De återfanns i propositionen om en ny skollag och i den offentliga utredningen utförd av staten om jämställdhet i förskolan. I den reviderade läroplanen återfanns begreppet i samma lydelse som föregående tidsperiod. Skolverket nämner begreppet konflikt i det senaste allmänna rådet om diskriminering och kränkande behandling, samt i
stödmaterialet om förskolans värdegrund och rapporten om att utmana och stimulera barns utveckling i förskolan.
Konfliktbegreppet kategoriserades i följande kategorier: a) Konflikter som en del av förskolans värdegrundsarbete, b) en syn på att konflikter bidrar till barns utveckling, c) och att kommunikation är en del i att hantera konflikter.
Tabell 4: Styrdokument som undersökts mellan 2006-2015
Skollagen 2010:800 2010
Diskrimineringslagen 2008
Prop. 2009/10:165 2009
SOU 2006:75 2008
Lpfö 98 rev. 2010 2010
Allmänna råd från Skolverket 2006 2009 2012
Stödmaterial 2013
Rapport 2014
Konflikter ur ett värdegrundsperspektiv
I statens offentliga utredning (SOU 2006:75) lyfts det upp att det inte bara är samhället som har en värdegrund, utan föräldrar också. Olika värdegrunder kan komma i konflikt med varandra, men att det är en självklarhet att förskolans personal ska lyssna på föräldrar och föra en dialog om värdegrunderna.
24
Lydelsen i Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010a) gällande personalens uppdrag har inte ändrats i den reviderade upplagan vad avser konflikter. Här ligger fokus fortfarande på att konflikter ska redas ut för att uppnå respekt och samspel: ”Alla som arbetar i förskolan skall stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta
konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra” (ibid, s. 9).
I de allmänna råden från Skolverket (Skolverket, 2012b) om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skriver de att pedagoger ibland kan bagatellisera eller
normalisera kränkningar och detta kan leda till att barn återkommande utsätts för kränkande behandling. ”Det sker ibland med hänvisning till att den utsatte beter sig avvikande eller att det är fråga om en konflikt” (ibid, s. 20). Pedagoger i förskolans verksamhet kan därför mista kränkningar för konflikter beroende på hur de väljer att se på situationen.
I Skolverkets stödmaterial (Skolverket, 2013) om förskolans värdegrund jämställs kränkningar med ojämlikhet, kränkningar och rasism, och att arbetet med
värdegrundsfrågor kan förebygga dessa. ”Ojämlikhet, fördomar och konflikter finns i samhället och därmed också̊ i förskolan och skolan. Arbetet med värdegrunden är i första hand ett främjande arbete men fungerar också i förlängningen förebyggande mot ojämlikhet, kränkningar, rasism och fördomar”,(ibid, s. 10). I materialet står också att en viktig del i demokratiarbetet i förskolan är att barn ska utveckla förståelse för att alla människor har lika värde och utveckla förmåga att möta konflikter.
Enligt stödmaterialet från Skolverket (Skolverket, 2013) reflekterar värdegrundssamtal i förskolan samhällets önskan om att diskutera den allmänna dialogen om värdegrunden i samhället. ”En sådan dialog förutsätter att det finns utrymme för att diskutera svåra frågor om intressekonflikter och regelmotsättningar” (ibid, s. 74).
Konflikter i relation till utveckling genom läroplanen
Målbeskrivningen från den tidigare läroplanen är den samma som i den reviderade läroplanen där det står att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler” (Skolverket, 2010a, s.9). I den här lydelsen ska barn i förskolan utveckla förmågan att hantera konflikter med koppling till att förstå rättigheter och skyldigheter och gemensamma regler. Det är till synes en förmåga att utveckla för att förstå samhällets värdegrund och sociala relationer.
I en rapport från Skolverket (Skolverket, 2014) poängteras att staten genom läroplanen ställer krav på att förskolan ska ge barn möjligheter att utveckla vissa kunskaper.
