Studiens trovärdighet påverkas redan från början under planeringen. De första aspekterna som påverkar trovärdigheten enligt Graneheim och Lundman (2003) är urval av studiens tema, urvalet av deltagare och urvalet av materialinsamlingsmetod.
Temat till studien valdes från författarens kunskaps- och intressesfär. Detta har skapat problem vid resultatskrivningen där författaren har haft svårigheter med att förhålla sig objektivt till det insamlade materialet. Författaren har aktivt behövt arbeta med sin förförståelse genom sina egna reflektioner och genom stöd från sin handledare/ handledningsgruppen.
Urvalet av deltagare till studien kan ha blivit påverkat av enhetsledarnas och deltagarnas speciella intresse för det aktuella ämnet. Enhetsledarna var de som i första hand skulle dela ut informationsbrev till möjliga deltagare och kan därmed för det första ha tagit beslut om att inte dela ut informationsbreven eller för det andra gjort eget urval av personer till vilka breven distribueras. Deltagarna som anslöt sig till undersökningen kan ha haft ett eget speciellt intresse för fallriskarbetet som anledning till varför de ville delta. Tre deltagare av åtta kände författaren genom andra uppdrag och kan därför ha blivit mer påverkade av författaren i intervjuer än andra deltagare. Till studiens styrka hör att bland de åtta informanter så fanns det två män som, i viss mån, representerar genusfördelningen inom sjuksköterskekåren. Dessutom var vidden av arbetserfarenhet och åldersfördelningen bred bland deltagarna. Det kan ge en mer varierad beskrivning av fenomenet enligt Graneheim och Lundman (2003).
Som datainsamlingsmetod valdes intervjuer för att få nyanserade beskrivningar av det undersökta fenomenet. Vid datainsamling användes samma metoder och grundfrågor för alla deltagare för att minimera författarens påverkan på materialet. Detta eftersom författaren sedan tidigare hade egna förutfattade meningar om ämnet. För att skapa öppen intervjuteknik med viss struktur användes enligt rekommendation från Flick (2009) enbart ett fåtal
grundfrågor.
Alla intervjuer transkriberades ordagrant så allt som sades skulle kunna användas under analysfasen. Eftersom författaren hade hög kunskap om ämnet ställdes det ibland följdfrågor vid intervjuerna som inte direkt följde studiens syfte. Detta material användes sedan inte vid analysen. Dock transkriberades allt material så att författaren, vid flera olika tillfällen, kunde
24
gå tillbaka till ursprungstexten, för att försäkra sig om att de bortvalda delarna inte hade valts bort på fel grunder.
Vid analysfasen användes Graneheim och Lundmans (2003) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys som stöd. Det första steget var att identifiera de meningsbärande enheterna, vilka enligt Graneheim och Lundman (2003) inte får vara alltför omfattande eller alltför små. De meningsbärande enheterna kondenserades sedan. Denna process kan, i sig, medföra att en del av meningen i intervjutexterna går förlorade. För att minimera denna risk gjordes den förutnämnda processen i tabellform med tre kolumner. I den första kolumnen kunde man finna den ursprungliga intervjutexten, i det andra den meningsbärande enheten och i den tredje den kondenserade enheten. På så sätt kunde författaren hela tiden gå tillbaka till ursprungstexten för att försäkra sig om att inga viktiga utsagor gick förlorade. Alla
meningsbärande enheter samlades sedan ihop till ett eget dokument där de delades in i olika kategorier. Dessa kategorier sammanfattades till övergripande teman som beskrivning på den underliggande meningen.
Resultatet av denna studie är överförbart till andra sjuksköterskor inom akutsjukvården eftersom författaren anser att urvalsgruppen även kan representera resten av
sjuksköterskegruppen. Urvalskriterierna för deltagarna, datainsamlingsmetod och analys är väl beskrivna. Däremot påpekar Graneheim och Lundman (2003) att slutsatsen huruvida överförbarhet föreligger är upp till läsaren och att författaren enbart kan ge förslag om det.
25
Referenslistan
Allen, D. (2008). I will tell you what suits me best if you don` t mind me saying: lay participation in health-care. Nursing Inquiry, 7, 182-190.
Andersson, M. (1996). Integritet som begrepp och princip. En studie av ett vårdetiskt ideal i utveckling. Akademisk avhandling. Institutionen för vårdvetenskap, Vasa, Finland. Tryckt hos Team Offset, Malmö, Sweden.
Benner, P., Tanner, C.A., & Chesla, C.A. (1999). Expertkunnande i omvårdnad. Omsorg, klinisk bedömning och etik. Lund: Studentlitteratur.
Codex, Centrum för forsknings- och bioetik. (2013). Forskning som involverar människan. http://codex.vr.se/forskningmanniska.shtml (Hämtad 2013-12-04).
