Prefabricering har varit under diskussion under de senaste decennierna inom Byggnads. Diskussionen har gått i vågor. I huvudsak har man varit positiv. I alla fall om man utgår från de centralt formulerade dokumenten. Inför 1969 års kongress skrevs i rapporten ”Bygg 70”:
Den pågående industrialiseringen av byggandet har redan inom bostadsbyg-gandet givit påtagliga resultat i ökad produktivitet. En fortsatt utveckling på den tekniska sidan, på planeringssidan samt i övrigt genom bl a bättre projekte-ring, standardisering och bättre yrkesutbildning ger möjligheter till fortsatt pro-duktivitetsökning. Byggnadsarbetarnas fackliga organ måste här medverka till att möjliga rationaliseringsåtgärder vidtas och får en utformning som tillgodo-ser byggnadsarbetarnas ekonomiska och sociala intressen (Byggnads inför 70-talet, s 66).
Inför 1989 års kongress efterlyste förbundsstyrelsen en rapport om prefab kont-ra platsbyggt. Samtidigt uttryckte sig Ove Bengtsberg kritiskt mot en ökad pre-fabricering som han såg som ett hot mot yrkeskunskapen. Han beskrev plats-byggt som billigare, bättre kvalitet och att det bidrog till en bättre arbetsmiljö (Byggnadsarbetaren nr 16, 1989).
Det som hotas med prefabricering var, enligt Bengtsberg, ”hantverkskunnandet i yrkeskåren, arbetsmiljön och kvaliteten på produktionen”. På frågan om Byggnads är bakåtsträvande genom att försöka förhindra nya yrkesgrupper sa han:
Nej, vi är inte alls emot den tekniska utvecklingen. Men teknisk utveckling kan vi också ha inom traditionellt platsbyggande. Vi hävdar dessutom att platsbyggande är billigare än elementbygge. Därför vill vi ha en förut-sättningslös utredning av kostnaderna.
I dag är diskussionen om prefabricering åter i högsta grad aktuell. Ett politiskt motiv är att få ner byggkostnaderna.28 I den framtidsrapport som lades fram vid 2006 års kongress är tonen åter positiv till prefab från Byggnads sida:
Prefab är inget nytt. En stor del av miljonprogrammet byggdes med pre-fab. Nu verkar det dock som om prefab utvecklas snabbare igen.
28 Huruvida en ökad prefabricering eller ett mer industrialiserat byggande verkligen är billi-gare tål att diskuteras. Enskilda exempel visar att så inte alltid är fallet. Dessa får dock sällan någon uppmärksamhet. NCC tvingades också lägga ner sin monteringsfabrik i Hallstaham-mar pga bristande lönsamhet.
nads ställer sig positiv till den utveckling som sker. Utan utveckling skulle branschen riskera att halka efter (s 13).
Prefab likställs här med utveckling och om man är negativ till det ena framstår det som att man också är negativ till det andra. De förändringar som rekom-menderas i framtidsrapporten motiveras bland annat med att säkra nyrekryte-ringen till branschen:
Standardisering och ett industriellt förhållningssätt, där man använder teknik från tillverkningsindustrin, bör kunna ge ett lyft åt branschen. Det-ta bör underlätDet-ta rekryteringen, när många äldre går i pension (s 14).
Det är tveksamt om standardisering och ett industriellt förhållningssätt skulle säkra nyrekryteringen till branschen. Unga byggnadsarbetare som intervjuats som fått frågan varför de sökte sig till branschen betonar hantverket, varierande arbetsuppgifter, att man inte följer givna instruktioner och bredden i yrkeskun-skapen. De talar även om värdet av att kunna bygga hela huset och att det finns ett utrymme för improvisation genom ”lösning på plats”. Slutligen talar de om yrkesstoltheten29. En annan invändning mot att ”standardisering och ett indust-riellt förhållningssätt” skulle underlätta rekryteringen är att det redan i dag är lätt att rekrytera till byggbranschen (förutom vid lågkonjunktur då det inte finns jobb). På flera byggprogram kommer inte alla förstahandssökande in ef-tersom trycket är så stort. Däremot tvingas flera kommuner lägga ner det ena industriprogrammet efter det andra på grund av för få sökande. Det är därför synnerligen tveksamt att motivera ett industrialiserat byggande och en mer standardiserad produktion med att nyrekryteringen till branschen skulle säkras.
Man skulle i och för sig underlätta rekryteringen till branschen om produk-tionsprocessen blev sådan att det inte längre krävdes någon yrkeskunskap efter-som rekryteringsbasen då inte bara bestod av yrkesutbildade, men det kan ju knappast vara ett fackligt intresse.
Författarna till Byggnads framtidsrapport lyfter fram en rad fördelar med pre-fab:
Längst har prefabriceringen kommit i tillverkningen av småhus. Nuförti-den byggs allt färre småhus på plats. De tillverkas i fabriker och monteras på färdiggjutna grunder. Därigenom sänks kostnaderna, samtidigt som kvalitén höjs och tillverkningen sker i en god arbetsmiljö (s 34).
29 Det här underlaget är hämtat från några medlemsutbildningar där unga byggnadsarbetare fick frågan varför de sökte sig till branschen och vad de definierar som ”det goda arbetete”.
Här är det tveksamt om författarna till framtidsrapporten har Byggnads med-lemmar bakom sig.
Genom en dramatisk förändring av produktionsprocessen kommer det troligen att bli svårt för Byggnads att hävda yrkesbevisen som de är i dag. Utifrån ett fackligt perspektiv torde det vara viktigt att bevaka och påverka produktions-processen och inte bara anpassa sig till prefab som ett fullbordat faktum. Eller som Bengtsberg uttryckte det när det gällde prefab eller inte; ”att försöka på-verka utvecklingen åt det håll vi tycker är bäst” (Byggnadsarbetaren nr 16, 1989).
I det här kapitlet har vi presenterat fem särdrag i byggbranschen: Relativt star-ka kollektivavtal, ombudsmännen, lagbasen, löneformen och yrkesbeviset. Alla dessa hänger ihop och präglar även relationerna mellan parterna. Eftersom lö-nefrågan är i fokus, som till sin karaktär är konfliktfylld, gör det att partsrela-tionen är tydlig. Och det är just partsrelapartsrela-tionen som arbetsgivarna vill förändra.
Därmed skulle kollektivavtalet försvagas, löneformen och lagbasens funktion skulle förändras och yrkeskunskapen skulle bli en fråga att förhandla om ute på företagen. Ombudsmännen skulle då inte heller längre utgöra ryggraden i den fackliga organisationen. Men verksamheten runt lagbasarna utgör inte det enda inslaget i den fackliga verksamheten. I nästa del kommer vi att fokusera MB-grupperna som fått en allt större betydelse framförallt på de större och rikstäck-ande företagen.
DEL 2
Här kommer vi att fokusera på Medbestämmandegrupperna eller MB-grupperna som de heter i dagligt tal. Det är ett fackligt arbete som har en histo-ria som främst kan kopplas till Medbestämmandelagen och Utvecklingsavtalet.
Här betonas vikten av samverkan, så på ett sätt är MB-gruppernas arbete en gammal form av samverkan. Men denna samverkan tar sig ständigt nya ut-tryck. MB-arbetet är också intressant eftersom det genom sin mer konsensus-orienterade karaktär kan framstå som en kontrast till det mer konfliktfyllda fackliga arbetet som handlar om lön och som vi kommer att presentera i Del 3.