Eftersom den samlade informationen till den aktuella studien och kartläggningen har baserats på intervjuer från brandskyddsansvariga i respektive projekt har utmaningen varit att få kontakt med de ansvariga. Det visar sig att det oftast är en ansvarig för utformning av brandskyddet som arbetar som konsult för projektet. Därför har kontaktvägarna automatiskt blivit längre och mer beroende på om entreprenören återkommer med information och kontaktuppgifter till brandskyddsansvarige. I det här arbetet har en hel del intervju- och kontaktförfrågningar skickats ut både via mejl och telefonsamtal. Dessvärre har en del intressanta objekt uteslutits från arbetet i följd av saknad återkoppling. Två av intervjuerna genomfördes via mailkonversation, dessa följdes upp med följdfrågor på det som behövdes förtydligas och utvecklas. I de muntliga intervjuerna kunde dessa vävas in i grundfrågorna då dessa intervjuer blev mer diskussionsutformade.
I ETCs projekt med uppförande av hyreslägenheter återkopplade brandskyddsansvarig med besked på grund av tidspress inte bestod möjligheten att ställa upp på intervju. I stället ställde arkitekten upp och erbjöd möjligheten att genomföra ett platsbesök. I och med att hyreshuset är ett flervåningshus med flertalet exponerade ytor av stommen efterföljde en del
brandprovning för certifiering. Det var en del frågor gällande valet av brandskyddet som gärna önskats besvaras av brandskyddsansvarige för projektet.
7
SLUTSATSER
Syftet med det här arbetet var att framställa en kartläggning angående
brandskyddsutformningen i flervåningsbostäder med KL-trästomme. Det har också
innehållit en studie om möjligheter och begränsningar angående invändig exponering av KL- trästomme. Med hjälp av intervjuer med olika brandskyddskonsulter och med stöd från den ämnesmässiga referensramen har följande slutsatser fastställts.
Det kan konstateras för att möjliggöra invändigt exponerad KL-trästomme krävs det en analytisk dimensionering av brandskyddet. I den förenklade dimensioneringsmetoden finns det idag inte utrymme för detta.
Det finns idag två olika sätt att med BBRs krav via analytisk dimensionering kunna utforma byggnader med exponerad stomme. Första alternativet är via ett aktivt brandskydd då man kan utföra tekniska byten med hjälp av installation av ett sprinklersystem. Det andra alternativet är att i någon form brandskyddsbehandla KL-trästommen. Detta kan ske med brandskyddsimpregnering eller brandskyddsmålning och på detta sätt uppnå de krav som ställs på ytskiktsklass i BBR.
Samtliga brandkonsulter vi har intervjuat medger att det är teoretiskt möjligt att uppnå BBRs krav på brandskydd via analytisk dimensionering med exponerad stomme. Det finns dock stor skillnad på hur villiga dessa konsulter är till att utforma ett sådant brandskydd. Några av de intervjuade påstod att de med dagens kunskapsläge inte skulle utforma brandskyddet utan beklädnad i form av gips, trots möjligheterna till det.
Av de fem studerade projekten har två av dem utförts med invändigt exponerad stomme. • Notuddsparken genomfördes med invändigt exponerade ytterväggar och
brandskyddet utfördes med automatiska sprinklersystem. I övrigt var de exponerade ytorna obehandlade.
• ETC hyreshus upprättades med invändigt exponerade stomme bortsätt från
brandcellsväggar. Samtliga exponerade ytor utfördes med brandskyddsimpregnering. • Övriga projekt studerade i arbetet genomfördes stommen med gipsbeklädnad som
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Nedan följer några förslag som författarna finner intressant att studera vidare.
• Studera hur brandskyddsmedel påverkar förkolningshastigheten, d.v.s. kolskiktets inbränningsdjup per tidsenhet.
• Kartläggning av flervåningsbostäder med endast exponerad stomme. Syftar till att eftersöka byggnader ute i Europa (i hänsyn till eurokoder).
• Undersöka vilket typ av brandskydd som är lämpligast vid uppförande av byggnader med invändigt exponerad KL-trästomme. Denna fråga kan ses ur olika aspekter, ekonomiskt, miljömässigt eller tekniskt.