Cahill, J. (1996). Patient participation: A concept analysis. Journal of Advanced Nursing, 24, 561-571.
Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. Lund: Studentlitteratur.
Eldh, A.C., Ehnfors, M., & Ekman, I. (2004). The phenomena of participation and non-participation in health care-experiences of patients attending a nurse-led clinic for chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 3, 239-246.
Eldh, A.C., Ehnfors, M., & Ekman,I. (2006). The meaning of patient’s participation for patients and nurses at a nurse-led clinic for chronic heart failure. European Journal of Cardiovascular Nursing, 5, 45-53.
Falk, V., & Nilsson, K. (1999). Hälso- och sjukvårdens organisation i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
26
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/ (Hämtad 2014-11-10)
Jewell, S. (1996). Elderly patients participation in discharge decision making: 1. British Journal of Nursing, 5, (15), 1065-1071.
Larsson, I. (2008). Patient och medaktör. Studier av patientdelaktighet och hur sådan stimuleras och hindras (avhandling för doktorsexamen, Göteborgs universitet).
Lee, J., Geller, A.I., & Strasser, D.C. (2013). Analytical review: Focus on fall screening assessments. American Academy of Physical Medicine and Rehabilitation, 5, 609-621.
Lian, O.S., (2011). Patient som kund. I A. Tjora (Red.). Den moderna patienten, 43-67. Lund: Studentlitteratur.
Meyer, G., Köpke, S., Haastert, B., & Mühlhauser, I. (2009). Comparison of a fall risk assessment tool with nurses` judgement alone: a cluster-randomised controlled trial. Age Ageing 38 (4), 417-423.
Nyberg, L., & Gustafson, Y. (1996). Using the Downton index to predict those prone to falls in stroke rehabilitation. Stroke, 27, 1821-1824.
Nyström, M. (2007). A patient-oriented perspective in existential issues: a theoretical argument for applying Peplau’s interpersonal relation model in healthcare science and practice. Scandinavian Journal of Caring Science, 21, 282-288.
Peplau, H.E. (1991). Interpersonal relations in nursing. A conceptual frame of reference for psychodynamic nursing. New York: Springer Publishing Company.
27
Rosendahl, E., Lundin-Olsson, L., Kallin, K., Jensen, J., Gustafson, Y., & Nyberg, L. (2003). Prediction of falls among older people in residental care facilities by the Downton index. Aging Clinical and Experimental Research, 15, 142-147.
Røkenes, O.H., & Hansson, P.H. (2007). Bära eller brista. Kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups Ytbildning AB.
Sahlsten, M.J.M., Larsson, I.E., Plos, K.A.E., & Lindencrona, C.S.C. (2005). Hindrance for patient participation in nursing care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19, 223-229.
Sahlsten, M.J.M., Larsson, I.E., Sjöström, B., Lindencrona, C.S.C., & Plos, K.A.E (2007). Patient participation in nursing care: towards a concept clarification from a nurse perspective. Journal of Clinical Nursing, 16, 630-637.
Sahlsten, M.J.M., Larsson, I.E., Sjöström, B., & Plos, K.A.E. (2008). An analysis of the concept of patient participation. Nursing Forum, 43, (1), 2-11.
Sainio, C., Eriksson, E., & Lauri, S (2001). Patient participation in decision making about care. Cancer Nursing, Jun; 24 (3): 172-9.
Senior Alert.
http://plus.lj.se/infopage.jsf?nodeId=39305 (Hämtad 2014-09-06 )
Skog, M. (2008). Regionalt vårdprogram. Fallprevention. Medicinskt programarbete. Stockholms läns landsting.
Skog, M. (2013).Riskbedömning. Downton’s fallriskindex. Vårdhandboken
http://www.vardhandboken.se/Texter/Fallprevention/Riskbedomning/ (Hämtad 2013-12-04).
Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Artikelnr. 2005-105-1.
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105-28
1_20051052.pdf (Hämtad 2014-04-12).
Socialstyrelsen (2009). Nationella Indikatorer för god vård.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/5_Aldres.pdf (Hämtad 2013-12-04).
Socialstyrelsen (2014). Verktyg för att förebygga fallskador i vården.
http://www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/forhindrafallskador (Hämtad 2014-01-29).
Strömberg, H.,(2004). Sjukvårdens industrialisering: mellan curing och caring –
sjuksköterskearbetets omvandling (avhandling för doktorsexamen, Umeå universitet).
Timonen, L., & Sihvonen, M. (2000). Patient participation in bedside reporting on surgical wards. Journal of Clinical Nursing, 9, 542-548.
Tzeng, H.M., Hu, H.M., Yin, C.Y., & Johnson, D. (2011). Link between Patients perceptions of their acute care hospital experience and institutions injurious fall rates. Journal of Nursning Care Quality, 26, (2), 151-160.
