6 Metaforernas skadlighet
6.1 Metaforernas perspektiv
Nedan presenteras resultatet av analysen av de perspektiv som de olika konceptuella metaforerna anlägger på cancererfarenheten, det vill säga analysen av vilka aspekter av cancererfarenheten som de olika konceptuella metaforerna framhäver respektive döljer. Som nämndes i avsnitt 3.2.1 har jag studerat metaforernas perspektiv genom att identifiera kopplingar mellan måldomänen CANCER och de olika konceptuella metaforernas
källdomäner. I vissa fall har de identifierade kopplingarna visat på att en och samma konceptuell metafor kan användas på fler än ett sätt. En källdomän, som till exempel KAMP, kan användas om olika aspekter av cancererfarenheten, som till exempel hur det är att vara sjuk i cancer och försök att bota cancer. För de konceptuella metaforer där flera
användningar av källdomänen har identifierats redovisas de olika användningarna som olika alternativ (se till exempel figur 2).
6.1.1 CANCER ÄR KAMP
I figur 2 framgår vilka metaforiska korrespondenser som har identifierats i materialet mellan de två domänerna i den konceptuella metaforen CANCER ÄR KAMP. Domänen KAMP användes som synes om två aspekter av cancererfarenheten: att vara sjuk i cancer och att försöka bota sjukdomen. Källdomän: KAMP Måldomän: CANCER Alternativ 1 Måldomän: CANCER Alternativ 2
Kamp Att vara sjuk i cancer Att bota cancer
Kämpe Den cancersjuke Mänskligheten, vården
Motståndare Cancern Cancern
Att vinna Att bli frisk –
Att förlora Att dö –
Vapen/verktyg – Behandlingen
Allierade Behandlingen,
kroppen Insamlare, kändisar som skapar medvetenhet Figur 2 De metaforiska korrespondenserna mellan domänerna KAMP och CANCER.
När kampen motsvaras av att vara sjuk i cancer korresponderar kämpen i domänen KAMP med den sjuke i domänen CANCER. Motståndaren korresponderar med cancern och att förlora respektive att vinna kampen korresponderar med att dö respektive att bli frisk.
37 Som figur 2 visar befinner sig behandlingen och kroppen på den sjukes sida i kampen, något vi såg redan i avsnitt 5.2.1. Att behandlingen har klassats som allierad med den sjuke och inte som exempelvis ett vapen beror på att behandlingen inte används av den sjuke eller någon annan för att bekämpa cancern; behandlingen framställs istället som att den agerar på egen hand (se mening 89).
(89) Preparatet hjälper cellerna i det egna immunförsvaret att bekämpa cancern. Värt att notera är att de som kanske har störst påverkan på den cancersjukes tillfrisknande, nämligen läkare och annan vårdpersonal, inte syns i den konceptuella metaforen CANCER ÄR KAMP såsom den framställs i materialet. Några andra som också är osynliga är forskarna som försöker finna nya behandlingar och botemedel mot cancer. Den kamp som CANCER ÄR KAMP ger uttryck för är således helt och hållet den sjukes egen, och som synes i figur 2 finns inte heller några vapen eller verktyg som den sjuke kan använda i sin kamp mot cancern. Den enda hjälp den sjuke har är behandlingen.
När kampen istället motsvaras av försök att bota cancern är det ibland mänskligheten i stort som fungerar som kämpe. Detta framgår av meningar som 90 där USA har antagit
utmaningen att bota cancern, något man gör för mänsklighetens bästa. I kampen för att finna botemedel mot cancer fungerar insamlare och kändisar som allierade genom att samla in pengar till forskningen eller uppmärksamma cancer. I vissa fall handlar kampen om att bota den enskilde personens cancer och i dessa fall är det istället vården som kämpar, som i mening 91 när en behandling är ett sätt för vården att hålla cancern i schack.
(90) USA skall med kunskap, forskning och större ekonomiska anslag klara den
utmaningen på samma sätt som USA vann rymdkapplöpningen.
(91) Radiofrekvensablation används även inom den palliativa vården, men där har Socialstyrelsen inga specifika rekommendationer - trots att man medger att metoden kan vara ett skonsamt sätt att hålla cancern i schack under en period.
