6. Diskussion
6.2 Metod och kvalitetsdiskussion
Denna uppsats grundas i en kvalitativ studie med en tematisk analys och fenomenografisk ansats. Jag valde att använda en tematisk analysmetod i mitt resultat eftersom jag ansåg att mitt insamlade material var allt för homogent för att använda en analysmetod som jämför intervjupersonernas svar med varandra. Semistrukturerade intervjuer valdes som datainsamlingsverktyg för att kunna uppfatta respondenternas resonemang kring sin syn på svenskämnet, urvalsprocessen och upphovsrätten. Genom en feneomenografisk utgångpunkt har jag formulerat mina intervjufrågor och bearbetat mitt material, detta gör att fokus ligger på vad lärarna säger att de gör, inte vad de faktiskt gör. Det kan finnas en viss diskrepans mellan det lärarna upplever att de gör, och således berättar för mig, och det som de faktiskt gör.
35
Urvalet av intervjupersoner gjordes genom det som Bryman (2011:194) kallar för målstyrt bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Jag upplevde att det var svårt att få tag på intervjupersoner som jag inte haft någon kontakt med tidigare. Detta medför att resultatet inte är representativt för alla lärare som arbetar i senare grundskolan eller gymnasieskolan. Möjligtvis hade studien fått ett annat resultat om urvalet varit mer heterogent. Intervjupersonerna som medverkat i studien företräder en blandning av ålder, yrkeserfarenhet, skolnivåer och skolkulturer. Dock finns det brister i urvalet som gjorts vad gäller kön och etnicitet. Eftersom ett målstyrt urval med inslag av snöbollseffekten genomförts är det möjligt att några av lärarna kan känna igen varandras svar i resultatdelen, alltså kan vissa av intervjupersonerna möjligtvis identifiera sina kollegor.
Fem av sju intervjuer genomfördes via telefon utan bild och två intervjuer genomfördes på lärarnas respektive skolor. Att genomföra kvalitativa intervjuer via telefon gör att man som forskare möjligtvis missar viktiga känslo- och minspel som kan ge en intuition att fråga vidare om en viss fråga och att forskaren går miste om att ta del av miljön som läraren arbetar i. För denna uppsats fanns det inte så många andra alternativ då rådande pandemi satt stopp för besök på vissa skolor.
I kvalitativ forskning kan forskarens egen relation till det ämne som studeras påverka resultatets autenticitet menar Monica Dalen (2015:114). Att ett samspel mellan forskaren och intervjupersonen växer fram är dock oundvikligt. Det blir följaktligen forskarens ansvar att förhålla sig till detta och så sanningsenligt som möjligt redogöra för det som framkommit i intervjuerna (Dalen 2015:114). Denna studie påverkas av att jag har samlat in och arbetat med samma material som jag studerat för att komma fram till mitt resultat. I arbetet med resultatet skapades teman utifrån materialet som samlats in, med inspiration från Braun and Clarkes (2006) modell. Det är möjligt att jag missat eller feltolkat information som lärarna uppgett under samtalen och att informationen senare hamnat i fel tema. Det finns också en möjlighet att jag under arbetet med resultatet helt missat olika vinklar som skulle gett studien ett annat resultat. Eftersom jag själv har undervisningserfarenhet och är på väg ut i yrkeslivet som lärare har jag därmed en egen uppfattning om hur urvalet kan gå till. De brister i trovärdighet som kan uppstå i denna typ av arbete kan, måhända, uppvägas av att jag har varit väl medveten om detta under hela arbetsprocessen. Trovärdigheten kan också påverkas av mitt urval av intervjupersoner då fem av sju har en personlig relation till mig sedan tidigare. Ämnet som studerats är dock av mindre känslig karaktär vilket gör att jag ändå kan försvara mitt urval av intervjupersoner (Dalen 2015:114).
36
I kvalitativ forskning står begreppet extern reliabilitet för om studien kan upprepas eller inte (Bryman 2011:352). Eftersom den precisa miljön och de förhållanden som rådde vid den första studien inte kan upprepas exakt är det svårt att upprepa denna studie. Det finns dock viss förutsättning för replikering eftersom urval av skönlitteratur och film är något som alla lärare konstant arbetar med, både på ett medvetet och omedvetet plan, och på så sätt kan föra ett resonemang kring urvalsprocessen. Att hitta intervjupersoner med liknande ämnes- och litteratursyn och som arbetar i liknande miljöer skulle också låta sig göras. Dock är en exakt replikering naturligtvis omöjlig att genomföra.
Denna studie kan vara av intresse för lärare som arbetar med ämnet svenska i den senare grundskolan och gymnasieskolan då igenkänningsfaktorn är stor för lärare i liknande situationer. Staffan Larsson (2005:19) beskriver svårigheter med att generalisera fallstudier på ett självklart sätt. Han menar dock att det går att generalisera fallbeskrivningen, och analysen av den, utanför sitt eget sammanhang om fallbeskrivningen baseras på en upplevd situation. Denna studie kan således bidra med generaliserbarhet till de svensklärare som genomför urval av skönlitteratur och film.
37
Referenslista
Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus och Thavenius, Jan. (2004). Skolan och den radikala
estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Bamford, Anne. (2006). The wow factor: Global research compendium on the impact of the
arts in education. Münster: Waxmann.
