I Humanitetens Hus används olika redskap för att skapa mening för de gäster som besöker huset. Alla delar i huset bildar en helhetsupplevelse. Pine & Gilmore (1999) hävdar att för att gästen ska få en så optimal upplevelse som möjligt bör något moment från de fälten finnas med. Humanitetens Hus har tagit fasta på detta och de tre informanterna är överens om att huset inte endast är en sak. Boswijk et al. (2007)
42
hävdar att för att en meningsfull upplevelse ska kunna ske krävs det att en del aspekter finns med:
De involverar alla sinnen
Koncentration och fokus ökar
Tidsuppfattningen förändras
Den som upplever berörs emotionellt
Processen är unik för personen som upplever
Den som upplever har kontakt med miljön omkring sig genom att göra saker och att gå igenom något mentalt.
I Humanitetens Hus arbetar man för att de flesta av dessa punkter ska uppfyllas. Man arbetar för att involvera besökarnas alla sinnen, få dem fokuserade, förflytta dem i tid och rum, beröra dem emotionellt, göra upplevelsen unik samt involvera besökaren både fysiskt och psykiskt. Ovanstående lista är inget som Humanitetens Hus följer, men de jobbar aktivt med alla de punkter som finns med i listan för att ge sina besökare förutsättningar för meningsfulla upplevelser.
Målet med verksamheten i Humanitetens Hus är att skapa mening för de människor som besöker huset och på så sätt påverka besökaren till att på något sätt involvera sig i de frågor som berörs i huset. Alla informanter pratar mycket om sinnesöppnare, känslor och om att länka till handling, om att förlänga upplevelsen. Snel (2005) hävdar att för att få en upplevelse som är erfahrung, måste vi återkoppla till vår ögonblicksupplevelse (erlebnis). Detta jobbar Humanitetens Hus med genom att försöka få alla besökare i huset att på något sätt involvera sig i efterhand. Pine och Gilmore (1999) menar att fysisk memorabilia kan vara ett sätt att förlänga upplevelsen. De hävdar att exempelvis en souvenir kan bidra till att upplevelsen blir minnesvärd. Humanitetens Hus har en shop, men det är inte genom denna de försöker förlänga sina besökares upplevelser.
Ett av Humanitetens Hus är att länka till handling och detta innebär i deras fall att förlänga den upplevelse som sker i huset. Enligt Snel (2005) handlar en meningsfull upplevelse om att genomgå en process där den som upplever tillåts ”testa” den ögonblicksupplevelse som denne har haft i nya situationer efter att ha reflekterat över sin första upplevelse (se figur 3). I Humanitetens Hus jobbar man för att de människor som besöker huset på ett eller annat sätt ska ta med sig upplevelsen hem och ta med sig den vidare i livet. Detta har Humanitetens Hus gjort bland annat genom att anordna löftestorg, där besökaren får avge ett löfte om att försöka förbättra miljön på något sätt.
På det sättet kan en process som kan bli till erfahrung påbörjas.
43
Upplevelser uppstår via våra sinnen (Pine & Gilmore, 1999; Mossberg, 2003;Boswijk et al, 2007). Humanitetens Hus arbetar, via sina utställningar och medhjälp av historien om de vita bussarna, för att öppna sina besökares sinnen. Detta för att kunna bidra till att de får en upplevelse. Birthe talar om den vita bussen som finns i huset som en sinnesöppnare och hon menar också att utställningarna som finns i Humanitetens Hus öppnar besökarnas sinnen. Hon menar att användandet av kulturella uttryck är viktigt för att nå människor idag, just för att kultur väcker känslor. Detta kan kopplas till att vi lever i ett postmodernt samhälle, där kulturen är en stor del av samhället (Strinati, 2004). Bussen som sinnesöppnare bidrar tillsammans med berättelsen och mötesplatsen till att de som besöker Humanitetens Hus kan få meningsfulla upplevelser långsiktigt.