”Dessa kunskaper handlar om sådant som […] att kunna uttrycka och anpassa sig, samarbeta och hantera konflikter;” (ibid, s. 9). Även här finns det en koppling i lydelsen att konflikthantering kopplas samman med samarbete mellan individer.
Samtalets inverkan på konflikthantering utifrån barns behov och kön
I den här kategorin synliggörs att det finns skillnader i hur personal kommunicerar med flickor och pojkar, därav hur kommunikationen i konfliktsituationer också varierar. Det talas mer med flickor i olika konflikter, medan de ger pojkar kortare kommandon (SOU 2006:75).
I stödmaterialet från Skolverket (Skolverket, 2013) tas det upp hur barn kan bearbeta och diskutera konflikter med stöd av pedagoger för att utveckla sin egen
25
konflikthanteringsförmåga men också utveckla tron på sig själva och förmågan att uttrycka sig. I stödmaterialet från Skolverket står att barn kan utvecklas när konflikter tillåts att framträda, och att genom att själva få styra diskussioner ökar tron på deras egen förmåga). Materialet ger också förslag på att interaktiv teater i form av forumspel kan vara ett sätt för barn att lösa konflikter som spelas upp på en scen.
För att utmana och stimulera barns utveckling lyfter Skolverket (Skolverket, 2014) i sin rapport att leksituationer är lägen där kommunikation och sociala relationer är
framträdande. ”Här [i leken] kan det handla om att pedagogerna uppmärksammar barnens behov exempelvis vid en uppblossande konflikt mellan barnen, då pedagogerna stöttar barnen i att kunna förmedla sig och tala för sin sak” (ibid, s. 25). Rapporten lyfter att pedagoger i sitt arbete påverkar barns sätt att kommunicera i relationer då konflikter uppstår och där ”pedagogerna uppmärksammar barnens behov av att kunna förmedla sig: uttrycka åsikter och känslor samt att tala för sin sak” (ibid, s. 24).
Sammanfattning
Avslutningsvis visar genomgången av konfliktbeskrivningar i styrdokumenten under denna tidsperiod att även här, likt föregående tidsperiod, är konflikthantering en viktig del i förskolans värdegrundsarbete. Här lyfts också att det kan uppstå konflikter mellan föräldrars värdegrund och förskolans värdegrund, och att det måste föras en dialog mellan förskola och familj gällande dessa värderingskonflikter. Konflikter erbjuder mening för demokratiarbetet i förskolan då det är förskolans uppdrag att se till att barn utvecklar förmågan och kunskapen att respekterar varandra, att reda ut missförstånd och reda ut konflikter. Det är en viktig del i demokratiarbetet att barn utvecklar en förmåga att hantera konflikter och kunna samarbeta, samt förståelse för att alla människor har lika värde.
Konflikter ses i stödmaterialet från Skolverket som något odemokratiskt i samma anda som ojämställdhet och fördomar och något som är en del i det främjande arbetet mot rasism, ojämställdhet och kränkningar. Under denna tidsperiod lyfts det också i flera styrdokument att det måste finnas tid och utrymme för att diskutera värdegrundsfrågor och låta konflikter framträda i verksamheten så barn kan ha inflytande och reflektera över konfliktsituationer de hamnar i. Det utvecklar barnens förmåga att förmedla sina åsikter och känslor, men personalen i förskolan behöver stötta barnen och
uppmärksamma deras behov i konfliktsituationer för att främja deras
konflikthanteringsförmågor. Personal i förskolans verksamhet behöver också vara medveten om att de kan kommunicera olika med flickor och pojkar i konfliktsituationer och att det kan få konsekvenser. Vidare behöver personal vara medveten om att vad de oreflekterat uppfattar som konflikter kan vara pågående kränkningar av barn.
26 4.2 Resultat - summativ innehållsanalys
Nedan presenteras förekomsten av ordet konflikt i tabellform där varje kryss representerar hur många gånger begreppet konflikt (vad gäller mellanmänskliga konflikter) förekommit i olika politiska styrdokument under tioårsperioder.
