En intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys valdes i denna studie för att erhålla en omfattande bild av de iranska pappors förväntningar i kontakt med BVC-sjuksköterskan.
Denna analysmetod beskriver variationer genom att identifiera skillnader och likheter i texten utifrån författarens erfarenheter (Lundman & Granheim, 2012 ). Intervjuer valdes som datainsamlings metod för att kunna förstå erfarenheter och upplevelser ur deltagarnas perspektiv (Danielsson, 2012).
Lundman och Graneheim (2012) menar att för att kunna öka pålitligheten i resultatet ska man reflektera och diskutera tolkningsmöjligheten i analysarbetet. För att inte påverkar resultatens pålitlighet så försökte författaren att vara medveten om detta och reflektera över eventuella tolkningsmöjligheter. Författaren strävade efter att bearbeta och styrka sitt ställningstagande för att kunna stärka resultatets pålitlighet. Att lyssna fokuserat för att kunna fånga upp budskapet som sägs mellan raderna är en viktig del under intervjun menar Rosengren (2012).
Intervjuerna har därför spelats in på band i syftet att gå tillbaka till intervjuerna och lyssna om, vilket enligt Lundman och Granheim (2012) ökar resultatets pålitlighet. Nästan alla intervjuer spelades in i ett avskilt rum i deltagarnas hem, eller närmaste arbetsplats. Tre intervjuer avbröts mitt i samtalet på grund av att barnen knackade på dörren eller att valet av intervjuplats inte var lämplig. Det ledde till att författaren var tvungen att upprepa intervjufrågan eller berätta om vad som hade sagts. För att kunna garantera konfidentialitet och bibehålla deltagarnas anonymitet i studien har deltagarna tilldelats nummer 1-9. Det är sålunda inte möjligt att identifiera den enskilda individen i resultatet. I samband med intervjun informerades deltagarna muntligt pånytt och informationsbrevet lästes ytterligare en gång för att möjliggöra diskussion av känsliga ämnen.
För att öka trovärdigheten i studien så avlyssnades samtliga intervjuer flera gånger och därefter skrevs de ut ordagrant för vidare analys. Studiens trovärdighet ökades genom att åter
21
lyssna på intervjuer där det uppstod osäkerhet för djupare analys efter kategorier och subkategorier. Lundman och Granheim (2012) beskriver att rätt urval påverkar resultatets trovärdighet. Alla deltagarna förutom en pappa var tvåbarnspappor. Detta kan ses som en styrka att tvågångspapporna hade kommit i kontakt med BVC-sjuksköterskan under en längre tid. Dock upplevdes förstagångspappan engagerad och delaktigt som bidrog med värdefull information till studien. Ett bortfall av en förstagångs pappa uppstod efter att deltagaren hade tackat ”ja” till att delta i studien, det på grund av familjens flytt utomlands. Författaren följde huvudfrågorna under intervjuns gång men beroende på deltagarnas svar ställdes följdfrågorna för att tydliggöra svaren. Intervjuguiden har utförts i samråd med handledaren som ett stöd under hela studien för att öka ett trovärdigt resultat. Studiens överförbarhet kan inte garanteras och mättnaden har inte uppnåtts på grund av att antalet deltagare är för få i studien enligt Lundman och Graneheim (2012). Däremot är materialet sanningsenligt och gör det möjligt att överföras till en liknande grupp i en annan stad i Sverige. Som inklusionskriterier valdes pappor mellan 30-46 år gamla och samtliga bodde tillsammans med barnets mamma och var arbetande. Det framkom att förutom en pappa som inte slutfört sin examen, var alla pappor högutbildade. Man skulle kunna tänka att iranska pappor i denna studie har mer engagemang i föräldraskapet och är mer aktiva än icke högutbildade. Statistiska centralbyrån (2012) visar i sin statistisk att iranier är en av de stora invandrargrupper som har högre utbildningsnivå än de inrikes födda. Av de som är födda i Iran har 31 procent minst en treårig eftergymnasial utbildning i åldern 25-64 år. Det som kan ha stort betydelse är hur utländska pappor förhåller sig till kontakt med BVC. Det kan dels bero på deras utbildning och kunskap om BVC-verksamheten och dels på vilken nationalitet personen har som de är gifta med. Det kan därför tänkas att resultatet kunde ha påverkats om deras fruar också hade intervjuats. Nackdelen med de första intervjuerna var att deltagarna kände sig mer avslappnade efter att bandspelaren stängdes av. Trots att intervjuerna blev innehållsrika, kände papporna sig stressade inför intervjutillfället. Författaren strävade därför efter att vara mer uppmärksam på det och vara lyhörd inför näst kommande intervjutillfälle. Det som kan ha påverkat deltagarnas svar under intervjuprocessen var hur intervjuaren förhöll sig kroppsligt och verbalt (Lundman &
Graneheim, 2012). Det gjordes ett medvetet val i att inte använda det nedtecknade materialet från intervjuerna på grund av saknad citat. Enligt Lundman och Graneheim (2012) ger citat en trovärdig chans till läsaren att bedöma resultatets giltighet
Författarens ursprung har både varit en tillgång och en avgränsande faktor för intervjuerna av de iranska pappor. Trots den iranska språkkunskapen, valde alla pappor att uttrycka sig på
22
svenska. Det blev en styrka i studien då alla deltagare hade samma förutsättningar. Detta minskade även risken för felöversättning av författaren. Att medvetet försöka hålla en lagom distans med deltagarna är relativt svårt på grund av de tidigare kunskaperna om kulturen.
