Medinflytande på plutonsnivå

De förtroendevaldas ansvar är att företräda sin pluton. Som en del av detta ska de för-troendevalda, tillsammans med plutonchefen, planera och regelbundet genomföra pluto-nens timme. Regelbundet innebär varje vecka innan tjänstgöringsfri period. Del av tiden får de värnpliktiga nyttja för egna överläggningar.

Obligatoriska punkter på plutonens timme är:

 verksamhetssäkerhet/arbetsmiljö, vilket också omfattar bl.a. jargong och bemö-tande⁶²

 utvärdering av den senaste utbildningsperioden 3.16.3. Skyddsassistenter

De värnpliktiga ska ha möjlighet till medinflytande i arbetsmiljöfrågor. Medinflytandet i arbetsmiljöarbetet utövas av skyddsassistenter.

Skyddsassistenter ska utses och utbildas enligt avsnitt – Allmänt om medinflytande.

I övrigt genomför skyddsassistenterna sitt arbete i enlighet med Försvarsmaktens före-skrifter.⁶³

3.16.4. Nätverk värnpliktiga kvinnor (NVK)

Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att kvinnor – vilka oftast är i minoritet – tydligt inkluderas i gemenskapen. Samtliga värnpliktiga vid förbandet som är kvinnor ska un-der utbildningens första fyra veckor beredas möjlighet att samlas inom ramen för nät-verk värnpliktiga kvinnor (NVK).

Vid första mötet bör alla värnpliktiga som är kvinnor delta, därefter väljer kvinnorna omfattningen av sitt engagemang i nätverket. Förbandet bereder möjlighet för värnplik-tiga som är kvinnor att träffas ca 1 gång per månad i nätverk för kvinnor. Förbandet ska stödja nätverket i sitt arbete.

61 Se EMILIA/Jobbstöd/Utbildning/Utbildningsstöd/ Utbildningspaket.

62 Programpunkten omfattar ”jargong och bemötande” såväl värnpliktiga emellan som mellan värnpliktiga och befäl eller mellan värnpliktiga och annan personal.

63 Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga (FFS 2020:1).

45

Syftet med nätverksmötet är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och gemenskap.

Erfarenheter och synpunkter från nätverket rapporteras till kompanichef som vidtar ade-kvata åtgärder.

Representant för nätverket och en suppleant till denna ska väljas och ska delta i kom-pani- och förbandsnämnder. Uppgift för representanten är att fästa särskild uppmärk-samhet vid kvinnors situation i den grupp hon valts som representant, föra deras talan i möten och nämndesammanhang, agera kontaktperson gentemot den som är ansvarig för informationsmöten och nätverksträffar och sprida information till alla berörda.

Förbandschef är lokalt ansvarig för nätverket och utser person/er som organiserar, kallar och genomför nätverksträffar för värnpliktiga som är kvinnor.

3.16.5. Medinflytande på kompani-, förbands- och central nivå

Kompaninämnd ska genomföras en gång i månaden och förbandsnämnd varannan må-nad.

I övrigt genomförs medinflytande på kompani-, förbands- och central nivå i enlighet med förordning och Försvarsmaktens föreskrifter.⁶⁴

3.16.6. Värnpliktskongress och Pliktråd

Val av ombud till värnpliktskongressen ska genomföras enligt särskilda direktiv utgivna av Försvarsmaktens högkvarter.

Vid värnpliktskongressen väljer deltagarna maximalt fem värnpliktiga för att under ett år företräda landets värnpliktiga i pliktrådet.

Rådet har en fristående roll relativt Försvarsmakten. Rådet erhåller kanslistöd från För-svarsmakten.

Rådet följer upp medinflytandesystemet och de värnpliktigas utbildningsmiljö. Vidare anordnar rådet den årliga värnpliktskongressen.

Försvarsmakten ska samverka med rådet på såväl myndighets- som förbandsnivå.

