Som medel mot social dumpning

Uppslutningen är hög inom: Byggnads- och anläggning, industri samt hotell och restaurang.²⁴⁹ Införandet av allmängiltiga kollektivavtal har gett positiva konsekvenser för arbetstagare i branscher som är utsatta för konkurrens från Östeuropa.²⁵⁰ 63 procent inom byggbranschen anser att det har blivit svårare för oseriösa aktörer att få fäste på marknaden.²⁵¹ Regeringen menar att tidigare handlingsplaner bidragit till att minska utbredningen av social dumpning. Inte minst har möjligheten att göra villkor allmänt bindande varit ett viktigt verktyg och bidragit till att skapa en rättvisare konkurrens inom branscher där systemet tagits i bruk.²⁵²

Nilsson uttrycker att den svenska modellen blir utmanad av alla de småföretag²⁵³ som inte är bundna av ett kollektivavtal; enligt statistik är det fyrtio procent av småföretagen.²⁵⁴ Det existerar 1,2 miljoner företag i Sverige varav 97 procent är småföretag med färre än 10 anställda.²⁵⁵ Inom byggindustrin var 88 procent av alla verksamheter bestående av högst 4 anställda.²⁵⁶ Enligt uppsatsens komparation utkristalliserar sig ett tydligt mönster av en svensk modell vars skydd är som allra svagast för de arbetskraftsintensiva branscherna. Minskad organisationsgrad i kombination med att endast 40 procent av småföretagen är bundna av kollektivavtal, vilka utgör 97 procent av alla företag, leder till ökade risker för social dumpning.

Kanske skulle Arbetsmiljöverket ges ytterligare kompetens att kontrollera avtalsvillkor i specifikt utsatta branscher? Dock skulle det innebära ett ingrepp på den svenska modellens tradition där ansvaret vilar hos arbetsmarknadens parter. Dock tror jag att det skulle innebära ett rättssäkrare och mer jämställt skydd för den enskilde individen. Det sociala skyddet skall enligt mig inte vara avhängt branschens organisationsgrad.

249 Andersen, Rolf K og Ødegård, Anne Mette, Fafo-notat 2017:10, Norske bedrifters bruk av og erfaringer med østeuropeisk arbeidskraft, hämtad från: http://www.fafo.no/images/pub/2017/10260.pdf., s. 19-20.

250 Kofoed-Diedrichsen, Weise, Kristian, Nordiske tiltag mod social dumping, En gennemgang af faenomet, dets udbredelse og indsatsen mod det, Rapport udarbejdet for SAMAK, arbeiderbevaegelsens nordiske samarbejdskomite, Cevea, Januar 2017, s. 50-53.

251 Alsos, Kristin og Eldring, Line, Fafo-rapport 2014:15, Solidaransvar for lonn, hämtad från:

http://www.fafo.no/images/pub/2014/20362.pdf (Hämtad 2018-03-14).

253 ”Småföretag” definieras här som företag vilka har mindre än 50 anställda.

254 Internet, http://www.foretagarna.se/nyheter/riks/2017/juli/den-svenska-modellen-ar-hotad-av-smaforetagen/ (Hämtad 2017-09-14).

255 Internet, https://tillvaxtverket.se/statistik/foretagande/basfakta-om-foretag.html (Hämtad 2018-03-14).

256 Internet, https://www.sverigesbyggindustrier.se/statistik-byggmarknad/branschens-struktur__6905 (Hämtad 2018-03-14).

Under år 2016 var 47 727 arbetstagare utstationerade i Sverige. Majoriteten koncentrerades till storstadsområdena: Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det råder inget tvivel om vilka branscher som tar emot störst andel av flödet; 43 procent återfinns inom kategorierna ”Byggande av hus” och ”Specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet”. Det här innebär att partiell allmängiltigförklaring i det svenska arbetsrättsliga systemet skulle kunna begränsas geografiskt och till utsatta branscher. Det här skulle innebära att ingreppet på den svenska modellen reduceras.