Styrkan i detta var att författaren hade mer förståelse och försökte ställa följdfrågorna mer noggrant. Även om studien medvetet inte begränsades till en verksamhet, kom samtliga deltagare från samma samhällsklass och med nästan samma utbildningsnivå. Varierande urval skulle ha gett ett bredare perspektiv på pappornas erfarenheter från BVC-verksamheten.
Slutsats
Den här studien studerar några iranska fäders förväntningar och deras erfarenheter av BVC-verksamheten. Ökad invandring i Sverige från olika länder ställer högre krav på BVC än någonsin tidigare. Språksvårigheter är inte alltid den enda orsaken till kommunikationssvårigheter mellan BVC och föräldrarna i familjer från en annan kultur. Även BVC-sjuksköterskans okunskaper om kulturens normer och värderingar skapar svårigheter i mötet. Det är viktigt att BVC-sjuksköterskan utökar sina kunskaper kring kulturens betydelse och förstår dess krav och förväntningar som varje individ ställs inför i sin kultur. Det behövs utbildningar som är inriktade på olika kulturer i distriktsköterskeutbildningen för att ge en bredare förståelse och uppfattning för pappornas tankesätt. Det finns behov av flera studier för att öka fokusen på fäder och/eller partner och utveckla flexibiliteten för att kunna förbättra stödet till papporna på BVC.
Klinisk betydelse
En av de viktigaste målsättningarna med barnhälsovårdsverksamhet är att båda föräldrarna upplever engagemang i sin föräldraskapsroll under barnets utveckling. Ofta blir dock fäderna inte huvudperson i föräldrastödet på BVC-verksamheten. Studiens resultat ger en inblick i vad som förväntas av BVC-verksamheten för att kunna stödja fäder i faderskapet. Detta resultat kan ses som en del av forskningen som är baserad på fadersstöd. För BVC-sjuksköterskor kan studiens resultat väcka intresse för vad fäderna förväntar sig av BVC och vilka behov de har.
Det är möjligt att fäder ser detta resultat som ett underlag för att kunna ta itu med sina egna tankar och reflektioner om faderskapet. Resultatet kan även betona kontinuerlig utbildning med fokus inom transkulturella omvårdnad för BVC-sjuksköterskor.
23 Förslag till vidare forskning
Den rådande bristen på studier med pappor från en annan bakgrund visar att det finns behov att flera studier som undersöker detta vidare. Detta i syfte att kunna vägleda sjuksköterskor och utveckla transkulturella möten inom den svenska barnhälsovården. Även studier som jämför förväntningar mellan BVC och pappor med icke-svensk samt svensk nationalitet skulle vara av värde. Det skulle vara ytterligare önskvärt att utöka samma studie i större utsträckning inom Sverige.
24
REFERENSER:
Aborelius, U. & Bremberg, S. (2003). Supportive and nonsupportive qualities of child health nurses´ contacts with strained infant mothers. Scandinavian. Journal of Caring Science.
17(2):169-175.
Alehagen, S., Hägg, M., Kalén-Enterlöv, M. & Johansson, A. (2011). Experiences of community health nurses regarding father participation in child health care. Journal of Child Health Care, 15 (3), 153-162. Doi: 10.1177/1367493511403952.