3.16.7. Nyval av förtroendevalda

Eventuellt nyval av förtroendevalda och skyddsassistenter genomförs i enlighet med Försvarsmaktens föreskrifter.⁶⁵

3.17. Tjänstegrad och befordran

Värnpliktiga med uttagning i 900-nivån är meniga.

Värnpliktiga med uttagning i 800-nivån är gruppbefäl och ska genomföra befälsutbild-ningen inom ramen för grundutbildbefälsutbild-ningen, minst omfattande GBU enligt H GSSU.

64Förordning (2017:1249) om medinflytande för totalförsvarspliktiga och Försvarsmaktens före-skrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga (FFS 2020:1).

65 Försvarsmaktens föreskrifter om medinflytande för totalförsvarspliktiga (FFS 2020:1).

46

Värnpliktiga med uttagning i 700-nivå är plutonsbefäl och ska genomföra befälsutbild-ningen inom ramen för grundutbildbefälsutbild-ningen, minst omfattande GBU enligt H GSSU.

Värnpliktiga med uttagning i 600-nivå är kompanibefäl och ska genomföra befälsut-bildningen inom ramen för grundutbefälsut-bildningen, minst omfattande GBU enligt H GSSU.

Bestämmelser för befordring under grundutbildning saknas vid fastställandet av detta reglemente.⁶⁶

Vid utryckning ska eventuell befordran ske till grad för befattning som anställd GSS, avtalsskriven, värnpliktig eller för fortsatt engagemang som officersaspirant.

3.18. Beredskaps-, ordnings-, bevakningsuppgifter, statsceremoniella uppgifter och högvakt samt godkännande som skyddsvakt

3.18.1. Allmänt

Värnpliktig vilken genomför grundutbildning ska utveckla den förmåga som krigsupp-giften kräver. Vad krigsuppkrigsupp-giften kräver framgår av målkatalog. Verksamhet vilken inte leder mot krigsuppgiften får som princip inte bedrivas.

Med utgångspunkt i nuvarande målkataloger gör Försvarsmakten under nedanstående rubriker en värdering av vad den värnpliktige kan delta i för beredskaps-, ordnings-, bevakningsuppgifter och statsceremoniella uppgifter samt högvakt, utan att bryta mot gällande regelverk.

Grundläggande ingångsvärden för beslut om att använda värnpliktiga utgår från att denne har erforderlig förmåga och stridsvärde (arbetsmiljölagen) för att utföra verksam-heten.

Förbandschef fattar beslut om vilka värnpliktiga som ska användas i beredskaps-, ord-nings-, bevakningsuppgifter och statsceremoniella uppgifter samt högvakt.

3.18.2. Beredskap-, ordnings- och bevakningsuppgifter

Värnpliktiga kan tjänstgöra i beredskapsstyrka/beredskapstropp (motsv.) under förut-sättning att de är godkända som skyddsvakter. Sådan tjänstgöring kan t.ex. omfatta rondering inom det militära området eller förstärkning av kasernvakt i låga hotnivåer.

Värnpliktiga ska inte ianspråktas för Insatsberedda skyddsstyrkor (IBSS) och Transport-skyddsstyrka (TPSS).

Värnpliktiga kan också användas i andra ordnings- och bevakningsuppgifter, t.ex. vid bortfall i tekniska system eller vid beredskapshöjning.

3.18.3. Statsceremoniella uppgifter och högvakt

Försvarsmaktens har uppgiften att delta i statsceremonielet.⁶⁷ Värnpliktiga kan planeras för deltagande i statsceremoniell verksamhet under förutsättning att utbildningsstånd-punkten medger lösande av tilldelad uppgift.

66 Ny FFS avses fastställas under 2020 för att gälla fr.o.m. 2021-01-01

67 Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten.

