Den tematiska analysmetoden enligt Hjerm & Lindgren (2010) passade väl in i hur jag ville att mitt arbete skulle struktureras och tydliggöras. Hade jag valt en annan analysmetod eller sett mitt arbete ur ett annat perspektiv än det sociokulturella perspektivet, hade svaren kanske sett annorlunda ut. Jag tycker det sociokulturella perspektivet var passande då det är en grund som både läsförståelsemetoder och vår läroplan Skolverket (2011a) representerar.
Denna studie skulle mycket väl kunna utvecklas vidare med fler informanter av olika kön och ålder, bredare åldersgrupper hos eleverna och kanske med andra metoder än observation och den kvalitativa intervjun. Att genomföra en kvalitativ studie där informationen inhämtades genom intervju och observation, var det mest självklara tillvägagångssättet enligt mig då jag hade en vision om hur min studie skulle vara. Transkriberingen av intervjuerna gjorde det enklare för mig att analysera mitt material, då det genast hade blivit mer besvärligt om jag skulle analyserat genom ljudfilen. Genom transkriberingen kunde jag få fram tydliga svar som senare skulle vara användbara i analysdelen. Mitt resultat kan ha påverkats av att jag sett informanteras undervisning tidigare och att jag då omedvetet hade förutfattade meningar om
36 deras undervisning. Resultatet kan även ha påverkats av att informanterna enbart var kvinnor, frågan som kan ställas då är om resultatet blivit annorlunda eller fått en annan infallsvinkel om någon informant var man?
I inledningen lyfte jag att läsförståelseresultaten enligt PIRLS och PISA undersökningarna minskar (Skolverket, 2010; Skolverket, 2012). Vad detta beror på är svårt att avgöra, men där motivation och ökat elevansvar visar sig vara en del av de bakomliggande faktorerna
(Skolverket, 2009). Kan ytterligare en faktor tilläggas om att lärarutbildningen inte tillhandahåller någon explicit kurs i läsförståelse, utan bara enstaka föreläsningar och seminarier?
37
Referenslista
Andreassen, R. (2008). Explicit undervisning i läsförståelse. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i
teori och praktik. (s. 229-258). Lund: Studentlitteratur AB.
Anmarkrud, Ö. (2008). Skickliga lärares läsundervisning – med fokus på läsförståelse. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i teori och praktik. (s. 197-228). Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.
Bråten, I. (2008). Läsförståelse – inledning och översikt. I I. Bråten (Red.), Läsförståelse i
teori och praktik. (s. 11-22). Lund: Studentlitteratur AB.
Cain, K. (2010). Reading Development and Difficulties. London: Blackwell Publishing Ltd.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB.
Franzén, L. (2003). Aktiva läsare: Öva läsförståelse från starten – Att läsa ”mellan raderna”
– Lätt som en plätt för små barn! Stockholm: Natur & Kultur AB.
Freebody, P., & Luke, A. (1990). Literacies programs: Debates and demands in cultural context. Prospect: An Australian Journal of TESOL,
5(3), pp. 7-16. Hämtat 10 november 2013 från <http://eprints.qut.edu.au/49099/>
Hartman, S. (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Hjerm, M., & Lindgren, S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Johansson, B., Sandell, Ring, A. (2010). Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren AB.
Jönsson, K., Axelsson, M. (2009). Bygga broar och öppna dörrar - att läsa, skriva och
38 Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Langer, J, A. Litterära föreställningsvärldar – litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Diadalos AB.
Lindö, R. (1998). Det gränslösa språkrummet – om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.
Lundberg, I. (2010). Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Lundberg, I. (2006). Alla kan lära sig läsa och skriva. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Lundberg, I., & Herrlin, K. (2005). God läsutveckling – kartläggning och övningar. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Palincsar, Sullivan, A., & Brown, L, A. (1984). Reciprocal Teaching of Comprehension- Fostering and Comprehension - Monitoring Activities. COGNITION AND INSTRUCTION, I (2), 117-175.
Persson, U-B. (2007). Om läsförståelse ur elevers och lärares perspektiv. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete i klassrummet. (s. 187-206). Stockholm: Liber AB.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal – för
elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Svensson, A-K. (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur AB.
Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett
internationellt perspektiv. Stockholm: Fritzes AB.
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Fritzes AB.
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Fritzes AB.
Skolverket. (2010). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och
39 Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes AB.
Stensson, B. (2006). Mellan raderna – Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Diadalos AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat 12 november 2013 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Zimmermann, S., Keene, E,O. (2003). Tankens mosaik – om mötet mellan text och läsare. Göteborg: Diadalos AB.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag AB.
40
Bilagor
Bilaga 1: Intervjuguide
Läraren
o Vad innebär läsförståelse för dig? Hur tolkar du begreppet?
o Ser du att eleven lär sig något genom läsförståelseundervisningen?
o Sätter du ett högt värde på läsförståelseundervisningen, eller finns det andra bitar i läsutvecklingen som du prioriterar?
o Hur arbetar du för att främja alla elevers läsförståelse?
o I läroplanen står detta stycke. Hur förhåller du dig till det? ”Eleven ska kunna använda lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.” (Skolverket, s. 224, 2011).
Läsförståelsearbete
o Hur ofta arbetar du med läsförståelse?
o Arbetar alla elever med läsförståelse eller bara vissa? o Hur strukturerad är er läsförståelseundervisning? o Arbetas det mest enskilt eller i grupp? Varför? o Vad använder ni för material? Varför?
o Vad tycker du personligen om materialet? o Vem har valt materialet?