Björnberg, U., & Kollind, A.-K. (2003). Att leva själv tillsammans. Jämställdhet, autonomi och gemenskap i parrelationer. Malmö: Liber.
Danielson, E. (2012). Kvalitativ forskningsintervju. Ingår i , Henricson, M. (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad. Polen:
Studentlitteratur
Distriktssköterskeföreningen i Sverige. (2013). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad 20 oktober, 2014, från
http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktskoterksa.kompbeskr.webb.pdf
Försäkringskassan. (2009). Rapport av uttaget av föräldrapenning i enlighet med regeringens regleringsbrev för Försäkringskassan år 2009. Hämtad 20 juli, 2016, från
https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/ba8b52c9-b817-4ba8-bcfb-a5da8930c3fb/rupp36989_09.pdf?MOD=AJPERES
Försäkringskassan. (2016). Föräldrapenning. Hämtad 6 augusti 2016, från Försäkringskassan:
http://www.forsakringskassan.se/
Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. Scandinavian Journal of CaringSciences. 22(1): 64–71.doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00585.x.
Fägerskiöld, A. (2006). Support of fathers of infants by the child health nurse. Scand J Caring Sci. 20(1): 79–85. doi: 10.1111/j.1471-6712.2006.00383.x
Fägerskiöld, A. M., Wahlberg, V. & Ek, A. C. (2001). Maternal expectations of the child health nurse. Nursing and Health Sciences, 3 (3):, 139–147.
Fägerskiöld, A. (2000). What child health nurses believe mothers with infants expect of them.
Nursing and Health Sciences, 2(2), 83-91.
Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 22(1):64-71.
25
Fägerskiöld, A. & Ek, A-C. (2003). Expectations of the child health nurse in Sweden: two perspectives. International .Nursing Review, 50(2): 119-128.
Gebru, K. & Willman , A. (2002). Kulturkongruent omvårdnad. I Magnússon, F. (red).
Etiska relationer i vård och omsorg (s. 181-191). Studentlitteratur AB
Gebru, K., Willman, A. (2010). Sjuksköterskestudenters syn på utbildning i kulturkongruent omvårdnad. Ingår i Björngren Cuadra, C (Red.). Omvårdnad i mångkulturella rum-frågor om kultur, etik och reflektion. Lund: Studentliteratur
Jirwe, M., Gerrish, K. & Emami, A. (2006). The theoretical framework of cultural competence. Journal of mulicultural nursing & health, 12(3),6-16.
Johnson Lutjens, L. R., Reynolds, C. L., Leininger, M. & Reed, K. S. (1995). Anteckningar om Omvårdnadsteorier III. Lund: Studentlitteratur.
Köhler, M. & Reuter, A. (2013). Det hälsofrämjande mötet på barnvårdcentralen. I A-C.
Barmhagen & A. Carlsson (Red.), Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. (s. 107-117). Lund: Studentlitteratur.
Leininger, M. (2002) Culture Care Theory: A Major Contribution to Advance Transcultural Nursing Knowledge and Practices. Journal of Transcultural Nursing, 13 (3): 189-192 Leininger, M. (2002a). Transcultural mental health nursing. I M. Leininger & M. R.
McFarland (red.) Transcultural nursing: concepts, theories, research and practice. (3. ed.) (s.
239-251) New York: McGraw-Hill, Medical Pub. Division
Leininger, M. (2002b). Culture care theory: A major contribution to advance transkultural nursing knowledge and practices. Journal of transcuktural nursing, 13( 3): 189-192
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. Ingår i Granskär, M. & Höglund- Nielsen, B. (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård.
Polen: Författarna & Studentlitteratur.
Massoudi, P., Wickberg, B. & Hwang, P. (2011). Fathers' involvement in Swedish child health care - the role of nurses' practices and attitudes. Acta paediatrica, 100(3), 396 -401.
Doi: 10.1111/j.1651-2227.2010.02047.x
Marcinkiw K. L. (2003). A goal for nursing education. Nurse Education Today 23,174–82.
Magnusson, M., Blennow, M., Hagelin, E. & Sundelin, C. (2009). Barnhälsovård – att främja barns hälsa. Stockholm: Liber AB.