Styrdokumenten är hierarkiskt ordnade från mest styrande till minst styrande.
Tabell 5: Förekomst av ordet konflikt syftande till mellanmänskliga konflikter i förskolans styrdokument.
Typ av
styrdokument
1985-1995 1996-2005 2006-2015
Lagar 0 0 0
Propositioner 1 3 0
Statens offentliga utredningar
7 4 2
Betänkanden Inte funnet 15 Inte funnet
Förordningar - 2 2
Allmänna råd 9 0 2
Stödmaterial Inte funnet Inte funnet 5
Rapporter 0 5 3
I de tidigare årens styrdokument som undersöktes återfinns konfliktbegreppet i den proposition som låg till grund för införandet av en ny skollag, men i lagstiftningen nämns inte konflikter. Flest gånger återfinns konfliktbegreppet i de allmänna råden från Socialstyrelsen, dvs. Pedagogiskt program för förskolan, vilket då var det främsta dokument förskollärare hade i sitt arbete och vars syfte var att vara omfattande och nationsövergripande efter decentraliseringen av skola och förskola.
I statens offentliga utredning från 1997, inför införandet av en läroplan för förskolan, nämns begreppet flera gånger men återfinns i läroplanstexten endast två gånger. I det förarbetet som skrivs inför en ny lagtext så är det inte förvånande att konfliktbegreppet förekommer oftare i de högre stående styrdokumenten som motioner och propositioner mellan åren 1996-2005 då införandet av en ny diskrimineringslagstiftning låg på regeringens agenda. Trots åsikter om att konflikthantering är en grundpelare i att motverka och förhindra diskriminering och kränkande behandling och att det i utbildningsutskottets betänkande stod att skolans ansvar för konflikthantering blir tydligare i regerings proposition till ny diskrimineringslagstiftning, återfinns begreppet inte en enda gång i diskrimineringslagen. Inte heller i de tidigare allmänna råden från Skolverket om arbete mot kränkande behandling eller främjande av likabehandling (Skolverket 2004b; 2006; 2009) återfinns konfliktbegreppet, utan dyker upp i den senaste publikationen (Skolverket, 2012b).
Ur tabellen kan avläsas att konflikter inte nämns lika ofta i ”högre” styrdokument de senare åren, men det står mer om konflikter i stödmaterial/rapporter, vilka inte är inte bindande på samma sätt som förordningar och lagar. Så trots att konfliktbegreppet ses som en viktig del av förskolans arbete med värdegrunden och som en del i det
förebyggande arbetet mot kränkningar och diskriminering är det inte förankrat eller legitimerat i de mer styrande texterna för förskolan som sätter fastare ramar för lärares arbete. Det innebär att förskollärare som söker ökad kunskap om konflikter och
konflikthanteringsmodeller behöver ta ett eget ansvar i att finna dessa i stödmaterial och rapporter.
27 4.3. Summering av resultat
Synen på konflikter, konfliktsituationer och konflikthantering och konsekvenserna av dessa har ändrats under åren genom att konfliktbegreppet erbjuder olika meningar.
Konflikter som innehåll i förskolans undervisning har fler betydelser och är
föränderligt. Konfliktbegreppet är alltså kontingent. Konflikter har gått från något som barn ska lära sig att hantera och förstå genom att betrakta lärare som förebilder till något som pedagoger och personal stöttar och utvecklar tillsammans med barnen. I den
tidigare synen på konflikter är konflikter något som står i vägen för gemenskap och som ska förhindras genom regler, medan konflikter under de senare åren är något som ska bemötas, tillåtas och hanteras då de kan innebära fördelar för barns utveckling av värdegrundsfrågor, demokratiska handlingar och sociala kompetens. Kommunikationen mellan personal, vårdnadshavare och barn är en viktig del av arbetet med konflikter i förskolans verksamhet under samtliga tidsperioder. Det är genom samtal och dialog som konflikter kan hanteras och möjligheter till barns lärande och utveckling kommer till existens, alltså är ett medvetet användande av språket en del i arbetet med konflikter.
