I detta avsnitt förklaras och motiveras för valet av metod som tillämpats i denna undersökning. Inledningsvis redogörs för valet av företag, dess graduateprogram för nyanställda konsulter samt urval av respondenter. Därefter behandlas forskningsansats, insamling och hantering av data. Avsnittet avslutas därefter med en operationalisering där det redogörs för hur de formulerade intervjufrågorna bidrar till att besvara studiens syfte.
3.1. Valet av IBM och graduateprogrammet Consulting by
Degrees
För att undersöka hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap fanns ett grundkrav för att kunna genomföra undersökningen; ett företag med ett etablerat mentorskapsprogram riktat mot nyanställda. Av den anledningen valdes det globala IT-bolaget IBM. Det är ett lösnings- och molnplattformsföretag som arbetar med digital transformation av företag och branscher. Företaget har vid tidpunkten för studien nästan 380 000 anställda och är verksamma i över 170 länder där de utifrån en innovationsförespråkande strategi levererar branschanpassade lösningar, produkter och konsultbaserade tjänster inom bland annat moln, big data, säkerhet och mobilitet. (IBM, 2016-05-24) Trots organisationens globala prägel avgränsades studien till företagets konsultenhet IBM Sverige, med huvudkontor i Kista, Stockholm. Avgränsningen gjordes främst till följd av valet att genomföra personliga intervjuer och därmed var ett företag med säte i Stockholmsregionen att föredra. IBM har sedan 2005 arbetat med mentorskap utifrån tre huvudsakliga syften; (1) att utnyttja befintliga organisatoriska kunskapstillgångar för att överbrygga kunskapsgap, (2) sammankoppla människor för att öka samarbete över geografiska gränser, affärs- och kunskapsområden och (3) öka det organisatoriska värdet av mentorskap som ett verktyg i syfte att utveckla en skickligare arbetsstyrka som kan leverera kvalitativa produkter, tjänster och lösningar. (Galagan, 2010) Eftersom IBM arbetar aktivt med mentorskap i olika former var företaget av intresse för denna studie. Att undersöka företaget gav därmed möjlighet att urskilja hur
mentorskap fungerar i praktiken, hur kunskapsdelning på individnivå påverkas inom mentorskap.
För nyanställda konsulter erbjuder IBM ett graduateprogram som omnämns “Consulting by Degrees” (CbD). Programmet ämnar underlätta för de nyanställda att acklimatisera sig till arbetslivet, organisationen som helhet och dess interna processer. Som en del av CbD-programmet tillhandahåller IBM ett mentorskapsprogram, vilket är tänkt att bidra med ytterligare stöd för de nyanställda på ovan nämnda punkter. (IBM, 2016-06-21) Mentorskapsprogrammet inom CbD-programmet anses lämpligt att studera då syftet med denna studie ämnar undersöka hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap riktat mot nyanställda. Dock är det viktigt att poängtera att valet att undersöka detta mentorskapsprogram inte möjliggjorde för generalisering av övriga mentorskapsinitiativ kopplade till andra processer såsom jämställdhetsarbete eller samarbeten över olika verksamhetsområden. Detta då det undersökta mentorskapsprogrammet är ämnat för nyanställda och således avgränsas till denna kontext.
3.2. Urval av respondenter
Studiens urval grundade sig i de respondenter som ansågs ha bäst inblick inom det valda området, mentorskap. Efter att teori samlats in och bearbetats ansågs lämpliga studieobjekt vara aktivt deltagande mentorer och adepter inom ett mentorskapsprogrammet inom CbD, samtidigt som även studieobjekt i ansvarsposition med djupare inblick i utformningen av mentorskapsprogrammet var av intresse. Urvalet av studiens respondenter skedde enligt den så kallade snöbollsmetoden vilket innebar att nya kontakter kunde kontaktas genom den initiala kontakten (Saunders, Lewis & Thornhill, 2009; Bryman & Bell, 2010); den ansvariga för IBM:s Graduateprogram CbD. Detta resulterade i att det totala antalet respondenter uppgick till fem stycken (se Tabell 1) inkluderande roller såsom mentor, adept och ansvarig. Antalet respondenter i denna studie kan generellt anses vara begränsat för studier av kvalitativ karaktär, men eftersom valet av respondenter baserades på kriteriet att respondenterna var involverade i mentorskapsprogrammet utifrån olika roller ansågs det tillräckligt. Detta då det möjliggjorde för att skapa en förståelse för hur mentorskapsprogrammet är tilltänkt att utformas och fungera samt hur det faktiskt upplevs för de som är aktivt deltagande i programmet. Att på ett sådant sätt ta del av olika perspektiv möjliggör enligt Saunders et al. (2009) för källtriangulering vilket är styrkande för studiens
validitet. Att använda sig av metoden och därmed ta del av olika infallsvinklar möjliggjorde även för en bättre förståelse för fenomenet, mer djupgående analys av resultatet, och sedermera också ökad generaliserbarhet. (Saunders et al., 2009) På så vis är det naturligt att anta att materialet, trots det begränsade antalet respondenter, är av sådan pålitlighet och kvalité att den kan användas i strävan att besvara undersökningens syfte.