Nationella nätverket för Vårdutvecklare/Barnhälsovårdssamordnare. (2007) Nationell målbeskrivning för sjukskötersketjänstgöring inom barnhälsovården.
26
Malmö. Hämtad 13 oktober 2014 http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Malen-for- yrkesforeningarna/Nationell-malbeskrivning-for-sjukskotersketjanstgoring-inom-Barnhalsovarden/
Ny, P., Plantin, L., Dejin-Karlsson, E. & Dykes, A-K. (2008). The experience of Middle Eastern men living in Sweden of maternal and child health care and fatherhood: focus-group discussions and content analysis. Midwifery. 24, 281–290. Doi: 10.1016/j.midw.2006.05.006 Nyström, K., & Öhrling, K. (2004). Parenthood experiences during the child´s first year.
Journal of Advanced Nursing, 46(3): 319-330. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2004.02991.x Plantin, L. (2001). Mäns föräldraskap: Om mäns upplevelser och erfarenheter av
faderskapet. (doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs Universitet, institutionen för Socialt arbete.
Plantin, L., Månsson, S-A & Kearney, J., (2000). Mäns föräldrakap, Om föräldraskap och manlighet i Sverige och England. Socialvetenskaplig tidskrift. Hämtad 10 augusti, 2016, från http://svt.forsa.nu/Documents/Forsa/Documents/Socialvetenskaplig%20tidskrift/Artiklar/2000 /M%C3%A4ns%20f%C3%B6r%C3%A4ldraskap%20av%20Lars%20Plantin,%20Sven-Axel%20M%C3%A5nsson%20och%20Jeremy%20Kearney.PDF
Polit, D- F. & Beck, C-T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Rosenberg, D. (2012). Motiverande samtal-MI, en praktisk handledning. Studentliteratur:
Lund.
Sarkadi, A. (2009). Föräldrars syn på BVC som verksamhet. I A. Sarkadi (Red.),
Föräldrastöd i Sverige idag: Vad, när och hur? (s.123-131). Kompletterande rapport till Statens Folkhälsoinstitut
Samarasinghe, K. (2010). En hälsosam anpassning. Ingår i Björngren Cuadra, C (Red.).
Omvårdnad i mångkulturella rum-frågor om kultur, etik och reflektion. Lund:
Studentliteratur.
Sanjari, M., Shirazi, F., Heidari, S., Salemi, S. & Rahmani, M. (2009) Nursing support for parents of hospitalized children. Issues in Comprehensive Pediatric Nursing, 32(3):120-30.
Sarkadi, A., Kristiansson, R. & Bremberg, S. (2004:17). Fäders betydelse för barns och ungdomars hälsa: en systematisk översikt av longitudinella studier. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
SOU (1997:161). Stöd i föräldraskapet. Hämtad den 15 juli, 2016, från
http://www.regeringen.se/contentassets/2475d198eb5742d8a0709579c011cc35/stod-i-foraldraskapet
27
Statistiska centralbyrån. (2012). Befolknings utbildning. Hämtad 20 augusti, 2016,
från:http://www.scb.se/Statistik/UF/UF0506/2012A01P/UF0506_2012A01P_SM_UF37SM13 01.pdf
Socialstyrelsen, (2006). God vård- om ledningssystem för kvalitet och patientssäkerhet i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svenska sjuksköterskeförening. (2010). Erfarenhetsbaserad kunskap-vad är det och hur värdera vi den? Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad den 20 juli, 2016, från http://www.swenurse.se/globalassets/01-ssf-jon-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/forskning-och-utveckling-publikationer/erfarenhetsbaseradkunskap.pdf
Statisktik centralbyrån. (2011). Hämtad 14 november, 2014, från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Vart-femte-barn-har-utlandsk-bakgrund/
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 2 november, 2014, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/
UK socialist group & Ponsonby, L (2000). Health conditions of migrants and refugees in Europé. Committee on migration, refugees and demography.
Tjänstemännens centraorganisation, TCO (2014). Pappaindex 2014, Hämtad 13 dec, 2014, från http://www.tco.se/pappaindex
Zvara, J.B., Sullivan, S.J.S., Dush, K.C. (2013). Fathers’ Involvement in Child Health Care:
Associations with Prenatal Involvement, Parents’Beliefs, and Maternal Gatekeeping. Family relations. 62(4), 649-661. Doi: 10.1111/fare.12023
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
28