REFERENSER
Berkal, C., & Hallqvist, S. (2017). Branddimensionering av CLT-element i bärande
väggkonstruktioner. (Examensarbete, Kungliga tekniska högskola). Nerladdad från
http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1220691/FULLTEXT01.pdf BFS 1993:57. Boverkets byggregler: Boverkets författningssamling, BBR. Karlskrona:
Boverket.
BFS 2011:6. Boverkets byggregler: Föreskrifter och allmänna råd, BBR. Karlskrona: Boverket. BFS 2013:11. Boverkets allmänna råd om brandbelastning, BBRBE 1. Karlskrona: Boverket. BFS 2013:12. Boverkets ändring av verkets allmänna råd (2011:27) om analytisk
dimensionering av byggnaders brandskydd, BBRAD 3. Karlskrona: Boverket. Bengtsson, L-G. 2001. Inomhusbrand. Tryckeri Knappen AB, Karlstad
Borgström, E., & Fröbel, J. (2017). KL-trähandbok.
Svenskt trä. Nerladdad från https://www.svenskttra.se/siteassets/5- publikationer/pdfer/svt-kl-trahandbok-2017.pdf
Boverket. (2018). Hållbart byggande med minskad klimatpåverkan (Rapport 2018:5). Karlskrona: Boverket. Nerladdad från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2018/hallbart- byggande-med-minskad-klimatpaverkan.pdf
Boverket. (2020-05-27). Om Boverkets byggregler, BBR. Nerladdad 2021-05-16, från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/boverkets- byggregler/om-bbr/
Boverket. (2020-08-12a). Allmänt råd om beräkning av brandbelastning. Nerladdad 2021- 04-28, från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om-
byggande/boverkets-byggregler/brandskydd/allmant-rad-om-brandbelastning- bbrbe/
Boverket. (2020-08-12b). Verifiering av analytisk dimensionering med BBRAD. Nerladdad 2021-04-28, från https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/regler-om- byggande/boverkets-byggregler/brandskydd/analytisk-dimensionering-med-bbrad/ Boverket. (2011). 5 Brandskydd. Hämtad från 2021-04-25
från https://mdh.instructure.com/courses/3972/files/212880/download?download_ frd=1
Brandskyddsföreningen. (u.d.). Hållbart brandskydd i höga trähus. Nerladdad 2021-04-09 från https://www.brandskyddsforeningen.se/brandsakerhet/byggsektorn/trahus/ Burnblocks. (u.d). About Burnblock. Nerladdad 2021-05-17 från https://burnblock.com/
Consto AB. (u.d.). Stadskajen. Nerladdad 2121-04-21 från https://www.constoab.se/projekt/stadskajen-
Hadden, R.M., Bartlett, A.I., Hidalgo, J.P., Santamaria, S., Wiesner, F., Bisby, L.A., Deeny, S. & Lane, B. (2017). Effects of exposed cross laminated timber on compartment fire dynamics. Fire Safety Journal, 91, 480-489.
Lundin, J. (2001). Verifiering, kontroll och dokumentation vid brandteknisk projektering. (LUTVDG/TVBB--3122-- SE; Vol. 3122). [Publisher information missing].
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/5223990/1668819.pdf
Lundin, J. (2005). Safety in Case of Fire-The Effect of Changing Regulations (Doctoral dissertation, Lund University).
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4793881/26604.pdf
Martinsons. (2020-10-19). Materialguide för Martinsons KL-trä. Nerladdad från https://martinsons.se/wp-
content/uploads/2020/10/Mson_Materialguide_KL_Tra_201019.pdf Nussbaum, R., & Östman, B. (1987). Brandskyddsmedel för träkonstruktioner
kunskapsöversikt 1986. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ri:diva-28804
Nystedt, F., & Östman, B. (2012). Tekniska byten i sprinklade byggnader–Fallstudier. Nerladdad 2021-04-25 från https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:962695/FULLTEXT01.pdf
Peab. (u.d). Peab bygger trähus i Västerås. Nedladdad 2021-04-08, från https://peab.se/projekt/bostader/notuddsparken-vasteras/
RISE. (u.d.). Träbyggande och träkonstruktioner. Nerladdad 2021-04-06, från https://www.ri.se/sv/vad-vi-gor/expertiser/trabyggande
Pousette, A., & Tsantaridis, L. (2016). Brandskyddat trä – egenskaper och användning. (State of the art, SP). Nedladdad 2021-04-25 från
https://www.ltu.se/cms_fs/1.153604!/file/TCN%20Slutrapport.pdf
Promat. (u.d). Brandskivor. Nerladdad 2021-05-17 från https://www.promat.com/sv- se/konstruktion/produkter-och-
system/produkter/brandskivor/?page=1&page_size=18&sort=Id&sort_type=desc Skogen. (u.d.). Konstruktionsvirke, K-virke. Nerladdad 2021-05-17 från
https://www.skogen.se/glossary/konstruktionsvirke-k-virke Stehn, L., Rask, L.-O., Nygren, I., & Östman, B.
