anpassas och eventuellt omformuleras efterhand som diskussionen fortlöper. Undersökningen bör alltså snarast vara i form av en öppen diskussion eller samtal som baseras på några få välgenomtänkta frågeställningar och problemformuleringar dock med eventuellt förberedda följdfrågor som man kan ta till vid behov. Denna typ av intervju kallas halvstrukturerad (Andersson, 1994).
Vid intervjuerna har den så kallade tratt-tekniken tillämpats (Andersson, 1994). Denna går ut på att man vid intervjun först går in på ett ämne rent allmänt innan man specificerar frågorna och formulerar om frågorna så att de blir mer detaljerade. På detta sätt kommer man in på ett ämne på ett mjukare sätt där den intervjuade inte på samma vis kan känna sig hotad eller obekväm över att få en för svår fråga som han eller hon inte kan svara på. Dessutom är tratt- tekniken mycket bra för att få fram vad en person kan eller vet om ett speciellt ämne, vilket bl.a. är syftet i denna undersökning. Vid en fråga såsom ”Hur väl känner du till Eurokoderna?” är det lätt att svara kort och oklart som ”Ganska bra” eller ”Knappt alls” vilket i princip kan innebära exakt samma sak beroende på hur personen värderar dessa ord själv. Därefter fortsätter man med mer detaljerade frågor om ämnet för att lättare bedöma hur mycket kunskap personen verkligen har. Tratt-tekniken är tillämpad i mer eller mindre hela intervjun men framför allt i en av de första frågorna, d.v.s. hur väl man känner till Eurokod, är tekniken utnyttjad fullt ut. Dessutom får man ju på detta sätt veta hur välinformerad och kunnig en person anser sig vara i förhållande till hur bred hans eller hennes kunskap verkligen är.
Intervjuerna genomfördes på lugna och ostörda platser som valdes av den intervjuade själv, i de flesta fall på deras arbetsplats och då ostört på deras kontor eller i ett annat tyst rum. En intervju utfördes även över telefon. Alla intervjuade tillfrågades på förhand om de hade något emot att jag spelade in samtalet, varpå samtliga utom en person godkände det. De flesta intervjuerna tog ca. 30 minuter men även någon så länge som en timme, vilket de intervjuade var informerade om innan. Efter intervjuerna avslutats lyssnade jag igenom banden så fort som möjligt varefter jag skrev ner en resumé av samtalet.
Jag har också tillämpat Anderssons checklista vid formulering av frågeställningar för intervjuer och med hjälp av den granskat mina frågor (Andersson, 1994, s 155). Enligt Anderssons allmänna råd har jag noga anpassat mina frågor och den inledande presentationen
av intervjun för att undvika att vara partisk eller ställa ledande frågor. Det är de intervjuades egna åsikter och tankar som skulle lyftas fram.
För att en intervju ska få ett så tillfredsställande och korrekt resultat som möjligt finns en rad viktiga punkter man bör ta i beaktande. En av dessa är att man bör ta hänsyn till huruvida personen är motiverad att vara med i intervjun. Om personen inte egentligen vill medverka, har en dålig dag eller är mycket stressad under intervjun, kan det leda till att personen inte ger fullt så utförliga svar som i en annan lugnare och bekvämare situation. I denna studie kunde samtliga intervjuer utföras utan störande tidspress eftersom intervjuns tidpunkt och tidsåtgång var planerad och bestämd på förhand. Om personer som man möter i en dylik situation i övrigt har en dålig dag är svårt att avgöra då man inte känner personen. Men enligt min uppfattning utfördes samtliga intervjuer som ett bekvämt och ömsesidigt samtal. Flera av de intervjuade uttryckte även en stor nyfikenhet för mitt examensarbete och för ämnet vilket ofta ledde till att även de ställde frågor till mig och bidrog till att intervjun fick en bredare samtalskaraktär.
Ytterligare en felkälla som lätt kan uppstå är att den intervjuade hinner förbereda sig inför intervjun från det att man tillfrågats till dess att själva intervjun utförs. Eftersom det skulle ha påverkat resultatet om jag före intervjun hade berättat för mycket om avsikten med undersökningen, lämnades medvetet ut mycket knapphändig information. Men detta kan möjligtvis istället leda till att man känner osäkerhet inför intervjun och därför läser på för att få en större trygghet inom området. Detta hade då gett ett missvisande svar för hur väl personen känner till den nya standarden. För att kontrollera detta bad man de intervjuade att berätta huruvida de förberett sig inför intervjun på något sätt. Det visade sig att ingen av de tillfrågade förberett sig för intervjun.
I en undersökning som denna är inte syftet att dra generella slutsatser, utan att identifiera vilka erfarenheter, synpunkter, problembilder och tolkningar som kan finnas inom en mindre grupp intervjupersoner. Det är således djupet och spännvidden i informationen som prioriteras framför att kunna bedöma hur representativa svaren är för en större grupp. Detta passar särskilt bra i denna undersökning som syftar till att utgöra ett hjälpmedel för att utveckla ett informationsmaterial om Eurokoderna där användargruppens synpunkter ska ingå.
forskning, vilka kallas informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitets-kravet och nyttjandekravet. Kortfattat innebär dessa att de medverkande ska delta frivilligt och informeras om forskningens syfte. För samtliga medverkande ska konfidentialitet ges i så stor utsträckning som möjligt och den insamlade informationen om personerna får endast användas i forskningens ändamål.