Respondent Anställd (år) Längd Datum Benämning
Business Consultant 4 50:12 1/4-16
Mentor 1
Strategy Consultant 2 51:11 1/4-16 Adept 1
SAP Consultant & Business
Manager 4 55:26 8/4-16 Ansvarig
Strategy Consultant 2 45:27 3/5-16 Adept 2
Strategy Consultant 4 49:29 4/5-16
Mentor 2
Tabell 1. Lista över utförda intervjuer.
3.3. Forskningsansats
I denna studie har en metodansats av främst explorativ karaktär använts i syfte att redogöra för hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap riktat mot nyanställda. Då studien avser undersöka en specifik kontext, mentorskap, är det dock nödvändigt att i viss mån även anta en deskriptiv ansats för att beskriva de rådande förutsättningarna i det mentorskapsprogram studien ämnar undersöka. Frågorna studien har för avsikt att besvara kräver en djupgående undersökning med möjlighet att fånga detaljer utan numerisk prägel. Av den anledningen har en kvalitativ undersökningsmetod varit både nödvändig och passande för att erhålla en förståelse för ett specifikt fenomen (Saunders et al., 2009). Dock är det viktigt att påpeka att resultatet av en kvalitativ undersökningsmetod inte går att generalisera i lika stor utsträckning
som vid en kvantitativ studie, men kan utgöra en solid grund för fortsatta kvantitativa studier inom ämnet (Saunders et al., 2009).
Undersökningen utfördes genom en fallstudie för att på så vis kunna beskriva och fördjupa kunskaper kring ämnet. En fallstudie kännetecknas av att den fokuserar på ett specifikt fall vilket kan utgöras av antingen en organisation eller process men även av ett projekt eller verksamhetsområde (Saunders et al., 2009). Hur kunskapsdelning påverkas i en organisation skiljer sig åt, därav lämpar det sig att utföra en fallstudie för denna typ av undersökning som ämnar undersöka kunskapsdelning inom en given organisatorisk kontext. En fallstudies avsikt är att skapa och generera en djup och detaljerad bild av ämnet snarare än en bred och kvantitativ (Saunders et al., 2009). Därigenom kan fallets särskilda utfall och komplexa komponenter klargöras. Vidare tog studien en deduktiv ansats då mentorskap undersöktes genom inhämtad teori och hur det tillämpas i praktiken för att utröna hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap. Det ramverk som används i teorin gällande kunskapsdelning på individnivå inom mentorskap ställdes därefter mot det empiriska materialet. Studien genomfördes genom att undersöka ett specifikt företag med utgångspunkt i deras mentorskapsprogram för att studera hur ett utvalt mentorskapsprogram är utformat och vilken betydelse det får för kunskapsdelning på individnivå. Målet med studien var att kartlägga utformningen av mentorskapsprocessen hos IBM för att i sin tur kunna redogöra för hur kunskapsdelning på individnivå påverkas inom programmet. Sålunda har programmets utformning, deltagarnas upplevelser och erfarenheter av mentorskap och kunskapsdelning varit centrala för undersökningen.