(2008). Byggandet av flervåningshus i trä : erfarenheter efter tre års observation av träbyggandets utveckling. Nerladdad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:s
Su, J., Lafrance, P. S., Hoehler, M. S., & Bundy, M. F. (2018). Fire Safety Challenges of Tall Wood Buildings–Phase 2: Task 3-Cross Laminated Timber Compartment Fire Tests. Träguiden (2015-06-10). Brandförlopp i byggnader. Nerladdad 2021-05-03, från
https://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/brandsakerhet/brandforlopp-i- byggnader/
Träguiden. (2015-08-21). Brandskyddsprojektering. Nerladdad 2021-04-25 från
https://www.traguiden.se/planering/planera-ett-trabygge/projektering-av-trahus--- generellt/projektering-av-trahus---generellt/brandskyddsprojektering/
Träguiden. (2015-09-21). K-klasser. Nerladdad 2021-04-25, från
https://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/brandsakerhet/brandteknisk- dimensionering-av-trakonstruktioner/k-klasser/k-klasser/
Träguiden. (2017-07-07). 1.5 Tillverkning av KL-trä. Nerladdad 2021-04-25, från https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-som- konstruktionsmaterial/1.5-tillverkning-av-kl-tra/tillverkning-av-kl-tra/ Träguiden. (2017-07-07a). Förkolning. Nerladdad 2021-05-17 från
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-och-brand/7.2- brandmotstand-hos-kl-tra/7.2.1-forkolning/
Träguiden. (2017-07-07b). Trä och brand. Nerladdad 2021-05-17 från
https://www.traguiden.se/konstruktion/kl-trakonstruktioner/kl-tra-och-brand/7.1- tra-och-brand/tra-och-brand/?previousState=1000
Träguiden. (2019-11-26). Brandsäkerhet. Nerladdad 2021-04-06, från https://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/brandsakerhet/
Träguiden. (u.å). Materialet trä. Nerladdas 2021-04-06, från https://www.traguiden.se/om- tra/materialet-tra/
Woodsafe. (u.d). Woodsafe är behörig tillverkare. Nerladdad 2021-05-17 från https://www.woodsafe.se/sv/content/woodsafe-ar-behorig-tillverkare
Åhlin & Ekeroth. (2017-11-02). Det runda huset Valla Berså. Nerladdat 2021-05-06 från https://ahlin-ekeroth.se/det-runda-huset-valla-bersa/
Östman, B. (2019). Olika internationella krav på KL-trä påverkar den brandtekniska dimensioneringen. Bygg & teknik, (6), 30-32. https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1423704/FULLTEXT01.pdf
Östman, B. & Boström, L. (2015). Fire protection ability of wood coverings. Fire technology.
25:3, s. 13-20
Östman, B., Brandon, D., & Frantzich, H. (2017). Fire safety engineering in timber buildings. Fire Safety Journal, 91, 11-20.
Östman, B., Brandon, D., & Just, A. (2018). Brandteknisk dimensionering av CLT- konstruktioner. Bygg & teknik, (6), 50–53.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77617
Östman, B., Hammer, P., Mårtensson, A., Riberholt, H., Adelhoj, J., Lethinen, T., & Persson, S. (1997). Flervånings trähus. Söderby: Söderby tryckeri.
Östman, B. & Tsantaridis, L. (2016). Fire retardant treated wood products – Properties and uses. Proceedings of the International Research Group Annual Meeting 2016
BILAGA 1: INTERVJU NORRSTJÄRNAN,
KRISTOFFER RINDHOFF, BRANDSKYDDSLAGET
Frågor: Svar:
1. Finns något av stommen exponerat i lägenheterna? Om ja: I vilken utsträckning?
Stommen exponeras inte i lägenheterna, endast delvis i
trapphus (samt utrymningsväg) och är brandskyddsmålat.
Beakta brandbelastning,
BBR; max 800 MJ/kvm, angiven brandbelastning.
