Efter att samtliga intervjuer genomförts med respondenterna påbörjades sammanställningen av empirin. Empirin sammanställdes genom att skribenterna lyssnade igenom inspelningarna från intervjuerna och fyllde ut de redan antecknade svaren om någonting uteblivit. Efter att samtliga svar var sammanställda valde vi att presentera svaren löpande i empiriavsnittet.
Svaren kategoriserades upp i teman för som ämnade att besvara vår frågeställning samt sorteras efter de olika roller som respondenterna besitter. I analysavsnittet sammanfördes sedan det empiriska resultatet med den teoretiska referensramen i en grundlig redogörelse.
Analysen rörande Skatteverkets förändrade arbetssätt grundar sig i compliance pyramiden för att tydliggöra kopplingen mellan Skatteverkets arbete före samt efter den frivilliga revisionens
införande. För att exemplifiera detta ytterligare placerades även två grafiska bilder av
pyramiden i slutet av analysavsnittet för att överskådligt påvisa vad analysen kommit fram till och var förändringarna varit som störst. Analysen rörande nyttan av revision utgår ifrån olika teman som fångar ämnesområdet.
3.11 Metodkritik
Under denna studie uppstod en viss svårighet rörande att få kontakt med rätt respondenter.
Det visade sig att kedjeurvalet vid några tillfällen ställde till problematik med att vi slussades vidare till personer som inte besatt kunskapen som önskades för denna studie. Detta då de som arbetar på Skatteverket har väldigt specifika kunskaper inom ett ämnesområde på myndigheten. Det fanns även en svårighet då studien genomfördes under rådande deklarationstider vilket medförde att telefonintervjuer önskades av respondenterna.
3.11.1 Trovärdighet
Generaliserbarhet
En av svagheterna inom kvalitativ forskning är generaliserbarheten, att generalisera
stickprovet med populationen (Nylén 2005) vilket vi i denna studie inte kan göra till fullo då stickprovet är litet i förhållande till det totala antalet anställda på Skatteverket. Detta då studien baseras på 7 stycken kvalitativa intervjuer och grundar sig i dessa personers
erfarenhet. Dock sker arbetet på Skatteverket på liknande sett över hela landet och därför bör arbetet inte skilja sig avsevärt åt beroende på vilken placering arbetarna har i landets
kontor. Resultatet från denna studie anses inte vara överförbar till andra myndigheter då den endast avser att behandla Skatteverkets påverkan av lagen och inte har för avsikt att
generalisera denna åsikt till flertalet myndigheter.
Pålitlighet
Pålitligheten i en studie anses god då den skapar en fullständig och tillgänglig redogörelse av alla faser av forskningsprocessen (Bryman & Bell 2013). För att uppnå detta valde vi att göra en grundläggande redogörelse med god transparens i metodavsnittet, där läsaren får möjlighet att följa varje del i forskningsprocessen. Vissa av respondenterna önskade att inte uppges med namn, detta anser vi inte skapar någon större problematik då intresset inte sitter i de enskilda personernas uppfattningar utan över arbetsprocessen hos myndigheten och den eventuella
nyttan myndigheten erhåller av revision. Av större värde för denna studie anses respondenternas roll på myndigheten samt längden på anställningen.
3.11.2 Äkthet
Rättvis bild
“Ger undersökningen en tillräckligt rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp av människor som studerats?” (Nylén 2005). Studien ger en bild av
Skatteverkets åtgärder efter lagen och deras eventuella nytta av reviderade underlag. Eftersom myndigheten är stor anser vi att den rättvisande bilden begränsas något. Dock så kan det te sig troligt att bilden är rättvis i den aspekten att Skatteverket förändrat sitt arbetssätt på likadant sätt oavsett var i landet eller på vilket skattekontor de sitter. Att betona är också att de i grunden arbetar efter samma riktlinjer oavsett geografisk placering. Vid intervjuer är vi medvetna om att det alltid finns risk för att personliga åsikter vägs in i svaren eller att svaren baseras på den formella bilden som myndigheten vill spegla för samhället. För att motverka detta har vi valt att utforma intervjufrågorna så att dessa är direkt kopplade till dess arbete och inte baseras på frågor som grundar sig på respondenternas uppfattningar om olika fenomen rörande lagförändringen.