Närmare 30 procent av de utstationerade arbetstagarna i kategorin ”Byggverksamhet”

kommer från Polen och 38 procent kommer från Tjeckien, Litauen och Lettland tillsammans.²⁵⁷ I mina ögon tyder det här på att den svenska modellen som medel mot social dumpning vid utstationeringssituationer erbjuder ett svagt skydd för utsatta grupper vilka behöver det som mest. Det handlar om arbetskraftsintensiva branscher där främst unga arbetstagare med låg utbildning som är verksamma inom privat sektor drabbas hårdast. Det är också de branscher vars organisationsgrad sjunker och där arbetstagarorganisationerna förlorar legitimitet som avtalsslutande part. Så istället för att skydda de ekonomiskt svagare grupperna och branscher som är hårt ansatta av låglönekonkurrens, tenderar den svenska modellen att skydda och stärka redan starka grupper av arbetstagare som inte är utsatta av osund konkurrens i samma utsträckning.

Med andra ord blir den svenska modellen, vilken har rötter från en socialistisk välfärdspolitik där ”alla skall med”, ett system som gör skillnad på grupper av människor. Vi får inte heller glömma bort att Sverige som medlemsland har ett ansvar att implementera EU direktiv på ett korrekt sätt. Det innebär att Sverige skall kunna garantera att utstationerad arbetskraft tillförsäkras villkoren i den hårda kärnan i Utstationeringsdirektivet. Genom att införa ett system av partiell allmängiltigförklaring ökar skyddet för utstationerade arbetstagare och den svenska modellen skulle då harmonisera i större utsträckning med det EU-rättsliga ramverket.

257 Arbetsmiljöverket, (2016), Rapport 2017:2 Helårsrapport 2016- Register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige, hämtad från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/helarsrapport-2016-register-foretag-som-utstationerar-arbetstagare-i-sverige-rap-2017-2.pdf (Hämtad 2018-02-21). Se även: Internet, https://www.lag-avtal.se/arbetsratt/fler-utstationerade-registreras-6551327 (Hämtad 2018-02-21).

Referenser

EU rätt

Rättsfall

C-113/89 Rush Portuguesa Lda v Office national d’immagration, REG 1990 I-417 C-341/05 Laval un Partneri [2007] ECR I-11767

C-438/05 The International Transport Workers’ Federation and The Finnish Seamen’s Union [2007] ECR I- 10779

C-346/06 Rüffert [2008] ECR I-1989

C-319/06 Commission vs Luxembourg [2008] ECR I-4323 Direktiv

Direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster

Direktiv 2014/67/EU, Förbättra tillämpningen av EU-lagstiftningen om utstationering av arbetstagare

EU-dokument

The European Commission, Proposal for a directive of the European Parliament and of The Council amending Directive 96/71/EC of The European Parliament and of the Council of 16 December 1996 concerning the posting of workers in the framework of the provision of services, COM(2016) 128 final

Svensk rätt

Lagrum

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform Lag (1974:371) om rättegången i arbetstvister

Lag (1928:253) om kollektivavtal

Lag (1936:506) om förenings- och förhandlingsrätt Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1999:678) om utstationering av arbetstagare Propositioner

Proposition. 1975/76:105, med förslag till arbetsrättsreform m.m.

Proposition. 1981/82:71, om ny anställningsskyddslag m.m.

Proposition. 1990/91:162, om vissa fredspliktsregler

Proposition. 2009/10:48, Åtgärder med anledning av Lavaldomen Proposition. 2016/17:107, Nya utstationeringsregler

Kommittédirektiv

Kommittédirektiv, Dir. 2008:38, Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen

Remissvar

Remissvar, Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering (Ds 2016:6), A2016/00736/ARM, Svenskt Näringsliv.

Övrigt

Interpellation 2014/15:22 av Katarina Brännström.

Protokoll 2016/17:100, Onsdagen den 26 april Statens offentliga utredningar

SOU 1998:52, sou 1998 52

SOU 2008:123, Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen Myndighetspublikationer

Arbetslivsinstitutet. (2005). Tio år med EU : Effekter på arbetsrätt, partsrelationer, arbetsmarknad och social trygghet (Arbetsliv i omvandling, 2005:5). Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Arbetsmiljöverket, Rapport 2016:7, Halvårsrapport – register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige- 1 januari- 30 juni 2016. 2016.

Arbetsmiljöverket, (2016), Rapport 2017:2 Helårsrapport 2016- Register för företag som utstationerar arbetstagare i Sverige, hämtad från:

https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/helarsrapport-2016-register-foretag-som-utstationerar-arbetstagare-i-sverige-rap-2017-2.pdf.

Medlingsinstitutet, 2016, Avtalsrörelsen och lönebildning År 2016- medlingsinstitutets årsrapport

Norsk rätt