Bergstedt, Carl Fredrik. (1851). Om den usla litteraturen. I Bergstedt, Carl Fredrik (red)
Tidskrift för litteratur. Wahlström & Co. Upsala.
Braun, Virginia och Clarke, Victoria. (2006) Using thematic analysis in psychology.
Qualitative research in Psychology. Volume 3, Issue 2. Hämtad 4 april från
https://core.ac.uk/download/pdf/1347976.pdf
Brink, Lars. (1992). Gymnasiets litterära kanon: urval och värderingar i läromedel 1910– 1945. Diss. Uppsala : Uppsala Universitet
Brodow, Bengt och Rininsland, Kristina. (2005). Att arbeta med skönlitteratur i skolan –
praktik och teori. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Allan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Dahl, Steve. (2013). Folkmord som film: gymnasieelevers möten med Hotel Rwanda – en
receptionsstudie. Lund University.
Dalen, Monica. (2015). Intervju som metod. Malmö: Gleerups utbildning
Edvardsson, Jenny. (2019). Lära och samtala om skönlitteratur med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur.
Ewald, Anette. (2015). Litteraturdidaktiska utmaningar och dilemman i systemskiftenas tid. I Tengberg, Michael och Olin-Scheller Christina (red). Svensk forskning om läsning och
läsundervisning. Malmö: Gleerups.
FTVS. (2016). Upphovsrätt eller fel i skolan: undersökning om hur svenska lärare använder rörlig bild i skolan. Hämtad 6 april 2020 https://docplayer.se/24620066- Upphovsratt-eller-fel-i-skolan-undersokning-om-hur-svenska-larare-anvander-rorlig- bild-i-skolan.html
Graeske, Caroline och Lundström, Stefan. (2016). Att välja texter. Skolverket modul: perspektiv på litteraturundervisning del 2. Hämtad 20 april, 2020, från
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Gymnasieskola/011- perspektiv_litteraturundervisning
Halkawt, Kaly. (2016). Forskningsöversikt. I Janson, Malena (red) Introduktion till
38
Holmberg, Olle. (2016). Filmpedagogik och kunskapssyn. I Jansson, Marlena (red)
Introduktion till filmpedagogik: vita duken som svarta tavlan. Malmö: Gleerups. Hoskins, Brony och Fredriksson, Ulf. (2008). Learning to Learn: What is it and can it be
measured? (EUR - Scientific and Technical Research Reports http://publications.jrc.ec.europa.eu/repository/handle/JRC46532) Lag 1960:729 upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1960729-om-upphovsratt-till-litterara-och_sfs-1960-729
Larsson, Staffan. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik. 25(1), 16–35 Hämtad 10 maj, 2020 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-24757
Nussbaum, Martha C. (2010). Not for Profit: Why Democracy Needs the Humanities. Princeton: Princeton university press.
Ohlander, Ann-Sofie. (2010). Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm: Fritze Olin-Scheller, Christina. (2006). Mellan Dante och Big Brother – en studie om
gymnasieelevers textvärldar. Diss. Karlstad: Karlstad University Studies.
Pålsson, Louise. (2018). Att välja rätt är inte alltid lätt: En kvalitativ studie av hur sju
gymnasielärare resonerar om sitt urval av skönlitteratur. (Examensarbete, Högskolan i
Kristianstad, Lunds universitet).
Rosenblatt, Louise M. (2002). Litteraturläsning som utforskning och upptäcktsresa. Lund: Studentlitteratur.
Skollag (2010:800). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för
gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshem 2011. 5:e upplagan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan. Hämtad 20 april 2020 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
39
Skolverket. (2020a). Så funkar upphovsrätten för texter. Hämtad 2 april 2020 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/upphovsratten-for-texter-i-skolan).
Skolverket. (2020b). Så funkar upphovsrätten för film, radio och tv-program. Hämtad 2 april 2020 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i- arbetet/upphovsratten-for-film-radio--tv-program-i-skolan
Söderlund, Karin och Andersson, Maria. (2008). Läraren och skönlitteraturen – Vad påverkar
svensklärarens litterära val till eleven? (Examensarbete, Högskolan i Jönköping, Högskolan
för lärande och kommunikation).
Thavenius, Jan. (1999). Svenskämnets historia. Lund: Studentlitteratur.
Thavenius, Jan. (2003). Den radikala estetiken. I Aulin-Gråhamn, Lena, Persson, Magnus och Thavenius, Jan (red). Skolan och den radikala estetiken. Lund: Studentlitteratur.
Ulfgard, Maria. (2015). Lära lärare läsa: om utbildning av svensklärare och
litteraturundervisning i skolan. Stockholm: Makadam.
Utbildningsdepartementet. (2019). Ny utredning om statens roll när det gäller läromedel i svensk skola. Hämtad 19 maj 2020 från
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/11/ny-utredning-om-statens-roll-nar-det- galler-laromedel-i-svensk-skola/
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Wolk, Sanna & Carlson, Laura. (2010). Virtual Teachers – A Copyright Paradox? I Rosén, Jan (red). Individualism and collectiveness in intellectual property law. Cheltenham: Edward Elgar. Hämtad 17 maj 2020 från: https://ssrn.com/abstract=1702180
Zunshine, Lisa. (2010). Introduction: What is cognitive studies? I Zunshine, Lisa (red)
Introduction to Cognitive Cultural Studies. S. 1-33 Baltimore: John Hopkins University
press.
1