6.6 Sammanfattning av analytisk resultatdiskussion
I den analytiska diskussionen kan jag urskilja att det finns en del aspekter av upplevelseproduktion som är mer betydelsefulla än andra i fallet Humanitetens Hus.
Även om en del aspekter så som underhållning finns i huset är det inget strategiskt val från Humanitetens Hus sida.
Den mest framstående aspekten av upplevelseproduktion som återfinns i huset är Storytelling och berättelsen om de vita bussarna. Det är utifrån denna berättelse som hela verksamheten är uppbyggd och de andra aspekterna som är av vikt för att skapa involvering i hållbar utveckling växer fram ur berättelsen. Jag kan urskilja att Humanitetens Hus som mötesplats är viktigt för informanterna och att de har en önskan om att utveckla mötesplatsen ännu mer till mer än ett fysiskt rum. En annan viktig aspekt för Humanitetens Hus är lärande och den metod de använder; upplevelsebaserat lärande. Humanitetens Hus använder också andra aspekter av upplevelseproduktion i sitt arbete för att skapa involvering i frågor som bland annat gäller hållbar utveckling.
Läs mer om dessa aspekter i avsnittet 7.2 Konklusioner.
44
7 AVSLUTANDE DISKUSSION
Detta kapitel inleds med en diskussion om studiens kvalitet utifrån de metoder som har använts i studien. Därefter presenteras de konklusioner som kan dras av den studie som har genomförts. Avslutningsvis diskuteras förslag till vidare forskning och praktisk tillämpning.
7.1 Studiens kvalitet
Inom hermeneutisk och kvalitativ forskning kan en studies kvalitet aldrig mätas på samma sätt som inom positivistisk och kvantitativ forskning (Ödman, 2007). Studiens kvalitet diskuteras vidare utifrån avsnittet 3.5 Giltighet och tillförlitlighet i metodkapitlet.
För att bedöma studiens giltighet bör vi se till om det som skulle undersökas har undersökts. I den här studien är syftet att undersöka huruvida och på vilket sätt upplevelseproduktion kan användas som ett verktyg för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling. I metodkapitlet redogörs tydligt för de tillvägagångssätt och metoder som har använts för att generera och tolka material. I metodkapitlet beskrivs det också tydligt att genomförda litteraturstudier fungerar som förstudier som delvis visar på min förförståelse när det gäller begreppen upplevelser och upplevelseproduktion.
I fallstudien valdes fallet Humanitetens Hus ut efter vad verksamheten kunde tillföra studien. Informanterna valdes ut efter vilka positioner och arbetsuppgifter de har i organisationen. Alla informanter har informerats om studiens syfte, men jag har dock varit sparsam med information mer djupgående på området upplevelseproduktion för att undvika att påverka informanternas svar. I min metod använder jag Stenbackas (2001) accesspiral för att visa på min relation till det valda fallet. Jag har konstant under hela processen fört noggranna anteckningar över mina besök och kontakttillfällen med Humanitetens Hus för att inte glömma bort viktig information.
Jag anser att användandet av flera olika metoder i min studie stärker studiens kvalitet.
Användandet av både intervjuer och observationer som metoder ger mig en djupare inblick i Humanitetens Hus och kan på så sätt få ut ett mer djupgående resultat.
Intervjuerna fungerade som samtal där jag försökte att inte styra mina informanter för mycket. Detta ledde till att informanterna var öppna i sina svar. Jag uppfattade inte att någon information undanhölls. Informanterna har olika positioner i Humanitetens Hus och har därför olika insyn i verksamheten. Tillsammans bildade dock deras svar en
45
helhet, där jag fick insyn i verksamheten från olika vinklar. Under observationerna fördes noggranna anteckningar. Det ska dock påpekas att en observation är komplicerad och att jag var ensam om att observera. Detta kan medföra att jag har missat viktig information, men jag höll mig fokuserad och medveten under observationerna för att undvika detta.