47

Värnpliktiga planeras för att lösa högvaktstjänst enligt VU under förutsättningar att den värnpliktige är godkänd som skyddsvakt. Högvaktsceremonierna utgör en del av stats-ceremonielet och bevakningstjänsten betraktas som praktik i bevakningstjänst.

3.18.4. Godkännande som skyddsvakt

Godkännande av skyddsvakter samt utfärdande av bevis om godkännande av skydds-vakt sker enligt Försvarsmaktens skyddsföreskrifter. ⁶⁸

3.19. Kvalitetssäkring av förbandsenhet samt dokumentation och rappor-tering efter genomförd GU

Grunden i kvalitetssäkringen av förbandsenhet finns i aktuell målkatalog.

Av respektive försvarsgrens och stridskrafts H GU ska det framgå hur förbandsenheten värderas mot målkatalogen samt hur resultatet dokumenteras och rapporteras.

3.20. Kvalitetssäkring av den värnpliktige, militärbetyg, dokumentation och rapportering efter genomförd GU

3.20.1. Allmänt

Med begreppet ”kvalitetssäkring av den värnpliktige” avses en process som säkerställer att den värnpliktige utvecklar erforderlig förmåga under grundutbildningen och att den värnpliktige är lämplig i sin befattning.

Kvalitetssäkring av den värnpliktige grundar sig på tre delar:

1. målkatalog för befattning, 2. utbildningens genomförande och 3. militärbetyg.

3.20.2. Del 1 – Målkatalog för befattning

Målkatalog för befattningen är styrande för kvalitetssäkringen av den värnpliktige, se vidare i avsnitt – Målkatalog befattning.

3.20.3. Del 2 – Utbildningens genomförande

Grundutbildningen syftar till att individen utvecklar den förmåga som krävs för att lösa uppgifter enligt målkatalogen. Utbildningsanordnarens förmåga att välja relevant inne-håll i utbildningen och att ordna detta i ett pedagogiskt välavvägt genomförande, blir avgörande för vilken förmåga den värnpliktige kan utveckla.

3.20.4. Del 3 – Militärbetyg 3.20.4.1 Militärbetyg – allmänt

Militärbetyget sammanfattar hur väl den värnpliktige tillgodogjort sig grundutbildning-en.

68 Försvarsmaktens skyddsföreskrifter (FFS 2010:5).

48

Militärbetyget kan användas t.ex. vid krigsplacering, vid anställning inom Försvarsmak-ten eller hos annan arbetsgivare, vid avtalsskrivning med hemvärnet eller vid antagning till yrkes- eller reservofficersutbildning,

För att ge en heltäckande bild av militärbetyget ska militärbetyget läsas tillsammans med den befattning mot vilken värderingen är gjord.⁶⁹

Militärbetyget med motiv ska delges den värnpliktige innan grundutbildningen avslutas.

Militärbetyget ska fastställas av C GU. Fastställt militärbetyg ska dokumenteras som handling i VIDAR, se vidare under avsnitt – Dokumentation och rapportering av en individs GU.

Det lägsta militärbetyget som krävs för krigsplacering är: NEJ-1-1.

3.20.4.2 Militärbetyg – tilldelning och omfattning Militärbetyg ska tilldelas värnpliktige vilken:

 genomfört grundutbildningen enligt inskrivningsbeslut,

 genomfört grundutbildningen men i slutet av utbildningen värderats mot annan befattning än vad som anges i inskrivningsbeslut,

 avbryter grundutbildningen, har genomfört minst 120 dagar och kan krigsplace-ras som värnpliktig i relevant befattning eller

 avbryter grundutbildningen och har genomfört minst 120 dagar samt har uppnått utbildningsmålen i GMU. Se vidare under avsnitt – Användbarhet och krigspla-cering vid avbruten GU

Möjligheten att rapportera en värnpliktig mot annan befattning än vad som framgår av inskrivningsbeslutet, ska prövas:

 om det under grundutbildningens genomförande finns anledning att anta att en värnpliktig kommer erhålla ett militärbetyg som inte är tillräckligt för krigspla-cering eller

 om den värnpliktige vid grundutbildningens avslutning kommer att erhålla ett militärbetyg som inte är tillräckligt för krigsplacering