3.11.3 Val av intervjuform
Intervjuerna genomfördes med fem av respondenterna på telefon. Detta anser vi har både sina fördelar och nackdelar. Det möjliggjorde för oss att genomföra intervjuerna trots rådande deklarationstider och geografiska avstånd, samtidigt som telefonintervjuernas nackdelar medföljer. Nackdelarna med telefonintervju är bland annat att det inte är möjligt att se respondenternas ansiktsuttryck eller reaktioner på intervjufrågorna. Det är också svårare att säkerställa att respondenterna har fullt fokus på intervjun när den inte sker ansikte mot
ansikte. Dock så försökte detta överbryggas genom att samtliga intervjuer bokades in i förväg och då respondenterna ombads att avsätta tid för intervjun i deras kalender. Mailintervjun medför kritik i form av att både frågorna och svaren kan missförstås samt att det är svårt att säkerställa att respondenten lagt ned tid på svaren. Mailintervjuer medför på samma vis som vid telefonintervju att några tolkningar gällande kroppsspråk ej går att genomföra.
4 Empiri
Nedan presenteras det empiriska resultatet från studiens åtta kvalitativa intervjuer med respondenter från olika avdelningar på Skatteverket. Resultatet presenteras uppdelat på respektive respondents arbetsroll.
4.1 Skatterevisor
Skatteverkets hjälp av externrevisorer i kontrollarbetet
Skatterevisorn beskrev externrevisorn som en kvalitetssäkring för redovisningen och de företag som har en revisor får en viss kvalitet på sin bokföring. Respondenten förklarade vidare att revisorn medför en extra kontroll för att minimera fel, en säkerhet och en hjälp till överlevnad för de små företagen. Skatterevisorn beskriver att dennes arbete gynnas av att företagen har en externrevisor eftersom revisorn medför en oberoende granskning och framför denna granskning i form av den orena revisionsberättelsen vilket skatterevisorerna använder i sitt arbete samt att en dialog mellan dessa två parter möjliggörs. Skatterevisorerna och
företagens externa revisorers dialog kan handla om speciella frågor eller sökas då ytterligare underlag krävs.
Externrevisorerna har en skyldighet att skicka in orena revisionsberättelser och Skatteverket studerar revisorns rapporter i sitt eget kontrollarbete. Revisorernas anmärkningar används som en av grunderna när skatterevisorerna gör sina urval och det är en del av urvalsprocessen menar respondenten. De anmärkningar som finns i den orena revisionsberättelsen kan påverka urvalet i olika stor utsträckning och exempelvis menar skatterevisorn att brister i
intäktskontrollen är en anmärkning som de ofta agerar på och något de väger tyngre än lättare brister i redovisningen.
Skatterevisorn beskriver vidare att de också granskar kommunikationen mellan revisorn och företaget som förts löpande under året. I de fall där det förekommer rena revisionsberättelser kan det vara relevant att studera hur revisionsprocessen sett ut samt vilka delar externrevisorn i sin revision granskat. Respondenten menar att det därmed inte endast är den formella
revisionsberättelsen som är av intresse i deras kontroll utan beskriver de som: “….det är
korrespondensen under revisionen och löpande under året med revisionerna som är intressanta.”
Förändring av kontrollarbetet i och med lagen om frivillig revision
Löpande bokföringskontrollen och upplysningsskyldigheten är två områden hos Skatteverket som har förändrats som en följd av revisionspliktens avskaffande. Respondenten beskriver att dennes egna arbetsroll inte har förändrats i någon större utsträckning då denne i sin revision studerar och lägger fokus på äldre årsredovisningar.
Löpande bokföringskontrollen innebar att Skatteverket fick utökade kontrollbefogenheter och tidigt kunde komma ut och titta på företagen. Skatterevisorn beskriver att
upplysningsskyldigheten och upplysningsrutorna inte används i någon större utsträckning i dess arbete och respondenten förklarar att denna information går att hämtas från andra källor än från dessa rutor.