Metod och Materialdiskussion

8.1.1. Sensorisk panel

För att komma igång med studien i god tid påbörjades kommunikationen med vinproducenterna tidigt för att hitta de som ville delta i studien. Vid detta tillfälle var det fortfarande osäkert hur studien skulle genomföras, men baserat på den befintliga kunskapen vid tillfället utlovades en sensorisk bedömning av vinerna från studenter i Grythyttan utöver konsumentundersökningen. Av denna orsak nyttjades FCP metoden för att upprätthålla löftet till vinproducenterna

(Gustafsson, et al., s.163.). Genom att panelen fick bedöma intensitetsskalan (Bilaga 5), kunde en mer djupgående sensorisk analys göras än vad som i sig var nödvändigt för denna studie. Detta var för att i efterhand kunna delge vinproducenterna det utlovade materialet. Ytterligare önskade en av vinproducenterna att deltagarna i den sensoriska panelen skulle begränsas till primärt de erfarna vinprovarna, det vill säga de som studerade inriktningen sommelier och måltidskreatör vid Restaurang- och hotellhögskolan i Grythyttan, då helst tredjeårselever. Även detta önskemål

8.1.2. Konsumentundersökning

Den svenska vinproduktionen är fortfarande småskalig och få vinproducenter exporterar sina viner till den internationella marknaden, vilket var varför utgångspunkten för denna uppsats specifikt begränsades till de svenska vinkonsumenterna. Som effekt av det skrevs materialet för konsumentundersökningen endast på svenska. Vid genomförandet av konsumentundersökningen på ett stort, internationellt hotell var det dock många som anmärkte på detta, samt faktum att de inte kunde delta för att de inte förstod det svenska språket. Avsikten var att begränsa målgruppen till de svenska vinernas i nuläget potentiella köpare. Det var, utifrån denna uppsats begränsade utrymme, viktigt att formulera en konkret målgrupp från vilket det svenska vinet kunde ställas i förhållande, för att på så sätt kunna få fram ett översiktligt resultat. Den negativa bieffekten var dock att vissa kände sig uteslutna och att inte alla intresserade kunde delta i studien. För

framtiden skulle det bästa sättet att undvika detta kanske vara att lägga större tanke bakom platsen för konsumentundersökningen. I övrigt stämde hotellets klientel väl överens med den önskade målgruppen, men sett till hur vissa som resultat kände sig uteslutna, hade det eventuellt kunnat finnas alternativa platser att hålla en konsumentundersökning av denna sort.

Förutom den ovan omnämnda aspekten gick konsumentundersökningen som planerat. Ett av vinerna som skulle provas hade inte anlänt i tid från vingården, men utöver det var alla aspekter av provningen väl förbereda. Hotellet bistod med den praktiska utrustningen vilket avsevärt underlättade provningen och miljön gav goda förutsättningar för att värva många deltagare. Stämningen i lokalen var dock inte optimal då undersökningen krävde att deltagarna skulle koncentrera sig på uppgiften (Gustafsson, et al., 2014, s.197). Inledningsvis berodde det på att många var på väg någon annanstans och senare för att atmosfären i lokalen höll på att övergå till afterwork. Vid slutet av tiden som hotellet hade tilldelat provningen, runt kl.17.00 var det som mest intressenter, dock sett till hur atmosfären i lokalen var då, var det kanske bra att provningen tog slut när den gjorde, för att inte stämningen skulle inverka allt för mycket på resultatet (Ibid.). Efter konsumentundersökningen mejlades alla som uttryckt intresse av att få veta vad för typ av vin de provat. De fick i mejlet veta att de provat viner från Skåne gjorda av druvan solaris, samt vinernas olika tillverkningsmetoder. Specifika vingårdsnamn nämndes dock inte i och med att de etiska aspekterna ännu inte diskuterats med vingårdarna och att det ännu var okänt om de ville vara anonyma eller ej (Patel och Davidson, 2011, s.62). Vid den tidpunkten kom idéen till hur

givande det skulle ha varit att via mejl ställa ett par avslutande frågor till deltagarna från konsumentundersökningen. Att fråga dem hur vetskapen om att vinerna var svenska påverkade deras bild av dem och ifall de skulle vara redo att betala mer för dem nu efter de fått reda på att de var svenska. Dessa frågor skickades dock aldrig ut, detta för att respektera nyttjandekravet, då det stått klart och tydligt på informationsbladet deltagarna fått ta del av att mejladresserna endast skulle användas för syftet att informera om vinerna i efterhand (Ibid.). Inför kommande studier kan detta dock vara klokt att ta i betraktelse. Även om få av deltagarna kanske skulle ha svarat på ett mejl efter provningen, skulle deras svar ha kunnat varit ytterst intressanta.