69 Exempelvis: ”JA-2-2 som bärgningsgruppchef” istället för endast ”JA-2-2”

49 Militärbetyget är treställigt. De tre delarna omfattar:

 en rekommendation om anställning i militär befattning i Försvarsmakten eller avtalsskrivning med hemvärnet? Värderas i JA/NEJ.

 en värdering av förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen, värderas i 0-4.

 en värdering av förmåga lämplighet i befattning, värderas i 0-4.

JA representerar Den värnpliktige rekommenderas för närvarande för anställning i militär befattning i Försvarsmakten eller för avtalsskrivning med hemvärnet

NEJ representerar Den värnpliktige rekommenderas för närvarande inte för anställ-ning i militär befattanställ-ning i Försvarsmakten eller för avtalsskriv-ning med hemvärnet

Första siffran representerar

Förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befatt-ning.

Andra siffran

representerar Lämplighet i aktuell befattning.

Tabell 4.

Endast genomförd utbildning ska värderas i militärbetyget. Eventuellt inställd eller ned-prioriterad utbildning, t.ex. befattningsutbildning, får inte utgör underlag för värdering av ”förmåga att lösa uppgift enligt målkatalog för aktuell befattning” eller ”lämplighet i aktuell befattning”.

3.20.4.3 Värdering av huruvida den värnpliktige kan rekommenderas för an-ställning eller avtalsskrivning

Den första positionen i det treställiga militärbetyget uttrycker huruvida den värnpliktige rekommenderas för anställning i militär befattning i Försvarsmakten eller avtalsskriv-ning med hemvärnet. Detta anges som JA eller NEJ.

För ett JA krävs att den värnpliktige har:

 bedömts till minst två (2) vad gäller att vara framtida medarbetare i Försvars-makten, se metod för värdering enligt bilaga 1

 lägst betyget två (2) i militärbetyget vad gäller förmåga, se metod för värdering enligt bilaga 2

 lägst betyget två (2) i militärbetyget vad gäller lämplighet i befattning, se metod för värdering enligt bilaga 3

En förenklad bedömning av huruvida den värnpliktige kan rekommenderas för anställ-ning eller avtalsskrivanställ-ning och återkoppling ska ske löpande under grundutbildanställ-ningen och bör vara kopplad till de utvecklingssamtal som ska genomföras, se avsnitt – Fort-satt engagemang efter GU. Den förenklade bedömningen syftar till att den värnpliktige ska kunna utveckla beteenden så att han eller hon kan rekommenderas för anställning i militär befattning eller avtalsskrivning med hemvärnet.

50

3.20.4.4 Värdering av den värnpliktiges förmåga att lösa uppgifter enligt målka-talogen

Värdering av den värnpliktiges förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen, grundar sig på en helhetsbedömning av den värnpliktiges utbildningsresultat.

Metod för värdering av den värnpliktiges förmåga att lösa uppgifter enligt målkatalogen framgår av bilaga 2.

En förenklad värdering av den värnpliktiges förmåga inklusive återkoppling ska ske löpande under grundutbildningen och bör vara kopplad till de utvecklingssamtal som ska genomföras, se avsnitt – Fortsatt engagemang efter GU. Den förenklade bedöm-ningen syftar till att värnpliktiga, vilka riskerar att erhålla ett militärbetyg som inte är tillräckligt för krigsplacering, ska få återkoppling på genomförd utbildning och möjlig-heter att vidta åtgärder så att ett högre militärbetyg kan erhållas.

Bedömningen görs i en skala 0–4 med innebörd enligt tabell 5 nedan.