Sammanfattningsvis framhäver CANCER ÄR KAMP den sjukes egna möjligheter till att påverka sitt tillfrisknande. Detta gör den i och med att den sjuke för det mesta är ensam i sin kamp och därmed är den som har störst påverkan på hur kampen ska sluta. Följaktligen döljer kampmetaforen det faktum att det i själva verket finns lite som den sjuke faktiskt kan göra för att bli frisk, och att en större del av både ansvaret och möjligheterna för tillfrisknandet ligger hos läkare (och till viss del forskare som ju är de som letar efter nya behandlingar och botemedel mot cancer).
Ur ett skadlighetsperspektiv är det positivt att kampmetaforen framhäver den sjukes egen möjlighet till påverkan eftersom det potentiellt kan uppmuntra den sjuke och ge den sjuke syfte och tröst. Samtidigt är det negativt att den sjuke framställs som den enda som kan påverka utgången av kampen, eftersom det potentiellt kan innebära att ansvaret för tillfrisknandet och därmed skulden för försämring läggs på den sjuke. Resultatet verkar således stödja den kritik som bland annat Sontag (1989) riktat mot kampmetaforen, samtidigt som det stödjer exempelvis Reisfield & Wilsons (2004) argument om att varje metaforiskt koncept har sina styrkor och svagheter.
6.1.2 CANCER ÄR KRIG
De metaforiska korrespondenserna som har identifierats mellan domänerna CANCER och KRIG är uppställda i figur 3. Liksom för kampmetaforen stod kriget i krigsmetaforer för två
38 Källdomän: KRIG Måldomän: CANCER Alternativ 1 Måldomän: CANCER Alternativ 2
Krig Att vara sjuk i cancer Att bota cancer Den stridande Den cancersjuke –
Fienden Cancern –
Att vinna Att bli frisk Att finna botemedel
Att förlora Att dö –
Vapen Behandlingen –
Slagfält Kroppen –
Befäl – Politiker
Figur 3 De metaforiska korrespondenserna mellan domänerna KRIG och CANCER.
Som framgår av figur 3 finns det flera likheter mellan CANCER ÄR KRIG och CANCER ÄR KAMP (se 6.1.1). Detta är inte förvånande då CANCER ÄR KRIG kan ses som underordnad CANCER ÄR KAMP, vilket innebära att krigsmetaforen delar kampmetaforens struktur. Några skillnader finns dock. I den sjukes krig mot cancern fungerar behandlingen som vapen, till skillnad från i kampen där behandlingen var allierad med den sjuke (jämför krigsmetaforen i mening 92 och kampmetaforen i mening 93 nedan).
(92) Behandlingen sker genom att ett virus "spränger sönder" cancerceller.
(93) Det vill säga: Preparatet hjälper cellerna i det egna immunförsvaret att bekämpa cancern.
I kriget är inte heller den sjukes kropp allierad med den sjuke. Kroppen korresponderar istället mot slagfältet som fienden, cancern, invaderar och härjar (se mening 94). En annan skillnad är att det i kriget för att bota cancern finns en befälhavare, nämligen en politiker (se mening 95), som alltså är ansvarig för finnandet av botemedel.
(94) Bowie ser ut att vara vid gott mod, trots sjukdomen som härjar hans kropp. (95) - Låt oss se till att Amerika blir landet som botar cancer en gång för alla, sa Obama
med tillägget att Biden ska svara för markkommandot.
Sammanfattningsvis framhäver krigsmetaforen, till skillnad från kampmetaforen, cancern som något yttre som invaderar den sjukes kropp, det vill säga som något separerat från kroppen. Detta är något som tidigare forskning har visat kan ha negativ påverkan på cancersjuka. Till exempel skriver Skott (2002:233) om en cancersjuk:
Gordon Stuart believes that he is condemned to death, ”invaded by a killer;” he believes that an ”it” is eating its way through his body. Simultaneously his feeling of responsibility tells him that he is the creator of his own destruction and that the cancer cells are himself.