8.1.3. Intervjuer

För att kunna genomföra och skriva detta arbete krävdes ett samarbete med svenska

vinproducenter, dels för att få tillgång till vinerna för testerna, men också för själva intervjuerna med vinproducenterna. Initialt skulle tre vinproducenter delta i arbetet, men då en av de tilltänkta producenterna inte klarade av att leverera vin till testerna i tid kom den producenten att strykas ur arbetet. Generellt har svenska vinproducenter visat sig vara svåra att komma i kontakt med och även efter att kontakt har upprättats visade det sig vara ett problematiskt samarbete då

vinproducenterna generellt krävde flertalet påminnelser, exempelvis vid leverans av vin. Sett till tidpunkten för studien är detta dock förståeligt då mycket sker i vingårdarna under våren.

Faktumet att vissa av vinproducenter därtill hade andra heltidsjobb var även en ytterligare bidragande faktor till svårigheterna (Intervju 1). För denna studie underskattades hur

tidskrävande det skulle vara att arbeta med svenska vinproducenter, men de samarbeten som har etablerats har i slutändan varit väldigt givande och vinproducenternas engagemang och

inställning har varit uteslutande positivt.

hade måhända kunnat ställas i efterhand via telefon, men det är alltid bättre att utföra intervjuer i person.

Intervjuerna skulle genomföras på vinproducenternas egna gårdar för att miljön skulle kännas trygg för respondenterna (Bryman, 2011, s.178), dock kunde bara första intervjun genomföras på vinproducentens egna vingård. Den andra intervjun genomfördes på Ästad vingård där

respondenten för tillfället hjälpte till med nyplantering (Intervju 2). Detta ledde till att den intervjun blev gjord i receptionen där andra personer kunde gå förbi. Dock upplevde intervjuledarna att respondenten svarade fritt och ärligt, samt att han kände sig tillfreds och hemmastadd i lokalen. Det var också respondenten själv som ville sitta i receptionen för intervjun (Bryman, 2011, s.178). Eftersom intervjun genomfördes runt klockan 18:00 var det inte många andra i receptionen vilket även minimerade störningsmoment.

Den första intervjun blev avbruten flera gånger då respondenten var tvungen att svara i sin telefon (Intervju 1). Dock ska det tilläggas att respondenten var mitt i en stor ombyggnation, samt

nyplantering och det var många arbetare på gården som behövde direktiv. Mötet med

respondenten startade med en rundvandring på gården. Denna rundvandring tog något längre tid än väntat vilket ledde till att respondenten senare vid intervjun började få ont om tid. Detta kan ha påverkat respondentens svar, dock upplevde intervjuledarna att respondenten hade fokus på frågorna även om avbrott uppstod under intervjun. Respondenten ringde senare för att förstärka vad han sagt under intervjuerna, då framförallt att han anser att smaken är det viktigaste för svenska vinkonsumenter.

Vid transkribering och skrivande av resultat uppdagades nya frågor som inte ställdes under intervjuerna. Dessa frågor var följdfrågor som kunde ha blivit ställda eftersom intervjuerna genomfördes enligt semi-strukturerad form, men som inte blev sagda av någon anledning. Intervjuledarna turades om att ställa frågor till respondenten vilket sett i efterhand inte var optimalt. Det hade varit lättare om en person ställde frågorna, medan den andra personen skrev ner frågor som kom upp under intervjuns gång, för att sedan ställa dessa i slutet. På så sätt hade båda intervjuledarna fått fritt utrymme att ställa sina frågor, även om det möjligtvis skulle ha blivit något osammanhängande för respondenten.