Tzeng, H.M., Titler, M.G., Ronis, D.L., & Yin, C.Y. (2012). The contribution of staff call light response time to fall and injurious fall rates: An exploratory study in four US hospitals using archived data. BMC Health Services Research, 12, (84).
Vetenskapsrådet (2003). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.
Vårdhandboken (2013). Fallprevention: Riskbedömning.
http://www.vardhandboken.se/Texter/Fallprevention/Riskbedomning/ (hämtad 2014-09-06).
Williams, G., Freedman, Z., & Deci, E. (1998). Supporting autonomy to motivate patients with diabetes for glucose control. Diabetes Care, 21, 1644-1651.
29
Bilaga I. Downton Fall Risk Index:
Tidigare kända fall Skala
Ja 1 Medicinering Ingen 0 Lugnande/sömnmedel/neuroleptika 1 Diuretika 1
Antihypertensiva (annat än diuretika) 1
Antiparkinson läkemedel 1 Antidepressiva läkemedel 1 Andra läkemedel 0 Sensorisk funktionsnedsättning Ingen 0 Synnedsättning 1 Hörselnedsättning 1
30
Kognitiv funktionsnedsättning
Orienterad 0
Ej orienterad (kognitiv funktionsnedsättning) 1
Gångförmåga
Säker 0
Osäker 1
Saknas 0
Riskfaktorerna läggs ihop till en poäng mellan 0-11.
Tre eller fler poäng indikerar hög fallrisk.
Det är viktigt att inte bara fokusera på totalsumman. Poängen inom de olika delområden anger viktig information om riskområden där åtgärder ska sättas in.
Fallriskanalys - vägledning för Downton Fall Risk Index
På SFAM (Svensk förening för allmänmedicin) hemsida finns olika kvalitetsindikatorer däribland Downton Fall Risk Index och följande manual för Downtons fallriskanalys. [19]
Tidigare kända fall:
Känner till att personen har fallit det senaste året = 1 poäng
Medicinering:
Läs medicinlistan eller låt om möjligt personen själv redogöra för vilka mediciner som intas. Fördela ev. läkemedel efter medicingrupp och sätt poäng.
Sensoriska funktionsnedsättningar:
Synnedsättning = har måttlig till kraftigt nedsatt syn eller är blind. Har behov av glasögon dagligen. (1 poäng)
31
Hörselnedsättning = har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. Har behov av hörapparat. (1 poäng)
Nedsatt motorik – har kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet. (1 poäng)
Kognitiv funktionsnedsättning:
Är inte orienterad till namn, plats och tid. Vid behov görs utredning enligt lokal rutin. (1 poäng)
Gångförmåga:
Personen går säkert med eller utan gånghjälpmedel och kommer ihåg att använda hjälpmedlet. (0 poäng)
Personen går osäkert med eller utan hjälpmedel och/eller glömmer att använda hjälpmedlet ibland. (1 poäng). Skog, M. (2013).
32
Bilaga II. FRAT Fall Risk Assessment Tool
33
Bilaga III. STRATIFY (St Thomas's risk assessment tool in falling
elderly inpatients)
34
Bilaga V. Informationsbrev till deltagare
Förfrågan om deltagande i undersökning, Till dig som är sjuksköterska.
Denna undersökning vänder sig tillsjuksköterskor som har erfarenhet av fallriskbedömningar och har haft hand om någon patient som har fallit. Målsättningen med undersökningen är att beskriva hur sjuksköterskor resonerar över patienternas delaktighet vid fallriskbedömningen.
Med denna information tillfrågas Du om Du kan tänka dig delta i undersökningen
Om Du vill medverka kommer Du få vara med om en intervju. Intervjun är som ett vanligt samtal under ca en timme, och kommer med Ditt medgivande att spelas in. Intervjuerna kommer sedan skrivas ut, för att underlätta bearbetningen. Det skrivs inga namn eller andra personuppgifter som visar vem som har blivit intervjuad. Det är Annika Tiliander, leg. Sjuksköterska och magisterstuderande på Ersta Sköndal högskola, som kommer att intervjua. Intervjuupptagningen kommer att sparas på ett dataminne (USB). Insamlat material kommer att förvaras inlåst. En rapport kommer att skrivas när alla intervjuer är genomförda och då förstörs dataminnet. Rapporten kommer att finnas tillgänglig såväl i pappersformat som elektroniskt via Ersta Sköndal högskolas bibliotek
Ditt deltagande i denna undersökning är frivilligt och Du kan när som helst avbryta Din medverkan utan förklaring. Om du har några frågor om studien, kontakta någon av nedanstående personer.
Är Du intresserad av att delta så kontakta nedanstående för att överenskomma om tid och plast för en intervju.
Agneta Cronqvist, leg.sjuksköt., fil.dr. Tel. 08-555 050 23
E-post: agneta.cronqvist@esh.se
Annika Tiliander , leg sjuksköt, fil kand Tel: 0734 166 967