2. Vilka parametrar var det som avgjorde hur mycket som skulle kläs med gips?
Utfört med promatect och gips, stommen är för vek utan inklädnad p.g.a. brandbelastning. Exponerad stomme är
”OK” enligt EKS, dock rekommenderas skydd (i form av behandling/beklädnad).
Brandskyddsmålning skyddar inte måttligt vid normalt brandförlopp. Behövs en grövre stomme! Svårt att hantera mängden och att kontrollera boendes handlingar på väggarna (målning, tapetsering etc.).
3. Fanns det fler brandskyddsmetoder som presenterades för
entreprenören/beställaren?
Utfördes genom dialog och överenskommelse om ”bästa möjliga skydd” för bestämd
konstruktion.
Höga krav på genomföringar. 4. När ni utformar brandskyddet,
läggs all fokus på att uppfylla BBRs krav eller finns det mer ni beaktar?
Första prioritet är att uppfylla BBRs och EKS krav, beakta att BBR ställer krav utifrån en lägsta nivå. Utöver det vill man också självklart uppfylla beställarens krav.
5. Tycker ni att det råder otydligheter kring
hur man uppnår BBRs funktionskrav? Klart och tydligt. Det går att räkna på men moraliskt svårt.
Exempelvis; brandförlopp varar längre än 60min (approx. 240min), jobbar man med trä tar det till slut på stommen och den måste bytas ut.
6. Vad skulle ni säga är den tuffaste utmaningen vid projektering av brandskyddet i en byggnad med
trästomme (jämfört med betong eller stål)?
Olämpligt att bygga högt, trä är för lätt konstruktionsvirke och klarar inte vindlasterna över 8 våningar.
Pool appliceras för att öka lasten på objekt i Skellefteå.
Byggkänslig konstruktion, allt trä ska skyddas. Lätt att påstå hur det ska utföras men svårt
rätt. Utmaningar i fasaden som
ska provas med SP Fire 105 (provning finns inte för trä bara betong och stål).
7. Är det möjligt att uppnå förutsatta brandklasser för flervåningshus med invändig exponerad trästomme?
Det går, dock måste stommen överdimensioneras. Det är
funktionellt juridiskt men oftast beror bortvalet av exponerad stomme av
den höga kostnaden för materialet. 8. Förslag på flera projekt med trästomme? Inga projekt färdiga. Sök efter hus i
Skellefteå kulturhus.
Kontakta Örebrobostäder om dokumentation. 9. Har några tekniska byten genomförts med
sprinklersystem?
- Om ja, vilket typ av system har använts? - Vilka (lättnader) i BBRs krav har
tillgodosetts av det tekniska bidraget?
Nej, inget sprinklersystem har tillämpats
10. Har ni projekterat brandskyddet för något annat flervåningsprojekt (Br1, Vk3) med (invändig) exponerad trästomme?
BILAGA 2: INTERVJU KAJSTADEN, JOAKIM SANDSTRÖM,
BRANDSKYDDSLAGET
Frågor: Svar:
1.
Finns något av stommen
exponerat i lägenheten? Om ja: I vilken utsträckning?
Om nej: varför inte?
Ingen exponerad stomme i lägenheterna. Material neutralitet i Sverige 2010, inget bemärks efter brännbart eller obrännbart. Boverket släpper inte material neutralitet, osäkert beroende på hur träet klarar fullständigt brandförlopp. Detta projekt valde man skydd i K2 60, och därför valde att beklä med gipsskivor.
Pulserande brand beroende på olika skikt och limmets hållbarhet vid brandförloppet. Tills man vet hur trä förhåller sig till fullständigt brandförlopp helt och hållet råder det en viss säkerhet.
Tryckimpregnering hjälper till en viss punk (tills det brunnit igenom) därefter är
brandegenskaperna för materialet osäkert. 2.Vilka parametrar var det som avgjorde hur
mycket som skulle kläs med gips? Eller
bestämdes den mängden för att lyckas undvika sprinklersystem?
Byggnadens stomme kläs in med gips. Med sprinklersystem kan man uppnå K2 30. Dock gjorde valet utefter kriterier. Kriterierna bestämt efter hur branden förväntas att utvecklas i denna typ av byggnad och hur varmt den blir.