Som exemplet visar kan det vara skadligt för cancersjuka att konceptualisera cancer som något yttre och främmande i och med att cancercellerna egentligen kommer från ens egen kropp. Liksom kampmetaforen döljer dessutom krigsmetaforen läkarnas och forskarnas roll i botandet av cancern, varför ansvaret på tillfrisknandet hamnar hos den sjuke.
39
6.1.3 CANCER ÄR RESA
Som nämndes i avsnitt 5.2.3 kunde resan i den konceptuella metaforen CANCER ÄR RESA tas av både den sjuke, cancerforskningen och cancersjukdomen. I de olika fallen motsvaras resan av att vara sjuk i cancer, finna nya behandlingar eller botemedel mot cancer samt utveckling av cancer. Dessa tre alternativ är uppställda i figur 4.
Källdomän: RESA Måldomän: CANCER Alternativ 1 Måldomän: CANCER Alternativ 2 Måldomän: CANCER Alternativ 3
Resa Att vara sjuk i cancer Att finna nya behandlingar eller botemedel mot cancer
Utveckling av cancer
Resenär Den sjuke Forskare eller
forskningen Cancern
Början på
resan Att insjukna – –
Slutet på resan Att bli frisk, att dö
Anhalter Vårdplatser – –
Spår från
resan – Långtgående effekter –
Trafiksignaler – Tillåtelse eller förbud –
Rörelse framåt – Utveckling –
Hinder på
resan – – Förebyggande ämnen
Figur 4 De metaforiska korrespondenserna mellan domänerna RESA och CANCER.
Som figur 4 visar korresponderar den cancersjukes resa med att vara sjuk. Början på resan korresponderar med att insjukna och slutet på resan med att bli frisk eller dö. På resan kan den sjuke göra vissa stopp, nämligen på olika vårdplatser. I materialet manifesterades aldrig följeslagare på den sjukes resa, något som Semino m.fl. (2015:2) menar att cancern kan fungera som. Den sjuke företar med andra ord resan på egen hand.
När det gäller den resa som cancerforskningen och cancerforskare befinner sig på korresponderar den med försök att finna nya behandlingar eller botemedel mot cancer. Tillstånd eller förbud för nya metoder motsvaras av trafiksignaler, rörelse framåt av utveckling och resans spår korresponderar med de effekter som forskningen har. När
slutligen cancern är den som befinner sig på en resa korresponderar resan med utvecklingen av cancern och cancerförebyggande ämnen korresponderar mot hinder på resan.
Sammanfattningsvis framhäver metaforen CANCER ÄR RESA att det är ett utdraget förlopp att vara sjuk i cancer, att det är en process som tar tid och att den sker i olika etapper. Detta gör metaforen till exempel genom att uttrycka att resan inte är över bara för att den sjuke blivit frisk, utan att man ibland får återfall och då måste påbörja resan på nytt. Något som dock inte framkommer av resemetaforen är att resan är något oönskat, det vill säga att den inte är något som den sjuke har valt eller påbörjat. Resemetaforen, såsom den manifesterades i materialet, döljer även det faktum att det är andra än enbart den sjuke som är inblandad i sjukdomen, till exempel läkare.
40 Sett ur ett skadlighetsperspektiv lägger resemetaforen inte samma grad av ansvar för
tillfrisknandet på den sjuke som kampmetaforen gör. Generellt sett är inte en resenär lika ansvarig för resans resultat som kämpen är för kampens, och följderna av en misslyckad resa är sällan lika ödesdigra som en misslyckad kamp på liv och död. Som Reisfield & Wilson (2004:4026) uttrycker det:
”The journey metaphor does not countenance such concepts as winning, losing, and failing. Rather, there are only different roads to travel, various avenues to be explored, and, always, there are exits.”
Resemetaforen implicerar följaktligen inte att det är den sjukes fel om hen inte tillfrisknar (jfr Semino m.fl. 2015:2).
6.1.4 CANCER ÄR MÄNNISKA
I figur 5 framgår vilka metaforiska korrespondenser som har identifierats mellan domänerna i den konceptuella metaforen CANCER ÄR MÄNNISKA.
Källdomän:
MÄNNISKA
Måldomän: CANCER
Människa Cancern
Välmenande egenskaper Botlig eller långsamt verkande cancer Icke-välmenande egenskaper Obotlig eller snabbt verkande cancer
Egen vilja Förändringar av cancern
Figur 5 De metaforiska korrespondenserna mellan domänerna MÄNNISKA och CANCER.
