I Östra Göinge strävar kommunen efter att involvera invånarna i planeringsproces- serna. I en liten kommun finns det en lokalkännedom och täta band som är viktiga att känna till. Representanten för samhällsbyggnad gav under intervjun några ex- empel:
Arbetet med översiktsplanen innefattade en större förankring av planen både in- ternt och externt, än tidigare planer. I ett initialt skede med översiktsplanen hölls workshopar både med kommunens tjänstemän och med invånarna.
Arbetet med den fördjupade översiktsplanen för orten Knislinge inleddes med en workshop. Endast någon enstaka förening dök upp. Innan samrådshandlingen fär- digställdes bjöds föreningarna in ytterligare en gång för en diskussion kring mer konkreta åtgärder. Tanken var bland annat att diskutera idrottens förändrade for- mer och förskjutningen från föreningsidrott mot andra former och det faktum att folk verkar föredra att betala för sitt idrottande istället för att engagera sig ideellt. Dock kom inte idrottsföreningarna, utan endast äldresammanslutningar/föreningar. Kanske signalerar detta i sig det som skulle diskuteras; att folk inte hinner eller vill engagera sig.
Arbetet med en fördjupad översiktsplan för Glimåkra kom igång under våren 2014. Processen inleddes med ett dialogmöte med invånarna och föreningarna den 24 april. Det fanns förhoppningar om stor uppslutning då det lokala engagemanget i orten är stort. Dialogmötet hölls i Glimåkra och alla som intresserar sig för byns ut- veckling var välkomna att medverka. Syftet med kvällen var att hitta en gemensam målbild för Glimåkras framtid samt att diskutera vilka fokusområden den fördju- pade översiktsplanen bör hantera. Totalt slöt ca 35 personer upp, varav en hel del politiker, vilket var klart färre än vad kommunen hoppats på.
Kvällen inleddes med en kort presentation av samhällsbyggnadsavdelningen där planerarna berättade om vad en fördjupad översiktsplan innebär och hur processen skulle se ut. Därefter hölls workshopar i mindre grupper och kvällen avslutades med en trygghetsvandring genom Glimåkra centrum (se http://www.ostragoinge.se/ samhalle/planering/oversiktsplan/fordjupad-oversiktsplan-glimakra/). Efter mötet sammanställde kommunen inkomna synpunkter. Bland det som lyftes som ortens positiva inslag att bygga vidare på dominerade fritid- och idrottsmöjligheterna, till exempel: ett brett föreningsutbud, närhet till rekreation och natur samt idrottsom- rådet med Trollacenter och Trollabadet.
Jag medverkade på dialogmötet. Under workshopen satt jag med i en grupp där idrotten var representerad genom dels ridklubben, dels intressenter bakom Trol- laområdet, men också en allmän kunskap och ett engagemang för idrotten utan att personerna var där i egenskap av företrädare för en förening. Diskussionen kom mest att handla om möjligheter till utveckling av Trollaområdet, som är ett stort idrottsområde, där projekt bedrivs i samverkan mellan olika föreningar.
För att få reda på mer rörande arbetet med Trollaområdet kontaktade jag en av de ansvariga bakom projektet tillika ordförande i föreningen Trollacenter (telefon-
intervju den 17 mars 2015). Intresseföreningen Glimåkra Utveckling har under ett antal år bedrivit ett utvecklingsarbete på Trollaområdet, bland annat med stöd från Leader Skånes Ess5 för att utveckla anläggningar, aktiviteter och samverkan mellan
olika aktörer på området. Nu har föreningen Trollacenter tagit över detta ansvar. I föreningens styrelse finns representanter för samtliga föreningar som är aktiva på Trollaområdet och sådana som planerar att flytta dit (såsom ryttarföreningen). Trollacenter har en nära dialog med samhällsbyggnadsavdelningen, och bland annat funnits med i uppstarten av arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Däremot har föreningen ingen dialog med Idrottsalliansen, utan ser sig själv som en idrotts- allians för Glimåkra. Den ansvarige berättar att det är föreningen (först i form av Glimåkra Utveckling och sedan Trollacenter) som håller i taktpinnen i utvecklingen av området. Han pekar på några viktiga förutsättningar: sammanhållningen och bykänslan som ligger bakom Trollacenter, goda kontakter med kommunen och att föreningen ser till att det händer konkreta saker som syns och märks. Då ökar mo- tivationen bland olika aktörer. För mer information se http://goingetrollacenter.se. När jag kontaktat planerarna på samhällsbyggnad efter dialogmötet har det fram- kommit att processen med den fördjupade översiktsplanen för Glimåkra gått i stå. Den ska återupptas under 2015 och det ska finnas en samrådshandling färdig i bör- jan av 2016 (enligt e-mailkorrespondens med en planerare, mars 2015). Represen- tanten för Trollacenter berättar att de nu trycker på för att ytterligare dialogmöten ska komma till stånd så att saker börjar hända i planeringen.
Östra Göingexemplet visar både på en ambition att tillvarata invånarnas kunskap och åsikter om kommunen, eller snarare byarna, och på svårigheten att få med- borgarna att medverka i en dialog kring kommunens planer. Förutsättningarna i en mindre kommun är ofta bättre än i en större då det finns nätverk och personliga kontakter mellan invånarna och beslutsfattarna, åtminstone på bynivån. Men trots detta kommer de flesta inte på mötena.
Föreningarna utgör en större drivkraft i Östra Göinge än i de andra exempelkom- munerna. De har en tydlig röst, kanaler in i det kommunala arbetet och tar egna initiativ, något Trollacenter är ett bra exempel på.
5 På hemsidan för Leader Skånes ESS (http://www.leaderskane.se/2.cd1771b11927f1f0c6800075761.html) står att läsa: Leader Skånes Ess är det lokala leaderkontoret för Bromölla, Kristianstad (innerstaden frånräk- nad), Osby och Östra Göinge. Med ekonomiskt stöd, processtöd och nätverk stödjer vi utvecklingen av lands- bygden i området.Leader är en metod inom EU för lokal utveckling som kännetecknas av gränsöverskridande samarbete. Genom att särskilt ta till vara på de ideella krafterna underlättar leadermetoden för människor att bo och verka tillsammans. Leader erbjuder både ekonomiskt stöd, processtöd, nätverk och har alltid de lokala behoven som utgångspunkt. Det är de boende och verksamma i bygden som bäst vet vad bygden behöver!
Nedan sammanfattas studiens mesta centrala slutsatserna och tankar samt idéer och förslag kopplade till dessa. Input till kapitlet hämtas från samtliga kapitel i rap- porten, men också i några fall från material som insamlats och analyserats men inte finns presenterat på andra ställen i rapporten. Främst gäller det citat från inter- vjuer, som används för att illustrera resonemang. De flesta slutsatserna tar avstamp i den del av syftet som handlar om att identifiera hinder och möjligheter för att idrottsfrågor ska kunna rymmas i den fysiska planeringen.