Under de senare åren finns det alltså en mer demokratisk syn på vad konflikter kan innebära för barns lärande och utveckling på ett positivet sätt, men också en medveten syn på att konflikter kan leda till odemokratiska och ojämlika handlingar mellan barn, så som diskriminering och kränkande behandling. Konflikthantering omnämns senare år som en del i det förebyggande arbetet mot kränkningar, mobbing och diskriminering, vilket kan vara en följd av att det fanns ett ideologiskt och politiskt intresse att bygga ut diskrimineringslagen att omfatta fler grupper och skriva in fler diskrimineringsgrunder i lagstiftningen.
28
5. Diskussion
Syftet med detta arbete var att kartlägga och analysera hur begreppet konflikt beskrivs i förskolans nationella styrdokument mellan åren 1985-2015 för att därigenom nyansera förskollärares och forskares förståelse av begreppet konflikt som politiskt innehåll.
Arbetet sökte svar på hur förskolans nationella styrdokument beskriver och erbjuder mening av konfliktbegreppet, och om synen på konflikter har ändrats under dessa år, och i så på vilket sätt. En frågeställning behandlande hur ofta konfliktbegreppet nämns i förskolans styrdokument under dessa år, och var i styrdokumentens hierarki nämns de flest/färst.
De funna svaren visar på att konfliktbegreppet i de nationella styrdokumenten har olika meningserbjudanden och att uttolkningen och beskrivningarna av konfliktbegreppet är föränderligt. Synen på konflikter har ändrats över tidsperioderna och vi kan se i enlighet med Lundgren (1989) att konfliktbegreppet är kontingent, att det beror på sociala, historiska och politiska faktorer. Konfliktbegreppet diskuteras i hierarkiskt mer styrande dokument så som propositioner och utredningar, men överförs inte till lagtexter som är de dokument som främst reglerar förskolans verksamhet. Istället finns fler
meningserbjudanden och benämningar i styrdokument som inte är lika styrande eller ens bindande. Konfliktbegreppet i styrdokumenten tolkas i sin tur av lärare som i undervisningen handlar och kommunicerar utifrån tolkningen och erbjuder barnen olika meningar om konflikter. Dessa meningserbjudanden i undervisningen socialiserar barnen genom att de erbjuds ett visst synsätt på konflikter som de tar med sig i sin uppväxt. Konflikter kommer alltså till uttryck som ett socialisationsinnehåll och är beroende av hur undervisningens syfte, mål och metoder kring konflikter formulerats i styrdokument.
Den främsta skillnaden från styrdokumenten mellan 1985-1995 och de senare
styrdokumenten är att de senare uttrycker en mer demokratisk syn på konflikter, vilket sammanfaller med Doppler-Bourassa et als. (2008) forskningsstudie om att tidigare, mer traditionella läroplaner och lärotexter ser på konflikter som något som ska avlägsnas genom direktiv från auktoritära lärare, medan de mer konstruktivistiska läroplanerna ser utvecklingsmöjligheter i konfliktsituationer där barn får möjlighet att utveckla kognitiva färdigheter och förmåga att förhandla och samarbeta.
Konflikthantering kopplas mer och mer till förskolans värdegrundsarbete i
styrdokumenten under årens lopp. Konflikthantering är en dimension av förskolans kanske viktigaste arbete, nämligen värdegrundsarbetet. Värdegrundsarbetet ligger i linje med de demokratiska värderingar vårt samhälle vilar på och omfattar människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde och solidaritet mellan människor. Därför är det viktigt att förskollärare har kunskap om konflikter och konflikthantering samt vilka meningserbjudanden begreppet får för att stötta barn att bli empatiska och solidariska medborgare i det demokratiska samhälle de är en del av (Gloeckler et al 2013; Vestal & Jones 2009).