Jag använde mig också av litteraturstudie som metod. Denna påbörjades långt innan syftesformuleringen var klar och har fortsatt parallellt med arbetet med den empiriska processen. Litteraturen är av varierande slag. Mycket av den litteratur som använts grundas i vetenskapen medan annan är mer av det populärkulturella slaget. Jag anser dock att detta inte missgynnar studiens tillförlitlighet för att min studie handlar om människors tolkning av världen, då jag har ett hermeneutiskt förhållningssätt. Litteratur och empiri har i kapitel 6 vävts ihop och diskuterats i relation till syftet.
Utifrån ovanstående diskussion anser jag att min studie är giltig och tillförlitlig.
7.2 Konklusioner
Syftet med studien är att undersöka huruvida och på vilket sätt upplevelseproduktion kan användas som ett verktyg för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts, där Röda Korsets verksamhet Humanitetens Hus har studerats.
Humanitetens Hus arbetar i sin dagliga verksamhet med upplevelser och att erbjuda sina gäster en chans att få dem. Informanterna ser på upplevelser som en känsla, något som har med sinnena att göra och något som följer med oss människor vidare i livet.
Informanterna menar att upplevelser är ett bra medel för dem just av den anledningen.
De arbetar i verksamheten strategiskt med att skapa miljöer i vilka gästerna får upplevelser som de sedan bär med sig. Studien visar att upplevelseproduktion kan användas som ett verktyg för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling.
Studien visar på detta då Humanitetens Hus använder många utav de aspekter av upplevelseproduktion som presenteras i kapitel 4 Upplevelseproduktion. Hållbar utveckling handlar om social rättvisa, miljövård och ekonomisk tillväxt (Agyeman &
Evans, 2003) och Humanitetens Hus arbetar för att reda ut begreppen, visa på sambanden och länka till handling. Detta gör de genom att använda sig av upplevelseproduktion.
Nu har vi konstaterat att upplevelseproduktion kan användas som ett verktyg för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling. Studien visar att det finns olika sätt att gå tillväga för att använda upplevelseproduktion i en verksamhet som arbetar med hållbar utveckling. Genom min tolkning av materialet från intervjuer och
46
observationer kan jag urskilja att följande aspekter av upplevelseproduktion är av värde för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling:
Storytelling
Storytelling visar sig enligt studien vara ett verktyg som fungerar för att skapa intresse för frågor som rör hållbar utveckling. I just den här studiens fall har en berättelse kring en viktig händelse för Röda Korset skapats för att förtydliga det budskap som Humanitetens Hus har. I andra fall skulle berättelser kunna skapas kring andra saker så som ett märke, en person eller en hel organisation (Mossberg & Nissen Johansen, 2006).
Att använda storytelling gör budskapet mer tydligt och lättillgängligt för besökaren samtidigt som det skapar intresse och kan tilltala många olika målgrupper. En god berättelse är universell och kan appliceras på vem som helst, när som helst (Bergström, 2004).
Att bygga upp verksamheten kring en berättelse är enligt den här studien något som kan vara positivt för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling. Det som är viktigt för att berättelsen ska uppfattas som trovärdig i det här fallet är att den härstammar från en sann händelse och att berättelsen genomsyrar hela verksamheten.
Berättelsen fungerar som en stomme som följande aspekter kretsar kring.
Mötesplats
Resultatet av studien visar att en existerande mötesplats är central för att sprida berättelsens budskap. Mötesplatsen är också det rum där förutsättningarna för upplevelserna produceras. Studien visar att den fysiska platsen har stor betydelse för upplevelseproduktionen. Det är i studiens fall viktigt att mötesplatsen är fysisk då upplevelserna sker på plats i ett visst rum. Mötesplatsen bör därför vara kopplad till detta rum. Mötesplatsen är en plats där gästen står i fokus och där denne får tid för reflektion och en möjlighet att diskutera sina upplevelser med andra gäster.
Tematisering
För att den berättelse som har tagits fram ska framhävas och förtydligas är det viktigt att verksamheten tematiseras efter berättelsen. Den genomförda studien visar att en särskild plats eller lokal för ändamålet är central för att tematiseringen bli så tydlig som möjligt.