3.4. Datainsamlingsmetod
3.4.1. Primärdata
För att besvara hur det undersökta företaget arbetar med mentorskap och hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap användes semistrukturerade intervjuer. Valet av icke-standardiserade intervjuer är en kvalificerad datainsamlingsmetod i studier när fokus riktas mot specifika ämnen, vilket innebar att studien utgick från mentorskap och kunskapsdelning som kategoriserade områden vid samtliga intervjutillfällen. Att genomföra semistrukturerade intervjuer innebar också att de frågor som ställdes kunde anpassas under intervjuns gång och på så vis tillåts respondenterna att vara mer flexibla i sina svar, vilket bidrog till naturliga och
avslappnade samtal där respondenterna fick möjlighet att beskriva sin bild av verkligheten. Valet av datainsamlingsmetod motiverades även av att studien krävde en mer djupgående undersökning med detaljerade och uttömmande svar, något som gavs av att respondenterna kunde diskutera fritt kring frågorna som ställdes. (Saunders et al. 2009) Frågorna i samtliga intervjuer var utformade efter förutbestämda ämnen, vilket är ett lämpligt tillvägagångssätt vid genomförandet av en explorativ studie. (Saunders et al. 2009) På grund av frågornas varierande grad av komplexitet fanns ett behov av att ställa följdfrågor varför semistrukturerade intervjuer var att föredra.
Grundtanken var att bilda en uppfattning av respondenternas erfarenheter och inställning till mentorskap, och hur de upplever att kunskapsdelning påverkas inom mentorskap, varför utförandet av semistrukturerade intervjuer var en fördelaktig metod då det möjliggör för uttömmande svar. Intervjuerna genomfördes löpande under fem veckor och totalt utfördes fem intervjuer (se tabell 1).
För att säkerställa kvalitén av studiens intervjufrågor och därmed möjliggöra för insamling av relevant och detaljrik data i de efterföljande intervjuerna genomfördes en testintervju med en anställd på IBM. Testintervjuer är en användbar metod för att undvika att eventuella missförstånd uppstår i de intervjuer som är tilltänkta att generera data. På så vis bidrar metoden till att stärka studiens validitet, det vill säga att studien mäter det den avsett att mäta. Metoden underlättade även för moderatorerna då de erhöll erfarenhet av intervjumomentet och det skapades en medvetenhet om hur en intervjusituation bör hanteras. (Trost, 2010) Resultatet av testintervjun indikerade att begrepp såsom kunskap och kunskapsdelning var svårtolkade av respondenten, varpå författarna valde att omformulera frågorna så att kunskapsbegreppet utbyttes mot och likställdes med information, idéer och erfarenheter, varpå kunskapsdelning således omformulerades till delning av information, idéer och erfarenheter. När intervjumallen omformulerats skickades den på förhand ut till respondenterna. Således gavs respondenterna möjlighet att förbereda och sätta sig in i ämnet. Detta kan ha medfört en risk för konstruerade svar där respondenten svarar det den tror är mest korrekt eller önskat (Saunders et al., 2009) snarare än att i detta fall faktiskt redogöra för hur kunskapsdelning påverkas inom mentorskap i realiteten. För att motverka detta och möjliggöra för respondenterna att objektivt besvara intervjufrågorna har respondenterna förblivit anonyma i studien.
3.4.2. Sekundärdata
Med avsikt att uppnå en ökad förståelse för det undersökta företaget, dess arbete med mentorskap i allmänhet och mentorskap riktat mot nyanställda i synnerhet har den primärdata som inhämtats genom semistrukturerade intervjuer kompletterats med sekundärdata. Att på ett sådant vis använda sig av multipla datakällor är ett tillvägagångssätt som lämpar sig vid fallstudier då varje källa kan bidra till en bättre helhetsbild av företaget och det undersökta fenomenet (Saunders et al., 2009) De sekundärdata som har använts inhämtades från företagets hemsida och årsredovisning. Användandet av sekundärdata och därigenom multipla datakällor var positivt för studiens resultat då det möjliggjorde för bättre bakgrundsinformation och därigenom en ökad förståelse för företaget och dess åtaganden.