Likt Ellmins (2008) tankar så finns det under de senaste trettio åren en syn på att kommunikation både mellan personal och barn samt mellan barn och barn är en viktig del av barns konflikthantering och förmåga att klara av konfliktsituationer. Språket är ett viktigt instrument för barn att kunna förmedla sina tankar och åsikter inför problem
29
och konflikter för att kunna utveckla en förståelse för andra människor och kunna utveckla sociala förmågor, något som förskollärare ska stötta genom att erhålla
kunskaper om konflikter (Rosenthal & Gatts 2010; Gloeckler, Cassel & Malkus 2013;).
Att lärare handleder barn och elever i konflikter är just vad Colnerud och Thornberg (2003) lyfter i sin kunskapsöversikt, och genom att medla tillsammans med barnen och låta dem äga sina egna konflikter erbjuds barn självständighet (Blank & Jasinski Schneider, 2011) och en tilltro till sig själva. Även i Chen et al (2001) studie dras slutsatsen att lärare behöver kunskap om konflikter för att hjälpa barn att utveckla förmågor att lösa konflikter.
Arbetet har bidragit med en nyanserad inblick i vad konflikter och konflikthantering i förskolans verksamhet innebär, särskilt för lärare då arbetet lyfter vilka
meningserbjudanden konflikter har i styrdokumenten. Det har bidragit med en förståelse för att konfliktbegreppet i förskolan har en politisk, historisk och social styrning genom styrdokument och påverkar verksamheten och dess socialisationsinnehåll.
Styrdokumenten påverkar hur lärare förhåller sig till konflikter, vilket ansvar de har och vilka utvecklingsmöjligheter konflikter har för barn i förskolans verksamhet genom sina roller i konflikter.
Valet av metod och genomförandet av arbetet fungerade väl, med gedigna
urvalskriterier och ett brett underlag har arbetets syfte och frågeställningar besvarats.
Det textanalytiska tillvägagångssättet med den läroplansteoretiska analysen har varit en stor tillgång för att nå och förstå resultaten i arbetet. Att finna styrdokument har
stundvis varit svårt eftersom alla dokument inte finns digitaliserade eller i digitala arkiv, och vissa inskannade styrdokument har varit av dålig kvalitet. Det löstes genom att leta fram dokument i biblioteksarkiv och magasin och läsa dem manuellt. Att manuellt läsa styrdokument för att finna enstaka ord och begrepp är tidskrävande och inget som ska tas lätt på.
Arbetets svagheter är att det inte går att fastställa en generell syn på konfliktbegreppet under dessa perioder då det säkerligen finns annat material att finna där
konfliktbegreppet kan ge fler meningserbjudanden och tolkningar. Arbetets styrkor är dock att materialet är förhållandevis jämt fördelat mellan de olika tidsperioderna och styrdokumenten. Det ger en inblick i vad de olika hierarkiska styrdokumenten medför för meningserbjudanden i skilda styrnivåer för konfliktbegreppet under de senaste 30 åren. Att det inte funnits liknande tidigare forskning kan ses både som en svaghet och en styrka i arbetet, där styrkan ligger i att det bidragit till forskningsfältet med en förståelse för konfliktbegreppets meningserbjudande och en nyanserad blick på vad konflikter innebär både för barn och också förskollärare i förskolans verksamhet, medan svagheten ligger i att det inte går att knyta an eller jämföra med tidigare forskning inom området.
30
Referenslista
Arfwedson, G. (2005) Didaktiska examensarbeten i lärarutbildningen för förskola, grundskola, fritidshem, gymnasium etc. Stockholm: HLS Förlag.
Allen, S. F. (2009). A Study of a Violence Prevention Program in Prekindergarten Classrooms. Children & Schools, 31(3), 177-187.
Blank, J., & Schneider, J. J. (2011). "Use Your Words:" Reconsidering the Language of Conflict in the Early Years. Contemporary Issues in Early Childhood, 12(3), 198-211 Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (2., [omarb.] uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
Betänkande 2005/06:UbU4. Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Stockholm:
Regeringskansliet.