Temat bör höra ihop med berättelsen och utvecklas ur den, vilket förstärker berättelsens budskap. Temat i lokalen/platsen eller upplevelserummet, som det också kan kallas innefattar designen och atmosfären i rummet. I studien har det kommit fram att temat också bör stämma överens med den övergripande verksamhetens budskap. I Humanitetens Hus fall är det Röda Korset som står bakom verksamheten och därför är dess profil tydligt invävd i temat. Tematiseringen hör också tätt ihop med skapandet av en mötesplats.
47
Upplevelsebaserat lärande
Studien visar på att upplevelsebaserat lärande, utifrån producentens perspektiv, är centralt för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling. Fallstudien visar att upplevelsebaserat lärande är viktigt för informanterna som ett medel för att förmedla Humanitetens Hus budskap.
I studien kan jag också urskilja att det är berättelsen, den historia som verksamheten är byggd kring, som fungerar som ett nav, där de andra byggstenarna hjälper till att förstärka historiens budskap. Upplevelsebaserat lärande används som en metod för att nå ut med verksamhetens budskap. Berättelsen finns hela tiden med för att hålla samman verksamheten och det upplevelsebaserade lärandet används för att få de människor som besöker verksamheten att prata om och fundera på de viktiga frågor som berörs.
Förlängning av upplevelsen
Det har framkommit tydligt i studien att förlängning av upplevelsen är viktigt för informanterna. Förlängningen av upplevelsen behöver inte bestå av att ett fysiskt föremål följer med besökaren utan förlängningen kan vara psykisk och bestå av till exempel ett löfte från besökarens sida. Att förlänga upplevelsen på det här viset bidrar till att besökaren efter upplevelsen reflekterar över vad denne har gått igenom och på så sätt deltar i processen som är erfahrung.
Nedan finns en modell över de fem aspekter som tydligast har framkommit som viktiga i upplevelseproduktion för att skapa involvering i hållbar utveckling.
Figur 5: Aspekter för att använda upplevelseproduktion i verksamheter som vill involvera människor i frågor som rör hållbar utveckling (Egen modell, 2010)
Storytelling/
berättelse Upplevelsebaserat
lärande
Förlängning av upplevelsen
Tematisering
Mötesplats
48
Modellen ovan (figur 5) visar hur de fem aspekterna av upplevelseproduktion fungerar ihop. Produktionen tar avstamp i en berättelse, som sedan ska finnas med i alla de andra aspekterna. Nedan följer en kort beskrivning av aspekternas funktioner.
Hitta, utveckla och anpassa berättelsen
Skapa en mötesplats för diskussioner och reflektion.
Skapa ett tema (design, atmosfär, personal) utifrån berättelsen.
Använd upplevelsebaserat lärande för att förmedla berättelsens budskap.
Förläng upplevelsen genom användning av fysiska föremål eller genom att väcka tankar och idéer.
7.3 Förslag till fortsatt forskning
Den genomförda studien visar att upplevelseproduktion kan fungera som ett verktyg för att skapa involvering i frågor som rör hållbar utveckling. I den här studien är det dock endast ett fall som har undersökt och därför kan det vara intressant att studera fler liknande fall för att utöka förståelsen för fenomenet.
Det kan också vara av relevans att undersöka huruvida fler aspekter av upplevelseproduktion kan vara av betydelse för verksamheter som arbetar med hållbar utveckling och att påverka människor till involvering i frågor som rör det ämnet. De utmärkande aspekterna i fallet Humanitetens Hus var Storytelling, tematisering, upplevelsebaserat lärande, förlängning av upplevelsen och underhållning. Det kan mycket väl finnas andra aspekter som är av stor vikt för andra liknande verksamheter.
Detta skulle också kunna vara något för vidare studier.
Jag finner också att det finns ett behov av ytterligare fördjupning av begreppet upplevelseproduktion och dess beståndsdelar. De aspekter av upplevelseproduktion som lyfts fram i den här uppsatsen är inte de enda aspekter av begreppet upplevelseproduktion som finns. En fördjupning i begreppets innebörd och omfattning skulle kunna underlätta och förtydliga för oss som är verksamma inom området.