Dimensioneringen av brandskyddet tas fram efter mycket om och men, man ska ta hänsyn till att branden kommer från områden som innebär att den enda utvägen är genom fönstret. Vid tre våningar och uppåt är det en svårare fråga (och konkurrensfråga i Sverige) och hur räddningstjänsten ligger till vid brandtillfället o.s.v. (i princip värsta fall scenario).
Fyra till fem vånings gränser är att föredra vid krav på obrännbar stomme.
3. Fanns det fler brandskyddsmetoder som
presenterades för entreprenören/beställaren? Nej. 4. När ni utformar brandskyddet,
läggs all fokus på att uppfylla BBRs krav eller finns det mer ni beaktar?
Väldigt sällan som kunden kräver något, beror också på kunden och dess krav på yteffektivitet. Mycket beror på relationer mellan konsult och entreprenör hur lätt det är att genomföra/övertala gällande valet av brandskyddet.
5. Tycker ni att det råder otydligheter kring hur
man uppnår BBRs funktionskrav? Finns mycket otydligheter i både BBR och EKS, samtidigt som regelverket är väldigt tydligt men fyrkantigt! Mycket kan uppfattas
och skapar relevanta krav eller baseras mycket på hypoteser?
Ytskiktsklasser finns det inget uttalat om gällande hur man uppnår kraven (en
akilleshäl). Indirekta skydd för när det aktiva brandskyddet inte fungerar. Sprinkler är ett bra skydd mot mindre brandförlopp och bra personskydd men är kanske inte väsentligt för skydd av stommen.
6. Vad skulle ni säga är den tuffaste utmaningen vid projektering av brandskyddet i en byggnad med
trästomme (jämfört med betong eller stål)?
Inga större problem förrän brandförloppet är fullständigt. Vad händer i det långa loppet. 7. Är det möjligt att uppnå förutsatta
brandklasser för flervåningshus med invändig exponerad trästomme?
Det går men det beror på information kring byggnaden
Viktigt att tänka på hur branden kan färdas mellan brandceller, speciellt för
genomföringar och vindsplan exempelvis. Viktigt för brandkonsulter att känna sig säkra på det försedda brandskyddet, att valet var säkert och att minimala risker tas.
Tomas Bengtsson (Woodsafe, Västerås) – viktigt att brandskyddet blir rätt och att inga större brandförlopp inträffar p.g.a.
brandskyddsvalet i träbyggnader. Annars är vi tillbaka till att bygga stenbyggnader kommande 100 åren.
8. Förslag på flera projekt med trästomme? Har du tillgång till brandskyddsdokumentation för projektet?
Kolla upp kv. Ekorren, Skellefteå. 9. Har några tekniska byten genomförts med
sprinklersystem?
- Om ja, vilket typ av system har använts? - Vilka (lättnader) i BBRs krav har tillgodosetts av det tekniska bidraget?
Nej, inget sprinklersystem har tillämpats.
10. Har ni projekterat brandskyddet för något annat flervåningsprojekt (Br1, Vk3) med (invändig) exponerad trästomme?
BILAGA 3: PLATSBESÖK ETC HYRESHUS MED HANS EEK
Utvändigt
Fasaden är försedd med värmebehandlad furu kallad ThermoWood vilket impregnerats med naturligt impregneringsmedel från Burnblock. Fasaden är också impregnerad
med Woodsafe system.
Fasaden uppnår B-s1,d0, vilket inte var ett tillräckligt brandskydd. Brandskyddsprovning med RISE indikera att tätning med obrännbart material behövdes appliceras intill fasadens fönsteröppningar. Förseglingen utfördes med cementplattor med brandklass A-s1,d0. Tillförande av plattorna i brandklass A-s1, d0 har införts eftersom konstruktionen intill fasaden endast uppnår brandklass E-s1, d0 och därför har behövts brandtestats.
Invändigt
Invändiga väggar av korslimmat trä, både bärande väggar i massivträ samt avskiljande väggar med 40mm träullsskiva och lösull som träfiberisolering och stenull.
Invändiga väggar behandlas med impregnering från Nordtreat vilket appliceras ca fyra till fem gånger på plats. Detta uppfyller en brandklass B-s1-d0. Eventuell om målning får endast genomföras med brandsäker målarfärg.
Andra väggar som bland annat avskiljer brandceller förses med naturligt framställda gipsskivor.
Trapp(huset) överdimensioneras med ca 10mm i varje riktning för att bevara bärförmågan vid brand.