I den konceptuella metaforen CANCER ÄR MÄNNISKA tilldelas cancern mänskliga egenskaper. Välmenande egenskaper som exempelvis snäll korresponderar med botlig eller långsamt verkande cancer, medan icke-välmenande egenskaper såsom aggressiv, elak och skoningslös korresponderar med obotlig eller snabbt verkande cancer (jämför mening 96 och 97 nedan).
(96) I dag är den vanliga rekommendationen för män med snäll prostatacancer att avvakta med behandling, men många känner sig inte bekväma att leva med en cancerdiagnos. (97) Lemmy Kilmister, 70, avled enligt uppgifter av en mycket "aggressiv form av cancer"
den 28 december.
När cancern eller sjukdomssituationen förändras beskrivs cancern i metaforen CANCER ÄR MÄNNISKA som att den har en egen vilja och förmåga att agera på egen hand (se mening 98).
(98) Cancern hade tagit över hela kroppen och gick inte att hejda.
Sammanfattningsvis framhäver metaforen CANCER ÄR MÄNNISKA cancerns varierande natur. På samma sätt som det finns cancer som vill den sjuke illa finns det cancer som vill den sjuke väl. Med andra ord är det inte all cancer som är dödlig utan det finns cancer som kan botas eller som den sjuke rent av kan leva med. Cancer förblir dessutom sällan såsom den alltid har varit, utan den kan exempelvis sprida sig och därmed förändras. CANCER ÄR MÄNNISKA döljer samtidigt det faktum att cancern inte är något avskilt från den sjuke. Cancern är trots allt en del av den sjuke och dennes kropp.
Sett ur ett skadlighetsperspektiv är det positivt att CANCER ÄR MÄNNISKA framhäver att cancer kommer i olika former och skepnader och att alla inte nödvändigtvis är farliga. Detta är något
41 som andra metaforer, som exempelvis kampmetaforen, inte gör; i kampmetaforen är cancern alltid en fiende som ska besegras och alternativet fred existerar överhuvudtaget inte. Att människometaforen framhäver tanken att cancern är något som har en egen vilja och motivationer likt en själv, kan enligt Williams Camus (2009:473) vara främjande för cancersjuka genom att det kan hjälpa dem förstå och skapa mentala bilder av olika sjukdomsskeenden.
6.1.5 CANCER ÄR RÄTTEGÅNG
Korrespondenserna mellan domänerna i den konceptuella metaforen CANCER ÄR RÄTTEGÅNG är uppställda i figur 6 nedan.
Källdomän: RÄTTEGÅNG
Måldomän: CANCER
Att få en
(döds)dom Att få besked/diagnos om (obotlig) cancer Den (döds)dömde Den cancersjuke
Straff Cancer, död genom cancer,
cancerbehandling
Figur 6 De metaforiska korrespondenserna mellan domänerna RÄTTEGÅNG och CANCER.
I rättegångsmetaforen är det en dom eller dödsdom att få ett besked eller en diagnos om (obotlig) cancer. Vem som tilldelar domen framgår dock inte. Läkarna är de som meddelar domen, men de är snarare budbärare, inte domare (se mening 99). Det straff som den dömde får är antingen cancer, död genom cancer eller cancerbehandlingen i sig.
(99) 26-åriga Josefine Lundström vägrar ge upp, trots att hon har fått en dödsdom. CANCER ÄR RÄTTEGÅNG framhäver allvaret och den höga risken att dö i cancer. Samtidigt döljer den det faktum att inte all cancer är dödlig och att utgången inte är ristad i sten. En dom är fastställd och många gånger svår att bestrida; det finns mycket lite som den dömde eller någon annan kan göra för att ändra på den. För cancern finns det dock behandlingar man kan genomgå och människor överlever ibland trots dåliga odds. Vidare framställer rättegångsmetaforen cancern som något som tilldelats den sjuke som en följd av något den sjuke har gjort. Den framhäver därmed människors egna ansvar för att förbli friska, något som har potentialen att vara skadligt för cancersjuka då skulden för sjukdomen läggs på dem själva (jfr Sandström 2015:24).