Nivåer vid värdering av den värnpliktiges förmåga att lösa uppgifter enligt målka-talogen

Nivå Innebörd Anmärkning

0 Den värnpliktige har inte tillräcklig för-måga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning.

Den värnpliktige kan inte godkännas på aktuell befattning.

Den värnpliktige har en underkänd förmåga och kan inte krigsplaceras.

1 Den värnpliktiges utbildningsresultat är under genomsnitt för befattningstypen.

Den värnpliktige har tillräcklig förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkata-log för aktuell befattning.

Den värnpliktige har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras i ak-tuell befattning.

2 Den värnpliktiges utbildningsresultat är genomsnittligt för befattningstypen.

Den värnpliktige har förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktu-ell befattning.

Den värnpliktige har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras i ak-tuell befattning, anställas eller teckna avtal med hemvärnet.

3 Den värnpliktiges utbildningsresultat är över genomsnittet för befattningstypen.

Den värnpliktige har god förmåga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning.

Den värnpliktige har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras i ak-tuell befattning, anställas eller teckna avtal med hemvärnet.

4 Den värnpliktiges utbildningsresultat är klart över genomsnittet för befattnings-typen.

Den värnpliktige har mycket god för-måga att kunna lösa uppgifter enligt målkatalog för aktuell befattning.

Den värnpliktige har en godkänd förmåga och kan krigsplaceras i ak-tuell befattning, anställas eller teckna avtal med hemvärnet.

Tabell 5.

51

3.20.4.5 Värdering av den värnpliktiges lämplighet i befattning

Värdering av den värnpliktiges lämplighet i befattning, grundar sig på en helhetsbe-dömning av den värnpliktige.

Metod för värdering av den värnpliktiges lämplighet i befattning framgår av bilaga 3.

De kriterier som ska utgöra grund för bedömning av den värnpliktige lämplighet i be-fattning är inarbetade i särskild mall för lämplighetsbedömning, se bilaga 4.

En förenklad bedömning och återkoppling ska ske löpande under grundutbildningen och bör vara kopplad till de utvecklingssamtal som ska genomföras, se avsnitt – Fortsatt engagemang efter GU. Den förenklade bedömningen syftar till att värnpliktiga, vilka riskerar att erhålla ett militärbetyg som inte är tillräckligt för krigsplacering, ska få åter-koppling på genomförd utbildning och möjligheter att vidta åtgärder så att ett högre militärbetyg kan erhållas.

Lämplighet i befattning uttrycks i skalan 0–4 med innebörd enligt tabell 6 nedan.

Nivåer vid värdering av den värnpliktiges lämplighet i befattning

Nivå Innebörd Anmärkning

0 Den värnpliktige är inte lämplig i befatt-ning.

Den värnpliktige kan inte godkännas på aktuell befattning.

Den värnpliktige kan inte krigsplace-ras.

1 Den värnpliktiges lämplighet i befattning är under genomsnittet för befattningsty-pen.

Den värnpliktiges lämplighet i befattning är tillräcklig.

Den värnpliktiges lämplighet är god-känd och den värnpliktige kan krigs-placeras i aktuell befattning.

2 Den värnpliktiges lämplighet i befattning är genomsnittlig för befattningstypen.

Den värnpliktige är lämplig i befattning.

Den värnpliktiges lämplighet är god-känd och den värnpliktige kan krigs-placeras i aktuell befattning, anställas eller teckna avtal med hemvärnet.

3 Den värnpliktiges lämplighet i befattning är över genomsnittet för befattningsty-pen.

Den värnpliktige är väl lämplig i befatt-ning.

Den värnpliktiges lämplighet är god-känd och den värnpliktige kan krigs-placeras i aktuell befattning, anställas eller teckna avtal med hemvärnet.

4 Den värnpliktiges lämplighet i befattning är klart över genomsnittet för befatt-ningstypen.

Den värnpliktige är mycket väl lämplig i befattning.