7.4 Förslag till praktisk tillämpning
Modellen som har tagits fram utifrån den genomförda studien (figur 5) kan appliceras på verksamheter som arbetar med att nå ut till allmänheten med budskapet om vikten av att vara involverad i frågor som rör hållbar utveckling. Modellen kan delas in i fem olika steg som kan användas såväl strategiskt som operativt.
49
REFERENSER
Agyeman J. och Evans T. (2003) Toward Just Sustainability in Urban Communities:
Building Equity Rights with Sustainable Solutions, Annals of the American Academy of Political and Social Science, Vol. 590, Rethinking Sustainable Development pp. 35-53
Algotson och Daal (2007) Mötesplatser för upplevelseindustrin, KK-stitelsen, Stockholm, ISBN: 978-91-96914-0-6
Aronsson L, Bjälesjö J, och Johansson S. (2007) Kulturell ekonomi – Skapandet av värden, platser och identiteter i upplevelsesamhället, Studentlitteratur, Lund, ISBN:
978-91-44-02988-7
Backman J. (2008) Rapporter och uppsatser, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 978-91-44-04826-0
Beck U. (1992) Risk Society: Towards a New Modernity, Sage, London, ISBN: 0-8039-8345-x
Bergström B. (2004) Effektiv visuell kommunikation, 5e uppl. Carlsson Bokförlag, Stockholm, ISBN: 91-7203-681-8
Boswijk A, Thijssen T, och Peelen E. (2007) The Experience Economy A New Perspective, Pearson Education, Amsterdam, ISBN: 978-90-430-1268-3
Caves R. (2000) Creative industries: Contracts between art and commerce, Library of congress, USA, ISBN: 0-674-00164-8
Dresner S. (2008) Principles of sustainability, 2 uppl. Earthscan Publications, ISBN:
9781844077069 9781849773249
Ejvegård R. (2003) Vetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-02763-X
Eneroth B. (1984) Hur mäter man ”vackert”? Akademilitteratur, Stockholm, ISBN: 91-7410-289-3
Furlong A. och Cartmel F. (2007) Young people and social change, 2 uppl. Open University Press, England
50
Halvorsen K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod, Studenlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-36621-3
Hartman J. (2004) Vetenskapligt tänkande, Från kunskapsteori till metodteori, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 978-91-44-03306-8
Heath C. och Alfredsson K. (2007) Handbok i upplevelsebaserat lärande, GRUL och Myndigheten för skolutveckling
Heath C. och Alfredsson K. (2009) Upplevelsebaserat lärande – att handleda spel, rollspel och simuleringar i klassrummet, Liber AB, Stockholm, ISBN: 91-85589-00-4
Humanitetens Hus, Röda Korset, 2010, Humanitetens Hus (2010-03-17) http://www.humanitetenshus.se/engines/page___1.aspx
Jansson A. (2004) Globalisering – kommunikation och modernitet, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-02686-2
Jones P, Comfort C, Eastwood I, och Hillier D. (2004) Creative industries: Economic contributions, management challenges and support initiatives, Management Research News, Vol. 27, iss. 11, pg. 134-145
KK-stiftelsen, 2009, Upplevelseindustrin (2009-11-18) http://www.kks.se/
templates/ProgramPage.aspx?id=518
Lagerholm B. & Sjögren J. (2005) Kunskapsutbyte och samverkan mellan
upplevelseindustri och annan industri, Rapport från KK-stiftelsen, ISSN: 1652-5213
Lillemyr O. (2002) Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola, Liber AB, Stockholm, ISBN: 91-47-05074-8
Lindquist G. (1996) Lekens möjligheter, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-61391-1
Lodenius A-L. (2006) 2 uppl. Global Respekt – Grundkurs i globalisering och
