknats på något olika sätt i Storbritanniens länder. Före maj 2014 inkluderade den engelska materialåtervinningsgraden allt kommunalt avfall, inte bara avfall från hushåll. Till exempel inkluderades avfall från offentliga papperskorgar och parkavfall. Så var även fallet i Skottland till och med 2012. I Wales är det fortfarande allt kommunalt avfall som ingår i beräkningen. Varje kommun rapporterar data till beräkningarna i en avfallsprotal som heter WasteDataFlow.

Materialåtervinningsmålen för förpackningar framgår av Tabell 10 nedan. Samtliga materialåtervinningsmål förutom för papper och trä ska gradvis öka till 2017.

Tabell 10. Materialåtervinningsmål för olika förpackningsslag (Recoup, 2016a).

Material 2012 (%) 2013 (%) 2014 (%) 2015 (%) 2016 (%) 2017 (%) Figur 11. Materialåtervinningsgrad för avfall från hushåll mellan 2010 och 2014 (Defra,

2015b).

Tabell 10. Materialåtervinningsmål för olika förpackningsslag (Recoup, 2016a).

Material 2012 (%) 2013 (%) 2014 (%) 2015 (%) 2016 (%) 2017 (%)

Papper 69.5 69.5 69.5 69.5 69.5 69.5

Glas 81 81 81 81 81 81

Trä 22 22 22 22 22 22

Stål 71 72 73 74 75 76

Aluminium 40 43 46 49 52 55

Plast 32 37 42 47 52 57

Enligt den senaste rapporteringen till Eurostat rapporterade Storbritannien att samtliga materialåtervinningsmål för förpackningar uppfylldes. Målet för avfall från hushåll och andra liknande källor uttryckt som kommunalt avfall uppnåddes dock inte, se Tabell 2.

Tabell 11. Urval av materialåtervinningsmål (%) samt Storbritanniens måluppfyllnad förår 2013.

Materialåtervinningsgrader (%)

rapporterade till Eurostat för år 2013 Materialåtervinnings-mål (%)

Kommunalt avfall 44 50

Förpackningsavfall, totalt 65 55

Pappersförpackningar 89 60

Plastförpackningar 32 22,5

Metallförpackningar 57 50

Glasförpackningar 68 60

Träförpackningar 42 15

59

7 HYPOTESER KRING IMPORTENS INVERKAN PÅ