Delar av materialet som använts i projektet ska brand testas om ca fem år i syfte att dokumentera brandskyddet.
Lägenheterna består av exponerad trästomme samt gipsade väggar vid eventuella
brandcellsgränser. Både kök och badrum består nästan helt och hållet med ytskikt i trä. Vissa ytskikt består av en blandning mellan trä och plast utan PVC.
Stenull används som isolering mellan brandcellerna samt ytskikt av gipsskivor. H. Eek påstår att Nordtreat impregneringen motsvarar liknande funktion som gips. Komplikationer:
• På grund av den mängd exponerad träyta i byggnad och fasad har medfört en hel del byggnadstekniker som behövs testa brandmotståndet. Testerna är inte gratis att utföra.
• Lösningar som överdimensionerad stomme är en kostnad som entreprenörer oftast undviker att räkna med.
• Plats impregnerat trä är en arbetskostnad och tidupptagande tillskillnad mot färdig impregnerat trä.
Badrummens väggar består av en vattentät träskiva kallad Fiboboard. Golvet är gjort med liknande material som till golvplattorna i köket, d.v.s. en blandning mellan trä och plast utan PVC. Taket är utfört med exponerad nedsänkt “glespanel liknande”.
BILAGA 4: INTERVJU NOTUDDSPARKEN, ALEXANDER
ALNIEMI, BRANDPROJEKTERING
Frågor: Svar (besvarat) Följdfrågor Svar (följdfrågor) 1.
Finns något av stommen exponerat i
lägenheterna? Om ja: I vilken utsträckning?
Ja, ytterväggar -
2.Vilka parametrar var det som avgjorde hur mycket som skulle kläs med gips?
Delaminering och aktiva system i form av ett automatisk vatten- sprinkleranläggning
Med hänsyn till delaminering, hade ni något specifikt krav på vilket lim som skulle användas i förhållande till delaminering?
Lim som fungerar accepteras inte i Sverige m.a.p. miljöaspekter fick vi till oss. Vi begränsande istället mängden synligt trä. 3. Fanns det fler
brandskyddsmetoder som presenterades för entreprenören/beställare n? Ja, t ex brandskyddsmålning eller mer inklädnad
Vad avgjorde valet
mellan brandskydden? Högre egendomsskydd och personskydd med sprinkler.
4. När ni utformar brandskyddet, läggs all fokus på att uppfylla BBRs krav eller finns det mer ni beaktar?
BBR i kombination med egendomsskydd då BBR inte tar hänsyn till KL-trä
Är din åsikt att BBR borde gå ifrån
materialneutralitet för att få ett tydligare regelverk?
För Valla bersån fanns det försäkringskrav på brandskyddet,
saknades sådana extra krav för
Notuddsparken?
Ja i vissa aspekter för att underlätta en tydligare linje på hur man ska projektera med KL-trä.
Minns ej.
5. Tycker ni att det råder otydligheter kring hur man uppnår BBRs funktionskrav?
Ja, om man ska köra förenklad dimensionering och maximalt 800 MJ/m2 eller analytiskt då KL- trästomme innebär en ökad brandbelastning -
6. Vad skulle ni säga är den tuffaste utmaningen vid projektering av brandskyddet i en byggnad med trästomme
Förklara konsekvenser och osäkerheter i tolkning för beställare då regelverk inte riktigt anpassat för KL-trä.
(jämfört med betong
eller stål)? utmaningen också installationer och genomföringar i brandcellsgränser, ventilationsbrandskydd (strömmande
brandgaser) samt eventuella hålrum och fasad utformning 7. Är det möjligt att
uppnå förutsatta brandklasser för flervåningshus med invändig exponerad trästomme?
Ja, men med analytisk dimensionering kopplat till delaminering och ytskikt Dimensioneras brandskyddet alltså med analytisk dimensioneringsmetod ? Ja för att få kunna ha exponerad trästomme krävs analytisk dimensionering. 8. Har brandskyddsbehandling av stommen I form av impregnering eller målning applicerats? - Om ja, vilken typ av produkt?
Nej -
9. Har några tekniska byten genomförts med sprinklersystem? - Om ja, vilket typ av system har använts? - Vilka (lättnader) i BBRs krav har tillgodosetts av det tekniska bidraget?
Automatisk vattensprinkleranläggni ng Lägre bärförmåga BSK 5 till BSK 4 Lägre krav på kabelytskikt