3.5. Datahantering
För att kunna fokusera på att ställa frågor och vara lyhörd på respondentens svar valdes att vid samtliga intervjutillfällen utföra ljudinspelningar, under förutsättning att det godkänts av respektive respondent. Valet att genomföra ljudinspelningar kan ha påverkat respondenterna på så vis att de fokuserat på att de blivit inspelade och därigenom känt sig obekväma när de svarat på intervjufrågorna (Saunders et al., 2009). Fördelen med ljudinspelning var dock att det möjliggjorde för uppsatsens författare att i ett senare skede kunna avlyssna intervjuerna och transkribera dem. Genom att intervjuerna transkriberades reducerades risken för personlig tolkning av materialet samtidigt som det innebar en möjlighet att återgå till materialet och kontrollera och jämföra de olika respondenternas svar. På så vis underlättade valet att spela in intervjuerna och transkribera dem för vidare analys av det empiriska materialet. (Saunders et al., 2009; Bryman & Bell, 2010)
När intervjuerna transkriberats påbörjades bearbetningen av materialet utifrån Lantz (2007) trestegsmodell. I ett första steg innebar det att reducera materialet till den grad att endast data relevant för studiens syfte kvarstod. Denna process genomfördes genom att båda författarna noggrant läste igenom och diskuterade det empiriska materialet och vad som var relevant för undersökningen. Att intervjufrågorna formats utifrån studiens teoretiska ramverk underlättade i nästa steg nedbrytningen av materialet i mindre delar, något som var nödvändigt för att möjliggöra för djupare analys av utformningen av mentorskapsprogrammet och hur kunskapsdelning på individnivå påverkas. När denna uppdelning genomförts kunde sista steget påbörjas, det vill säga sammankoppla det empiriska och teoretiska materialet.
3.6. Operationalisering
De frågor som utformades för denna studies intervjumall riktar fokus på mentorskap ur ett kunskapsdelningsperspektiv och resultatet utgör således det empiriska underlag som krävs för att besvara syftet. Frågorna som användes genom semistrukturerade intervjuer fungerade som ett ramverk. Avsikten med detta var att vid behov leda samtalet in på väsentliga resonemang som berör specifika områden. För att skapa ett djupgående och grundligt samtal gavs moderatorerna även möjlighet att ställa följdfrågor under intervjuns gång. Detta utfördes dels för att rikta samtalet men även för att ge respondenterna möjlighet att öppna upp för egna reflektioner och på så vis motverka risken för vinklade svar. Frågorna som ställdes i respektive intervju formulerades med utgångspunkt i det teoretiska ramverket och återfinns i
Bilaga 1. Intervjumall – IBM. Intervjumallen användes som utgångspunkt, men till följd av
respondenternas olika roller har diskussionen tillåtits att ta olika karaktär beroende på respektive respondents roll. I intervjun med den ansvarige för mentorskapsprogrammet lades exempelvis ett större fokus på frågorna som berörde utformningen av mentorskapsprogrammet, medan intervjuerna med deltagarna i en större utsträckning koncentrerades kring deras upplevelser av hur kunskapsdelning påverkas dem emellan.
För att generera en god stämning ställdes inledande frågor där respondenterna fick ge en kortfattad presentation om sig själva och deras roll i företaget (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012). Därefter ställdes frågor som berörde de områden och begrepp som är centrala för denna studie. I linje med syftet utformades ett antal frågor kring hur mentorskapet är utformat på IBM Sverige. Frågorna 3, 4c, 4d och 5 ställdes för att respondenterna skulle få beskriva mentorskapsprogrammet som de är involverade i. Dessa frågor ställdes för att kunna skapa en uppfattning om utformningen inom det specifika mentorskapsprogrammet. Vidare behandlades frågorna 4a och 6-9 utifrån ett kunskapsdelande perspektiv. Detta gjordes för att kunna utläsa hur respondenterna upplever att kunskap faktiskt delas inom mentorskap dem emellan. Övriga frågor berörde områden relaterat till både utformningen av mentorskapsprogrammet och kunskapsdelning, för utförlig information om syftet med varje fråga och dess teoretiska koppling se Bilaga 2.
Operationalisering av intervjufrågor. Som avslutning ställdes mer generella frågor som
öppnade upp för respondenterna att i allmänhet reflektera över vad som är positivt samt utmaningar med att delta i ett mentorskapsprogram. Detta gav respondenterna möjlighet att
utveckla tidigare nämnda eller lyfta nya intressanta perspektiv som kanske inte omfattats av de förutbestämda intervjufrågorna.