Sandberg menar att idén kring etiska fonder egentligen inte lever upp till sin egen idé. Den förmodligen vanliga tanken kring att göra en etiks investering är att göra en skillnad. Att man på något sätt ska hjälpa människor i nöd eller förändra samhället. Om den tanken är den viktigaste för en själv finns det andra sätt som är mer effektiva än etiska investeringar. Ett sätt är att rikta sin investering direkt till ett småskaligt företag. Till exempel inom miljöbranschen. Då kommer ekonomiska medel ett specifikt företag tillhanda (Sandberg, 2011).
Sandberg menar att om konsumenter vill se snabbare resultat och ha möjlighet att göra en större skillnad själv finns det andra alternativ än att spara i etiska fonder. Vi följer i hans tankegångar kring etiska fonder. Det är en fin tanke med etiska fonder men inget helt säkert. Samtidigt är frågan kring vad som är etiskt så varierande att ju mer ämnet diskuteras desto mer oklart blir begreppet etisk fond. Är en etisk fond etisk fullt ut eller bara till en viss del? Vi tror också att om en privatperson vill göra skillnad i samhället ger det ett snabbare resultat om denne skänker pengar till en organisation som lever upp till dess egna etiska och moraliska ståndpunkter, snarare än att spara i etiska fonder. Vi menar inte att det är något negativt med etiska fonder. De är något mer granskade och kontrollerade än icke etiska fonder. Det är just däri vi tror att skillnaden ligger mellan etiska fonder och icke etiska. Att fondförvaltarna arbetat lite hårdare med att ta fram företag att investera i som följer uppsatta riktlinjer samt att man kontrollerar och följer de här fonderna i större utsträckning än icke etiska.
26
6 Konklusion
Under avsnittet konklusion kommer vi att i punktform sammanfatta vad vi kommit fram till under våra fyra olika frågeställningar.
Någon exakt och konkret definition finns inte till begreppet etisk fond, det menar både Joakim Sandberg och ENF. Samtidigt menar KPA Pension och Folksam att deras investeringar kan kallas etiska fast de har olika kriterier av vad som är etiskt. De är också medvetna om att etik är ett komplext begrepp som varierar från person till person. Swedbank Robur har valt att döpa om sina etiska fonder till hållbarhetsfonder, just för att begreppet etik är så personligt.
Fondbolagen påverkar de företag som de har innehav i just genom att ett aktieinnehav i företagen. På så sätt har de möjlighet av via bolagsstämmor visa sitt intresse och försöka styra företagen i den riktning fondbolagen vill. De fondbolag vi behandlar i vår uppsats menar att påverkansarbetet är deras främsta sätt att kunna påverka och föra en dialog med företagen de har innehav i.
Då begreppet etik är så pass subjektivt är frågan om etiska fonder verkligen går att definiera. Swesif, ett nätverksforum för företag som arbetar med eller för hållbara investeringar håller idag på att ta fram bestämmelser för hur etiska fonder ska deklareras. Det vill säga, hur fondbolagen på bästa sätt kan beskriva fondernas innehåll så att det blir lättare för konsumenterna att veta vad de innehåller och vad de utesluter. Det betyder dock inte att begreppet etiska fonder blir lättare att definiera, men det ger en klarare bild om hur fondbolagen tänker när de investerar.
Forskningar kring etiska fonder och dess avkastning har visat olika resultat. Enligt fallföretagen finns det inga tecken som visar att etiska fonder skulle ge varken en högre eller lägre avkastning. De anser att företagen som finns med i de etiska fonderna har en stabilare framtid än många andra företag, vilket gör det till en bra investering på längre sikt. Fondbolag strävar alltid efter en så hög avkastning som möjligt, även då pengarna investeras ansvarsfullt.
27
7 Tips för fortsatt forskning
För framtida forskning anser vi att det skulle vara intressant att se hur de nya bestämmelserna för en tydligare deklaration av etiska fonder kommer att påverka konsumenternas val av fonder.
Vidare anser vi att det skulle vara intressant att närmare studera om hållbarhetsfonder är ett bättre namn för dagens etiska fonder.
Referenser
Litteratur
Banerjee, S.B, (2007), “Corporate Social Responsibility: The Good, the Bad and the
Ugly”, MPG Books Ltd, Bodmin, Cornwall 2007.
Blennberger, E (2007), “Etik och ledarskap: Etisk kod för chefer”, Liber, Sverige.
Blum, A, A (1998). “Ethics at the workplace”. Jounrnal of Business Ethics, 7 (4), 259-262. Bryman, Alan (2011). ”Samhällsvetenskapliga metoder, vol. 2”, Liber, Sverige.
Carroll, A.B, (1999), “Corporate Social Responsibility: Evolution of a Definitional
Construct”, “Business & Society”, Vol. 38, Issue 3, s. 268-296.
Dobers, P (ed.)(2010) “Corporate Social Responsibility: Challenges and Practices”. Santérus Academic Press.
Eriksson, Ahlstrand. (2010) “CSR I småföretag”, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Faktablad, KPA Etisk Aktiefond, Simplified Prospectus. KPA Pension. Januari 2011
Familiari, Pezzolato, Vigeo, Green, social and ethical funds in Europé, 2010 Review (2010), Fisher and Lovell, (2009) “Business Ethics and Values: Individual, corporate and
international persepctive 3rd edition”, Prentice Hall
Jawahar, McLaughlin. (2001) “Toward a Descriptive Stakeholder Theory: An Organizational
Life Cycle Approach”, Vol 26, No 3
Jenkins, R, (2005) “Globalization, Corporate Social Responsibility and poverty”, International Affairs, Vol. 81, Nr 3, s.525-540.