mänskliga rättigheter, Olof Palmes internationella centrum, Stockholm, ISBN: 978-91-85343-39-3
May C. (2002) The Information Society – a sceptical view, Polity Press, Storbritannien, ISBN: 0-7456-2684-X
51
Mossberg (2003) Att skapa upplevelser – från OK till WOW, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-02687-0
Mossberg, Lena (2008) Extraordinary Experiences through Storytelling,Scandinavian Journal of Hospitality and Tourism,vol: 8, iss: 3,195-210
Mossberg L. och Nissen Johansen E. (2006) Storytelling – Marknadsföring i upplevelseindustrin, Studentlitteratur, Lund, ISNB: 978-91-44-03978-7
Nationalencyklopedin, 2010a, Sökord: Involvering, involvera (2010-05-27), http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/sok/involvering?type=NE
Nationalencyklopedin, 2010b, Sökord: Eskapism (2010-03-22), http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/lang/eskapism
Obenour W, Patterson M, Pedersen P, och Pearson L. (2006) Conceptualization of a meaning-based research approach for tourism service experiences, Tourism
Management, vol: 27, iss: 1, pg: 34-41
Olausson V. (2009) Grön kommunikation Hur du bygger värde för varumärket och världen, Liber AB, Malmö, ISBN: 978-91-47-08959-8
Papaioannou, T. , Yanacopulos, H. , & Aksoy, Z. (2009). Global Justice: From Theory to Development Action. Journal of International Development, 21(6), 805-818
Patel R, Davidson B. (2003) Forskningsmetodikens grunder, Studentlitteratur, Lund, ISBN:91-44-02288-3
Pine J. och Gilmore J. (1999) The Experience Economy, Library of Congress, USA, ISBN: 0-87584-819-2
Renberg B. (2006) Språkets mirakel – om tänkande, tal och skrift, Liber AB, Stockholm, ISBN: 91-47-05334-8
Ruane J. (2006) A och O i samhällsvetenskaplig forskning, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-04457-7
Röda Korset, 2010, Röda Korset (2010-03-17) http://www.redcross.se/
52
Snel A. (2005) Valuable and Meaningful Experiences, European Centre for the Experience Economy, Bilthoven
Sohlberg B-M och P. (2009) Kunskapens former, vetenskapsteori och forskningsmetod, Liber AB, Malmö, ISBN: 978-91-47-08954-3
Stenbacka (2001) Qualitative research requires quality concepts of its own, Management decision, vol: 39, iss: 7, pg: 551-556
Strauss A. Corbin J. (1998) Basics of Qualitative Research, Sage Publacations, USA, ISBN: 0-8039-5939-7
Strinati D. (2004) An introduction to theories of popular culture, Routledge, London, ISBN: 0-415-23499-9
Stuteville R. och Ikerd J. (2009) Global sustainability and service-learning: paradigms for the future, International Journal of Organizational Analysis, vol: 17, iss: 1, pg: 10-22
Svedberg L. (2003) Gruppsykologi – Om grupper organisationer och ledarskap, Studentlitteratur, Lund, ISBN: 91-44-04154-3
Thurén T. (2006) Vetenskapsteori för nybörjare, Liber AB, Malmö, ISBN: 91-47-04807-7
Volontärbyrån, 2010, Volontärbyrån (2010-04-01) Hämtad från:
http://www.volontarbyran.org/Home.aspx
Wahlström B. (2002) Guide till upplevelsesamhället, SNS Förlag, Stockholm, ISBN: 91-7150-895-3
Ödman P-J. (2007) Tolkning, förståelse, vetande, hermeneutik i teori och praktik, Nordstedts akademiska förlag, Finland
Muntliga källor:
Müller Birthe, verksamhetsledare i Humanitetens Hus Edlom Suzanne, pedagog i Humanitetens Hus
Hötzel Anna, kommunikatör i Humanitetens Hus
53
BILAGA – Intervjuguide
1 INLEDNING
Namn
Titel
Kort om arbetsuppgifter
Bakgrund till hur du hamnade här
2 VERKSAMHETEN
Historik, hur har det sett ut?
Antal anställda
Vem gör vad?
Vision och mål
Vision och mål