Den värnpliktiges lämplighet är god-känd och den värnpliktige kan krigs-placeras i aktuell befattning, anställas eller teckna avtal med hemvärnet.

Tabell 6.

52 3.20.4.6 Begäran om ändring av militärbetyg

Enligt förvaltningsrättslig praxis anses militärbetyg inte kunna överklagas. Militärbety-get kan däremot ändras under de förutsättningar som anges i 38 § förvaltningslagen (2017:900).⁷⁰

Det är samma instans i Försvarsmakten som beslutat om ett militärbetyg som även ska pröva en begäran om ändring av militärbetyget. En myndighet ska ändra ett beslut som den har meddelat som första instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende, t.ex. på grund att det tillkommit nya omständigheter. För att beslutet ska ändras krävs dessutom att beslutet kan ändras snabbt och enkelt och att en ändring inte blir till nackdel för någon enskild part.⁷¹

Skulle en värnpliktig överklaga sitt militärbetyg får Försvarsmakten betrakta överkla-gandet som en begäran om ändring. Om Försvarsmakten inte ändrar beslutet i enlighet med vad den värnpliktige anfört ska ärendet överlämnas till behörig förvaltningsrätt för prövning av frågan om överklagbarhet. En sådan prövning av överklagbarhet ska göras av domstol. I en situation där en värnpliktig överklagar sitt militärbetyg ska det ut-bildande förbandet kontakta HKV LEDS JUR. Det är endast chefsjuristen som får föra Försvarsmaktens talan i domstol.

En begäran om ändring av militärbetyg ska dokumenteras och diarieföras i VIDAR en-ligt gällande riktlinjer och verksamhetsregler för VIDAR.

Förtroendepersoner och lokalt medinflytandeansvariga ska vara beredda att stödja en värnpliktig vid begäran om ändring.

3.20.5. Dokumentation och rapportering av en individs GU

Genomförd grundutbildning dokumenteras som handling i VIDAR.⁷² Av handlingen ska framgå: namn, personnummer, användbarhet (KBEK), militärbetyg, grad och even-tuella tilläggskvalifikationer.

Dokumentationen syftar till att i Försvarsmaktens system kunna beskriva:

 vilken grundutbildning som en individ har genomfört, och

 hur väl individen har tillgodogjort sig grundutbildningen (militärbetyget).

Ovanstående dokumentation ska även utryckningsrapporteras till Rekryteringsmyndig-heten i enlighet med anvisningar i H PERS VPLÄ och på EMILIA/Rekrythandläggare FM. Se även avsnitt – Utryckningsrapportering och krigsplacering efter genomförd GU eller RU.

70 Jämför bl.a. JO 2000/01 s. 260 och JO beslut daterat den 13 oktober 2005.

71 Förvaltningslagen (2017:900), 38 §

72 RegO, FljO, SkolO (motsv.) enligt gällande regler för sekretess.

53

3.21. Information till värnpliktiga innan GU avslutas

Förbandschef ansvarar för att den värnpliktige, innan grundutbildningens avslutning, informeras om att han eller hon enligt 7 kap. 1 § lagen (1994:1809) om totalförsvars-plikt är skyldig att:

1) se till att inom rimlig tid kunna nås av postförsändelser från Rekryteringsmyn-digheten,

2) efter uppmaning bekräfta mottagandet av kallelser till utredning, inkallelser till tjänstgöring och beslut om krigsplacering och ta del av innehållet i sådana hand-lingar, samt

3) ta emot, väl förvara och efter uppmaning återlämna handlingar och utrustning som rör tjänstgöring inom totalförsvaret.

Motsvarande information ska delges värnpliktiga vilka fått beslut om avbruten grundut-bildningen.

3.22. Avslutningsceremonier

3.22.1. Allmänt

I slutet av grundutbildning ska en avslutningsceremoni genomföras. Vid de förband där andra delar av krigsförbandet finns anställda rekommenderas att samtlig personal deltar i ceremonin.