6.1.6 CANCER ÄR JAKT
I den konceptuella metaforen CANCER ÄR JAKT kan jakten handla om två företeelser: att leta orsaker till cancer och att leta tumörer. Hur de metaforiska korrespondenserna mellan CANCER och JAKT såg ut i dessa två alternativ framgår av figur 7.
42 Källdomän: JAKT Måldomän: CANCER Alternativ 1 Måldomän: CANCER Alternativ 2
Jakt Att leta tumörer Att leta orsaker till cancer
Jägare Läkare Forskare
Byte Cancer Gener
Verktyg Behandlingsmetoder Forskning Figur 7 De metaforiska korrespondenserna mellan domänerna JAKT och CANCER.
Som synes finns det i jaktmetaforen rum för två deltagare, jägaren och bytet. I scenarierna i figur 7 korresponderar dessa med läkare eller forskare respektive cancer eller gener. I jakten på orsaker till cancer motsvarar forskningsstudier verktyg som jägarna (forskarna) använder för att veta var de bör söka (se mening 100). I jakten på cancern har jägarna (läkarna) istället behandlingsmetoder som exempelvis ultraljud till hjälp för att spåra sitt byte (cancern), se mening 101.
(100) Förutom att ge vägledning i jakten på cancergener kan studien också användas för rådgivning, exempelvis om behovet av tidiga rutinkontroller.
(101) Ultraljud kan spåra cancer i äggstockarna
CANCER ÄR JAKT framhäver den brådska som råder för att hitta orsaker till cancer och för att finna tumörer i de cancersjukas kroppar. Samtidigt döljer metaforen den sjuke som inte har någon plats i jakten. Det sistnämnda konstaterade även Williams Camus (2009:480) i sin studie av cancermetaforer. Att den sjuke är osynlig i jaktmetaforen innebär att syftet med jakten, att bota cancer och rädda cancersjukas liv, döljs. Detta skulle kunna innebära att cancersjuka inte känner igen sig i jaktmetaforen och inte finner stöd eller hjälp av den.
6.1.7 Sammanfattning
Analysen av de sex konceptuella metaforernas perspektiv har visat att tre av metaforerna anlägger ett perspektiv på cancererfarenheten som skulle kunna ses som skadligt för
cancersjuka. CANCER ÄR KAMP och CANCER ÄR KRIG framhäver båda den sjukes egen påverkan på tillfrisknandet varför ansvaret för tillfrisknandet blir den sjukes, medan CANCER ÄR
RÄTTEGÅNG framhäver människors ansvar för att förbli friska varför skulden för insjuknandet läggs på den sjuke. Samtidigt har dessa tre metaforer sina styrkor. Att kampmetaforen och krigsmetaforen betonar cancersjukas påverkan skulle till exempel kunna inge cancersjuka känslor av syfte och tröst, och rättegångsmetaforen betonar sjukdomens allvar.
De övriga tre konceptuella metaforerna anlägger inte lika uppenbart skadliga perspektiv på cancererfarenheten. CANCER ÄR MÄNNISKA kan tvärtemot ses som främjande för cancersjuka, eftersom den kan hjälpa cancersjuka att förstå och skapa mentala bilder av
cancererfarenheten, och CANCER ÄR RESA lägger inte ansvaret för tillfrisknandet på den sjuke. Vidare osynliggör CANCER ÄR JAKT de sjuka, något som skulle kunna innebära att risken för att jaktmetaforen påverkar cancersjukas välmående på ett negativt sätt är lägre än för andra metaforer som exempelvis kampmetaforen som ofta berör cancersjuka. Samtidigt är möjligen även chansen att en cancersjuk blir stärkt eller får nytta av jaktmetaforen mindre om de inte känner att de är inkluderade i jakten.
43 Sammanfattningsvis indikerar mina resultat att det finns fog för den kritik som tidigare forskare redan riktat mot kampmetaforen och rättegångsmetaforen (se till exempel Sontag 1989, Williams Camus 2009 och Sandström 2015). Däremot visar den inte hur de olika metaforerna faktiskt upplevs av cancersjuka och människor i deras närhet.