De systemgränser som valdes i livscykelanalysen bedöms inte ha någon större inverkan på resultatet. Som tidigare nämnt i avsnittet 1.4 bör inte exkluderingen av användningsskedet (B1-7) ha någon större inverkan på resultatet eftersom byggnaden oavsett bjälklag ska uppfylla samma krav. I KL-trähandboken utförs en livscykelanalys av 6 olika bärande stommar. Resultatet visar att slutskedets (C1-4) inverkan på resultatet är relativt litet och det bör således inte påverka resultatet i denna studie (Gustafsson, 2017).
26
Kvalitén på transportdata är låg, eftersom alternativen vid registrering av transportdata är begränsade i BM 1.0. Möjligheten att registrera eventuell returlast för transportfordo-net saknas tex. Det finns en risk att detta är en felkälla eftersom differens är på hela 68 procent mellan bjälklagen. Åt vilket håll det i så fall skulle slå ut är svårt att avgöra. De flesta byggnadsmaterial har data baserat på deras miljövarudeklarationer vilket vid första tanken upplevs positivt men börjar man granska (Bilaga 3 & 4) dessa GWP-värden i förhållande till den generiska data BM 1.0 tillhandahåller upptäcker man att i princip alla värden är lägre i miljövarudeklarationerna. Det kan indikera risken att tillverkare väljer att redovisa mer fördelaktiga data och gör avgränsningar som främjar deras produkter i form av lägre värden i deras miljövarudeklarationer. Att kunna urskilja dessa typ av val ur en EPD kräver god detaljkunskap i området vilket riskerar missvisande resultat (Boverket, 2019d).
27
Slutsatser
Det finns för och nackdelar med båda bjälklagstyperna som studerats. Makadam-bjälklaget har ett fördelaktigt lågt pris i förhållande till Granab-Makadam-bjälklaget. Nyckeltalet för makadam-bjälklag var 2222 SEK per kvadratmeter, vilket var 22,9 procent lägre än det andra nyckeltalet 2881 SEK per kvadratmeter för GB. Däremot har det en lite större miljöpåverkan. Vid byte av undertak skulle däremot skillnaden vara mycket liten. Det finns även frågetecken kring arbetsmiljöförhållanden vid uppförande av makadam-bjälklaget. Jag är tveksam till tanken på att placera installationer i bjälklaget, rädslan för stora skador vid läckage är oroande och dessa blir större för Makadam-bjälklaget.
Granab-bjälklaget har ett lägre koldioxidavtryck fast differensen är inte särskilt stor och om aluminiumprofil beaktas istället för trä-läkten så har de två alternativen i det närmaste samma koldioxidavtryck. Prisskillnaden är marginell i sammanhanget. Granabs regelsystemet är lätt att montera.
Det är svårt att avgöra hur pass kraftfulla ekonomiska uppoffringar som är rimligt eller värda att göra för att minska koldioxidavtrycket. Kostnaden för att säkerställa arbetsmiljön vid hanteringen av makadam måste dock inkluderas och kommer att leda till en mindre differens. Även skillnader i kostnad vid åtgärder vid ett eventuellt läckage måste tas i beaktande. Så länge det inte finns tydliga krav tror jag att ekonomin kommer styra dessa beslut.
Även om ingen tydlig vinnare kan koras i denna jämförelse finns det mycket nyttigt att ta med sig ifrån studien. Byggandet med KL-trä fortsätter och med det följer utveckling. Studien sätter val av byggnadsmaterial i intressanta perspektiv, både ekonomiskt och miljömässigt.
28
Förslag till fortsatt arbete
En konstruktionsutformning som under arbetets gång väckt mitt intresse är samverkansbjälklag. Ett samverkansbjälklag är utformat med en KL-träplatta i underkant och en pågjuten betongplatta i överkant av tvärsnittet. För att sammanfoga de olika materialen används skjuvförbindare och därmed ökar bjälklagets böjstyvhet. Denna typ av utformning optimerar konstruktionen ur statisk synvinkel då båda materialens egenskaper utnyttjas på ett optimalt vis, betongens tryckhållfasthet och träets draghållfasthet. Jämförelsevis skulle ett bjälklag enbart i trä med samma tjocklek ha en avsevärt lägre böjstyvhetskapacitet (Gustafsson, 2017). Genom att optimera materialen skapas möjligheten att öka förutsättningarna att bygga i trä. Dessvärre ser vi i denna studie att material som spackel och makadam står för en stor del av koldioxidutsläppet och att ersätta dessa med betong och armering skulle öka klimatavtrycket ytterligare. Det är av intresse att undersöka om det går att uppnå BBR:s ljudkrav med en tunnare ljudlist. Det finns tunnare ljudlister än 25 mm tjock Sylodyn, vilket bör ha en lägre ekonomisk kostnad.