Vid avslutningsceremonin ska Försvarsmaktens grundutbildningsmedalj delas ut till värnpliktiga med militärbetyg lägst NEJ-1-1.⁷³

Vid avslutningen bör vid varje plats där grundutbildning genomförts, utmärkelse enligt följande utses (plutonsvis, motsv.):

 bästa kamrat och

 bästa soldat eller sjöman och bästa befälselev (eller annan för förbandet lämplig indelning)

Kriterier för utmärkelser tas fram lokalt. Vid framtagning av värnpliktiga aktuella för utmärkelser ska förtroendevalda delta.

3.22.2. Utbildningsbevis och intyg

Vid avslutningsceremonin ska fastställt utbildningsbevis grundutbildning delas ut. Ut-bildningsbevis grundutbildning ska omfatta befattningsbenämning, militärbetyg, ge-nomförd befattningsutbildning, utbildningstid, -ort och –förband, eventuella förtroende-uppdrag och utmärkelser. En kopia av utbildningsbeviset ska arkiveras.

Vidare ska ett följebrev till utbildningsbevis delas ut. Följebrevet beskriver militärbety-gets delar, skalsteg, lämplighetsbedömningens kriterier, etc. Eventuellt ytterligare ut-bildningsbevis och intyg som kan stärka den värnpliktiges meritvärde av genomförd grundutbildning, ska också tilldelas.⁷⁴

73 FM2016-14202:1 Försvarets grundutbildningsmedalj

74 T.ex. Utbildningsbevis Skyddsvakt.

54

Värnpliktiga för vilka beslut har fattats att avbryta grundutbildningen kan erhålla intyg omfattande motsvarande delar som utbildningsbeviset.

Mallar för utbildningsbevis, följebrev och intyg – se EMILIA/GURU/GU.

3.23. Uppföljning och utvärdering

Försvarsgrens- och stridskraftsvis uppföljning och utvärdering av grundutbildning sker enligt riktlinjer i stridskraftens H GU.

Förband angivet i Verksamhetsuppdrag (VU) stödjer Försvarsmaktens utbildnings-chef och försvarsgrens- och stridskraftsutbildnings-chefer med uppföljning och utvärdering av grundutbildningen. Syftet med uppföljningarna är kvalitetssäkring, stödja lokal utveckl-ing och inhämta underlag för utvecklutveckl-ing av detta reglemente samt H GSSU. Detta stöd regleras i en årlig order för uppföljning och utvärdering av grundutbildningen vilken ska utges av HKV.

55 4. Repetitionsutbildning (RU)

Repetitionsutbildningen ska vidmakthålla och utveckla skicklighet för krigsuppgiften.⁷⁵

4.1. Allmänt om RU

Syftet med repetitionsutbildningssystemet är att bidra till att krigsförbandet upprätthål-ler anbefalld PersQ.

I krigsförbandsmålsättning (KFM) framgår bl.a. krigsförbandens huvud- och övriga uppgifter. Krigsförbanden ska kunna lösa uppgifter enligt KFM.

Vid Försvarsmaktens högkvarter (HKV) upprättas för varje krigsförband en krigsför-bandsspecifikation (KFS) som anger ekonomiskt avvägda krav på krigsförbandet vid en given tidpunkt. KFS beskriver när planerad repetitionsutbildning ska genomföras. KFS fastställs i Försvarsmaktens verksamhetsplan (FMVP).

Vid Försvarsmaktens högkvarter (HKV) upprättas för varje krigsförband en krigsför-bandsspecifikation (KFS) som anger ekonomiskt avvägda krav på krigsförbandet vid en given tidpunkt. KFS beskriver när planerad repetitionsutbildning ska genomföras. KFS fastställs i Försvarsmaktens verksamhetsplan (FMVP).

In document REGLEMENTE GRUND- OCH REPETITIONSUTBILDNING (Page 46-0)