Louche, C, Idowu, S.O, Filho, W.L, (eds.) (2010) “Innovative CSR, From Risk
Management to Value Creation”, Greenleaf Publishing, Sheffield.
Nyberg, Rainer (2000) ”Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar”. Fjärde upplagan. Sverige: Rainer Nyberg och Studentlitteratur.
Oates, J. Briony. (2010) ”Researching information Systems and Computing”. Great Britain: TJ International Ltd, Padstow, Cornwall.
Patel, R, Davidson B. (2003) “Forskningsmetodikens grunder- att planera, genomföra och
rapportera en undersökning”. Tredje upplagan, Sverige, Studentlitteratur
Siegl, Sebastian (2011)”Fondförvaltaransvaret- Särskilt om etisk fondförvaltning”, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Göteborg
Thörn, H. (2004) “Globaliseringens dimensioner.” Bokförlaget Atlas, 2004. Yankson, P, W. K, (2010) “Gold mining and corporate social responsibility in the
Wassa West district, Ghana”, Development in Practice, Vol. 20, Nr 3, s.354-366.
Elektroniska källor
Adeka Group Management Principle. (2011). Hämtad 9 Maj, 2011, från
http://www.adeka.co.jp/csr2006/en/vision.html
BSD Global Sustainable Investment. (2010). Sustainable Investment. Hämtad 10 februari, 2011, från http://www.iisd.org/business/banking/sus_investment.aspx)
CSR Sweden. (2011) Hämtad 23 maj, 2011, från
http://www.csrsweden.se/OmCSRSweden.aspx
Edling, Brons, etiska nämnden för fondmarknadsföring, (2009-05-05). Hämtad 7 mars, 2011 från http://www.fondbolagen.se/upload/enf_uttalande090506.pdf
Ekonomifakta (2008-10-21). ”Vad är finanskrisen?” Hämtad 7 mars, 2011 från
http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2008/Oktober/Vad-ar-finanskrisen/
Etiska nämnden för fondmarknadsföring, Fondbolagens Förening; The Swedish Investment Fund Association, (2008). Hämtad 7 mars, 2011 från
http://www.fondbolagen.se/EtiskaNamnden.aspx,
Fairtradecenter, (2008). Etiska Fonder. Hämtad 7 mars, 2011 från
http://www.fairtradecenter.se/node/321
Folksam företagsbeskrivning. Hämtad 4 maj, 2011 från
http://www.folksam.se/omoss/dethararvi/1.61973
Fonder, Fairtradecenter, (2008). Hämtad 4 mars, 2011 från
Holender, R. och Lindqvist, R. (2011-03-12). Explosion på kärnkraftsverk i Japan. Dagens Nyheter. Hämtad 23 Maj, 2011 från
http://www.dn.se/nyheter/varlden/hardsmalta-befaras-i-japan
KPA Pension, historia, KPA Pension, Hämtad 13 februari, 2011 från
http://www.kpa.se/mallar/Sida____1510.aspx
KPA Pension. Två metoder att placera pensionspengar etiskt. Hämtad 6 mars, 2011 från
http://www.kpa.se/mallar/Sida____699.aspx
”Kraftig ökning av ansvarsfulla investeringar” (2010-11-05). SEB. Hämtad 2 maj, 2011 från
http://www.seb.se/pow/default.asp
Lindahl, Björn (2010-07-04). ”BP’s Oljeutsläpp kan bli rekordstort”; Svenska Dagbladet. Hämtad 5 april, 2011 från http://www.svd.se/naringsliv/bps-oljeutslapp-kan-bli-
rekordstort_4816493.svd
Nationalencyklopedin, (2011-03-08). ”Brundtlandsrapporten”, ”Fondbolag” och ”Hållbar utveckling” Hämtad 8 mars, 2011 från www.nationalencyklopedin.se,
Petersson, Johanna (2010-08-06). ”Coop-varor och barnarbete”; DN Ekonomi. Hämtad 6 april, 2011 från http://www.dn.se/ekonomi/coop-varor-och-barnarbete
Social investment Forum (n.d.). Socially Responsible Investing Facts. Hämtad 10 februari, 2011 från http://www.socialinvest.org/resources/sriguide/srifacts.cfm
Stakeholder Theory (2006). York University. Hämtad 9 Maj, 2011 från
http://www.istheory.yorku.ca/stakeholdertheory.htm
Swedbank Robur, Swedbank. Hämtad 3 maj, 2011 från http://www.swedbank.se/privat/spara- och-placera/fondtorget/fondbolag/swedbank-robur/index.htm
Tar sands watch, Stakeholders look at the future of Canadian crude oil production, oil sands: Companies are looking to Asia as next frontier. (2010-03-10). Hämtad 10 februari, 2011 från
http://www.tarsandswatch.org/stakeholders-look-future-canada-s-crude-oil-production-oil- sands-companies-are-looking-asia-next-fro
Intervjuer
Hagman. S, CSR-ansvarig KPA Pension, 17 mars 2011, Stockholm, Personlig intervju. Leffler Moberg. S, SRI-analytiker Swedbank Robur, 14 april 2011, Stockholm, Personlig intervju.