Beroende på hur KL-skivan är placerad vid upplagen går det att optimera konstruktionen. För KL-skivor fritt upplagda mellan upplag kan det vara möjligt att uppnå ljudkraven i BBR utan en undertakskonstruktion. Däremot vid en kontinuerligt KL-skiva över upplag finns det risk att krav inte uppnås. Detta bör undersökas och optimeras i förhållande till planlösningen.
29
Referenser
Balticgruppen AB. (u.d.). Om Balticgruppen. Hämtat från
https://www.balticgruppen.se/om-balticgruppen/ [2020-05-18] Boverket. (2019b). Hämtat från Vägledning om LCA för byggnader:
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/ [2020-05-02]
Boverket. (2019c). Grafiskt material. Hämtat från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och-forvaltning/livscykelanalys/grafiskt-material/ [2020-05-25]
Boverket. (2019d). Mer om miljövarudeklaration för byggprodukter (EPD). Hämtat från
https://www.boverket.se/sv/byggande/hallbart-byggande-och- forvaltning/livscykelanalys/miljodata-och-lca-verktyg/miljovarudeklaration-for-byggprodukter-epd/ [2020-04-29]
Boverket. (2020a). Hämtat från Miljöpåverkan ökar från byggsektorn:
https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/miljopaverkan-okar-fran-byggsektorn/ [2020-05-08]
Edskär, I. (December 2018). Modal Analysis, Dynamic Properties, and Horizontal. Hämtat från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1265054/FULLTEXT01.pdf [2020-06-04]
Erlandsson, M. (2018). Rapport om utvecklingen av och bakgrunden till Byggsektorns
miljöberäkningsverktyg. Hämtat från
https://www.ivl.se/sidor/vara- omraden/miljodata/byggsektorns-miljoberakningsverktyg/rapporter-och-dokument.html [2020-05-01]
European Climate Foundation. (u.d.). Hämtat från Roadmap 2050:
https://www.roadmap2050.eu/project/roadmap-2050 [2020-04-15] Gustafsson, A. (2017). KL-trähandbok. Stockholm: Svenskt Trä.
IVL. (2020). Byggsektorns miljöberäkningsverktyg. Hämtat från Svenska Miljöinstitutet:
https://www.ivl.se/sidor/vara-omraden/miljodata/byggsektorns-miljoberakningsverktyg.html [2020-05-05]
Martinsons. (2018). Martinsons handbok för arkitekter. Hämtat från Martinsons handbok för arkitekter:
https://www.martinsons.se/wp-content/uploads/2018/12/Handbok_arkitekt_dec_2018_webb.pdf [2020-05-01] Révai, E. (2012). Byggstyring. Stockholm: Liber AB.
30 Rockwool. (u.d.). Markskiva. Hämtat från
https://www.rockwool.se/produkter/byggisolering/markskiva/?selectedCat=do kumentation
SIS. (2006). Miljöledning – Livscykelanalys – Principer och struktur. Hämtat från Svenska institutet för standarder:
https://www.sis.se/produkter/ledningssystem-e07b0fe8/ledningssystem-for-miljo/sseniso140402006/ SIS. (2006). Svenska institutet för standarder 14000.
SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. (2008). Acoustics in wooden buildings State of
the art 2008. Stockholm.
Svenskt Trä. (2015). LCA-metodik. Hämtat från https://www.traguiden.se/om-tra/miljo/lca/lca/lca-metodik/ [2020-05-10]
Svenskt Trä. (u.d.). Trä är ett hållbart byggmaterial. Hämtat från
https://www.svenskttra.se/trafakta/allmant-om-tra/tra-och-miljo/tra-ar-ett-hallbart-byggmaterial/ [2020-04-27]
Tingström, J., Rydh, C., & Lindahl, M. (2002). Livcykelanalys. Lund: Studentlitteratur AB. Umeå Kommun . (2019). Umeå. Hämtat från
https://via.tt.se/pressmeddelande/umea-
31
Bilagor
Bilaga 1: Bidcon, Granab-bjälklag Bilaga 2: Bidcon, Makadam-bjälklag
Bilaga 3: Livscykelanalys-data, Granab-bjälklag Bilaga 4: Livscykelanalys-data, Makadam-bjälklag
a Bilaga 1: Bidcon, Granab-bjälklag
Figur A: Sammanställning av kostnader utryckt i SEK. Kollektivlöner, Nettokostnader, omkostnader & Projektkostnad.
b
c Bilaga 2: Bidcon, Makadam-bjälklag
Figur C: Sammanställning av kostnader utryckt i SEK. Kollektivlöner, Nettokostnader, omkostnader & Projektkostnad.
d
e Bilaga 3: Livscykelanalys-data, Granab-bjälklag
Figur E: Ersättning av generiska data med miljövarudeklaration uttryckt i kg CO2e och vilken procentuell skillnad det gör på koldioxidavtrycket. Manuellt registrerad trans-port.
Figur F: Redovisning av spill, total massa material och klimatpåverkan uttryckt i kg CO2e för respektive byggnadsmaterial.
Klimatredovisning: Granab-bjälklag
Baserat på metodik enligt EN 15804 och EN 15978
EPDer och specifika transporter som ersätter generella data, A1-5 Byggskedet
Miljövarudeklaration (EPD) kg CO2e Ersatt generiska data kg CO2e klimatreduktion, % Gyproc 53579,8938Gipsskivor, kartonggipsskivor ospecificerat
(IVL LCR) 53611,2693 0
Gyproc Protect F 35385,0418 Gipsskivor, Brand 50990,9542 31
KL-trä 130809,5884 Korslimmat trä (KL-trä av gran) (IVL LCR) 241883,1595 46 Minneralull 75561,1746Ljudabsorbent, bullerskiva, akustiktak,
-vägg, typ mineralull (IVL LCR) 98263,0116 23
Steel Profiles 39456,8469 Stålreglar (IVL LCR) 33115,8089 -19
Eget transportscenario kg CO₂e Transport kopplat till generisk resurs kg CO₂e klimatreduktion, % Uppreglat golvsystem med spånskiva
och stålreglar (typ Granab) 18128,176
-Polyuretanisolering, skivor av PIR/PUR (IVL LCR)1033,4993
-Klimatredovisning:
Baserat på metodik enligt EN 15804 och EN 15978
Resurssammanställning (exklusive transporter inklusive spill), A1-5.1
Kalkylresurs Spill, % Vikt, kg Klimatpåverkan, kg CO2e Uppreglat golvsystem med spånskiva
och stålreglar (typ Granab) 5 181545 123450,6
KL-trä 2 1071818 113389,77
Minneralull 5 57038 73786,07
Gyproc 12 175500 47648,25
Steel Profiles 10 13406 38877,4 Gyproc Protect F 12 123825 31199,94 Polyuretanisolering, skivor av PIR/PUR
f Bilaga 4: Livscykelanalys-data, Makadam-bjälklag
Figur G: Ersättning av generiska data med miljövarudeklaration uttryckt i kg CO2e och vilken procentuell skillnad det gör på koldioxidavtrycket. Manuellt registrerad transport.
Figur H: Redovisning av spill, total massa material och klimatpåverkan uttryckt i kg CO2e för respektive byggnadsmaterial.
Klimatredovisning:
Baserat på metodik enligt EN 15804 och EN 15978
EPDer och specifika transporter som ersätter generella data, A1-5 Byggskedet
Miljövarudeklaration (EPD) kg CO2e Ersatt generiska data kg CO2e klimatreduktion, %
Gyproc Protect F 35385,0418 Gipsskivor, Brand 50990,9542 31
KL-trä 205218,4094 Korslimmat trä (KL-trä av gran) (IVL LCR) 241883,1595 15
Makadam 17379,3277 Sand (IVL LCR) 53237,8241 67
Stenull 104628,7301Ljudabsorbent, bullerskiva, akustiktak,
-vägg, typ mineralull (IVL LCR) 134375,5901 22
Stenull 1900,7553 Stenull (IVL RR) 1753,9116 -8
Weberfloor Core 130 170773,6162 Golvavjämning, flytspackel 232912,8037 27
Eget transportscenario kg CO₂e Transport kopplat till generisk resurs kg CO₂e klimatreduktion, %
Klimatredovisning:
Baserat på metodik enligt EN 15804 och EN 15978
Resurssammanställning (exklusive transporter inklusive spill), A1-5.1
Kalkylresurs Spill, % Vikt, kg Klimatpåverkan, kg CO2e
Weberfloor Core 130 5 901875 136273,31 KL-trä 2 1071818 113389,77 Stenull 5 78000 100903,14 Gyproc Protect F 12 123825 31199,94 Makadam 5 1696500 4512,69 Stenull 5 1417 1833,07
Furu/gran, hyvlad & sågad, 400 kg/m3