Bryman. A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Chen, D. W., Fein, G. G., Killen, M. Tam, H. (2001). Peer Conflicts of Preschool Children: Issues, Resolution, Incidence, and Age-Related Patterns. Early Education and Development, 12(4), 523-44
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2011). Research methods in education. (7. ed.) Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]: Routledge.
Colnerud. G & Thornberg. R. (2003) Värdepedagogik i internationell belysning.
Kalmar: Lenander Grafisk AB.
Didaktik. (2015). I Nationalencyklopedin. Hämtad från
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/didaktik 2015-09-01.
Doppler-Bourassa, E., Harkins, D. A., & Mehta, C. M. (2008). Emerging
Empowerment: Conflict Resolution Intervention and Preschool Teachers' Reports of Conflict Behavior. Early Education and Development, 19(6), 885-906.
Ekstam, K. (2000) Handbok i konflikthantering. Stockholm: Liber.
Ellmin, R. (2008). Konflikthantering i skolan-den andra baskunskapen. Stockholm:
Natur och Kultur.
Englund, T. (1997). Undervisning som meningserbjudande. I M. Uljens (Red.), Didaktik: teori, reflektion och praktik (s.120-143) Lund: Studentlitteratur.
Friberg. B, Hakvoort. I. (red.) (2012). Konflikthantering i ett professionellt lärarskap.
Malmö: Liber
Förskola-skola-kommittén (1985). Förskola - skola [Elektronisk resurs] : betänkande.
Stockholm: Liber/Allmänna förl.
31
Gloeckler, L. R., Cassell, J. M., & Malkus, A. J. (2014). An Analysis of Teacher Practices with Toddlers during Social Conflicts. Early Child Development and Care, 184(5), 749-765.
Horowitz, L., Westlund, K. & Ljungberg, T. (2007). Aggression and Withdrawal Related Behavior within Conflict Management Progression in Preschool Boys with Language Impairment. Child Psychiatry and Human Development, 38(3), 237-253 Konflikt (1993). I Nationalencyklopedin (Band 11, s. 237). Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.
Kärrby, G. (2000). Svensk förskola-pedagogisk kvalitet med socialpolitiska rötter [Elektronisk resurs].
Lennéer Axelson, B. & Thylefors, I. (2013) Konflikter- Uppkomst, dynamik och hantering. Stockholm: Natur och Kultur.
Lindblad, S., Linde, G. & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft.
Om ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), 93-109.
Lindgren, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. (3., [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, U.P. (1979). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori.
Stockholm: Utbildningsförl. på uppdrag av Gymnasieutredningen.
Lundgren, U.P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori.
(2. [dvs. 4.] uppl.) Stockholm: Utbildningsförl. på uppdrag av Gymnasieutredningen.
Palm, M. (2010). Låt oss tvista igen! –om konflikthantering i förskola och skola.
Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Prop.1984/85:209. Förskola for alla barn. Stockholm: Regeringskansliet.
Prop. 2005/06:38. Trygghet, respekt och ansvar - om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Stockholm: Regeringskansliet.
Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen- för kunskap, valfrihet och trygghet. Stockholm:
Regeringskansliet.
SFS 1985:1100. Skollag Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslagen. Stockholm: Riksdagen.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Socialstyrelsen (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Kundtjänst.
Allmänna förl. [distributör].
32
Skolverket (1998). Läroplan för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004a). Förskola i brytningstid- Nationell utvärdering av förskolan.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004b). For arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2005). Kvalitet i förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2006). För arbetet med att främja likabehandling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009). För att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010a). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2012a). Didaktik – vad, hur och varför?. Hämtad från http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik 2015-09-15
Skolverket (2012b). Arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Förskolans och skolans värdegrund-förhållningssätt, verktyg och metoder. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Att utmana och stimulera barns lärande och utveckling i förskolan Socialstyrelsen (1993). Förskolan och det pedagogiska programmet. Stockholm:
Skolverket (2014). Att utmana och stimulera barns lärande och utveckling i förskolan Socialstyrelsen (1993). Förskolan och det pedagogiska programmet. Stockholm: