Hur många intervjuer som behövs är svårt att förutse (Kvale m fl. 2014). Vid fem respondenter hade en bra variation av åsikter, likheter och olikheter mellan de fem deltagarna framkommit, men det kanske hade tillkommit något om en intervju till genomförts.
Då valet av respondenterna valts på rekommendationer har det antagligen i en del fall blivit skogsägare som både är intresserade av skog och skogsskötsel och har fastigheter som anses vara välskötta. Detta kan ha påverkat resultatet till att ge ett intrycka av ett högre intresse av estetik och skötsel samt att fler åtgärder utförs än vad kanske är fallet i verkligheten.
Det kan också vara så att många av de estetiska åtgärderna är ganska självklara för skogsägarkåren och därför reflekterar de heller inte över att de utfört dem.
Det fanns begränsat med litteratur när det gäller estetik i skogsbruket i Sverige, då det är något relativt nytt för oss. I utländska, framför allt amerikanska studier finns det mer material. Det är dock mycket fokuserat på storskaligt statligt skogsbruk och svårt att applicera på den svenska skogsägarkåren. Men det kan självklart ändå ge en idé om hur det kan tänkas kring estetiken både till utseende och allmänhetens krav.
Den litteratur som finns är även positivt inställd till estetik och ser det som ett intressant eller viktigt ämne. Ingen kritik, förutom Kardells (1990) mot att den genomförs har kunnat hittas. Däremot diskuteras olika metoder där en del ses som sämre eller mindre användbara.
Även bland studiens undersökningspersoner är synen på användandet av estetik i
skogsbruket positiv, eller mycket positiv. De kan bero på att människor i allmänhet tycker om att titta på sådant som upplevs som vackert eller estetiskt tilltalande. Det kan också vara så de som tycker om det är intresserade av att arbeta med det och även att delta i undersökningar om ämnet.
Att de tre kvinnliga respondenterna var från södra Sverige och de två manliga från norra kan ha påverkat resultatet.
Det blev svårt att se om det fanns någon genus baserad skillnad i synen på estetik. Eller om det finns någon skillnad i hur skogensestetiken betraktas i norra och södra Sverige. Den deltagare som via kurs arbetat med estetik var mer medveten om ämnet men skiljde sig inte mycket i övrigt från de andra respondenterna.
Det fanns heller ingen skillnad i om de var självverksamma eller ej. Kanske borde frågan om de var utbor eller åbor ställts. Det kan kanske vara så att någon som bor på sin
fastighet är mer intresserad av estetiska åtgärder.
Att intervjufrågorna inte presenterats i förväg kan vara till nackdel, respondenterna kanske hade gett utförligare eller mer detaljerat svar om de hade fått läsa igenom frågorna och tänka igenom dem innan intervjun.
Det faktum att finna en lämplig tidpunkt för intervjun och det fysiska avståndet gjorde att intervjuerna ställdes per telefon till alla utom en respondent. Nackdelen med
27
telefonintervjuer är att respondentens kroppsspråk inte kan uppfattas och författaren kan då ha gått miste om information. Vid det personliga mötet tillkommer gester och
ansiktsuttryck som kan förstärka ett budskap, eller göra att en följdfråga ställs.
Om respondenten upplevt någon störning under intervjun kan det också missats. Detta kan också ha påverkat resultatet.
Gällande besöket hos Eva Magnusson kan det ha påverkats av att författaren genomfört det i slutet av arbetet. Författaren hade då tagit del av Eva Magnussons arbete via artiklar samt läst och bearbetat mycket information angående ämnet.
Bägge delar kan ha påverkat resultatet av mötet. En nackdel kan vara att författaren kan ta saker för givet på grund av det som studerats och vad författaren läst. Till fördel kan vara att förståelsen för hennes metoder ökat.
28
5 Slutsats
Estetiken är ett nytt begrepp i svenskt skogsbruk som antagligen kommer att få ökad betydelse i takt med att kunskapen och kontakten med skogen minskar. Den moderna människan litar till olika media för information och åsikter och debatter kan få stort genomslag här. Om skogsbruket skall få acceptans kommer det nog att krävas att mer hänsyn tas till det visuella annars kan det mycket snabbt byggas upp en stark kritik mot näringen.
Att använda sig av estetiken i skogsbruket är punktinsatser vid områden där människor rör sig är viktigare och av större nytta i förhållande till arbetsinsats än att använda det på hela fastigheten. Av studien kan även utläsas att många skogsägare gör estetiska åtgärder och att de gör det omedvetet för att det är något dom tycker är vackert eller är till nytta för dem.
Ett annat sätt att gynna estetiken är variation, olika trädslag i olika områden kan räcka, det behöver inte vara en blandskog. Som vid allt skogsbruk är det viktigt att
ståndortsanpassa för att få ett bra resultat både ekonomiskt och estetiskt.
Det är inte alltid lätt för en ny ägare att se hur den förra har tänkt med sin skog, därför är dokumentation viktigt. Estetiska åtgärder bör ha ett eget avsnitt i skogsbruksplanen. Litteraturen fokuserar mycket på den stora landskapsbilden och det är inte alltid applicerbart på små skogsägare. Där har Eva Magnussons arbetsmetoder en stor plats. Dessa alternativ ger alla en möjlighet att arbeta med estetiken.
29
6 Källförteckning/Referenslista
Litteratur;
Bell, S. & Apostol, D. 2008 Designing sustainable forest landscapes Routledge ISBN 978-0-419-25680-9
Gobster, P H. 1996 Forest Aesthetics, Biodiversity, and the Perceived Appropriateness of
Ecosystem Hämtad april 2015
http://www.ncrs.fs.fed.us/pubs/jrnl/1996/nc_1996_gobster_001.pdf
Hoffman, R E. & Palmer, J F; Silviculture and Forest Aesthetics Within Stands . The New York Center for Forestry Research and Development Hämtad maj 2015
http://www.uvm.edu/rsenr/greenforestry/LIBRARYFILES/Forest_Aesthetics.pdf Kardell, L. 2004 Svenskarna och skogen del2 från baggböleri till naturvård; Skogsstyrelsen ISBN 91-88462-57-9
Kardell, L. Svenskens syn på skogen. 1990 SST Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift nr 6-90
Klingström, L. Skog & Framtid nr 2 SLU, Estetiska frågor vinner åter terräng i skogen http://www.slu.se/globalassets/gamla_strukturen/externwebben/centrumbildningar- projekt/futureforests/ungaomskogen/skog_och_framtid_nr_1_2015.pdf
Kvale, S & Brinkmann, S 2014, Den kvalitativa forskningsintervjun Studentlitteratur AB ISBN 9789144101675
Lerin, L. 2001"På den yttersta dagen ska älgarna se in i tomma hus" Dokumentär film Lundqvist, S. & Johnson, L. Red.2014 Grön entreprenör, Skogens sociala värden - forskningen visar vägen. SLU Alnarp ISBN 978-91-576-9194-1
Magnusson, E. Södra kontakt, nr 2 - 2015 Nordisk Familjebok;
www.runeberg.org
http://runeberg.org/nfce/0561.html
Olsson, H & Sörensen, S 2011 Forskningsprocessen Liber ISBN 9789147100514 Reunala, A. En utmaning för yrkeskunskapen. 1990 SST Sveriges Skogsvårdsförbunds Tidskrift nr 3-90
Ribe, R G. 2011 Public Perceptions of West-side Forests: Improving Visual Impact
Assessments and Designing Thinnings and Harvests for Scenic Integrity. Hämtat maj
2015
http://www.fs.fed.us/pnw/pubs/pnw_gtr880/pnw_gtr880_003.pdf
30 USDA Forest Service Tonto National Forest; www.fs.usda.gov
http://www.fs.usda.gov/detail/tonto/landmanagement/planning/?cid=stelprdb5412120 US Forest Service 1995 Landscape Aesthetics: A Handbook for Scenery Management www.fs.fed.us
Zaremba M. Skogen vi ärvde Publicerad 2012-05-28. Dagens Nyheter
http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/maciej-zaremba-i-rorelsernas-sverige-har- skogen-ingen-talan/ Wikipedia www.wikipedia.se https://sv.wikipedia.org/wiki/Estetik
Muntliga källor;
31
7 Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide Frågor;
1.Vad är för dig ett estetiskt skogsbruk? 2. Vad upplever du som fult i skogsbruket?
3. Om du har utfört någon åtgärd för att göra din skog mer estetisk och vad har du i så fall gjort?
4. Har åtgärden gjorts i samband med en annan konventionell åtgärd eller har det varit en separat åtgärd?
5. Och har det i så fall utfallit en merkostnad? 6. Är du självverksam