Den här studien bygger på en kvalitativ fallstudiedesign bestående av två fall i form av två skolor. De båda skolorna analyseras var och en för sig utifrån samma forskningsfrågor. Skolorna är belägna på två helt olikartade socioekonomiska platser och representerar två demografiska ytterligheter; ett högresursområde och ett lågresursområde. Klass och plats är avgörande skillnader som präglar de båda skolorna, det gör det intressant att i slutdiskussionen ställa de båda skolorna mot varandra i en jämförelse, i den mening är detta en komparativ fallstudie. Studiens metodologiska utgångspunkt är att belysa hur olika diskurser framträder eller är frånvarande i skolpersonalens beskrivningar av våld och kränkningar, och i skolornas strategier att hantera dessa under skolvardagen.
Metodavsnitt redogör för hur data samlats in och analyserats. Studiers teoretiska ramverk influerar forskningsansatsers paradigm och påverkar hur studier genomförs. Metodologi medför på så vis en övergripande approach till forskning och hör ihop med det teoretiska ramverket (Mackenzie & Knipe, 2006). Studiens design har valts efter forskningsproblemets karaktär och de frågeställningar som ligger till grund för studien. En kvalitativ forskningsansats utmärks av ambitionen att finna samband genom data ifrån exempelvis intervjuer och observationer, som i denna studie, och karakteriseras av ett vetenskapligt sätt att tänka och tolka genom att göra kvalificerade bedömningar (Watt Boolsen, 2007). I följande avsnitt ges en redogörelse för hur den empiriska studien genomförts, urvalet gjorts samt hur data samlats in och analyserats med hjälp av en diskursanalytisk ansats och centrala begrepp ifrån sociologiska och socialfilosofiska teorier. Dessutom diskuteras studiens validitet och aktuella etiska överväganden.
Fallstudiedesign och metod
Till den här studien har en kvalitativ fallstudie valts som forskningsdesign. Fallstudier utgör inte en ”metod” i vanlig bemärkelse enligt Stoecker (David, 2006) utan är mer av en design eller ännu bredare; en ram för hur studier genomförs. Inför en fallstudie poängterar Stoecker vikten av att ta ställning till ramarna för studien:
We need to consider four issues in building the case study frame: the role of theory, the historical perspective, the multimethodological approach, and the researcher’s role. …. Determining the frame of the case study means determining the boundaries of the case. (David, 2006, 337)
En fallstudiedesign ställer krav på studiens ramar, vilka utgör studiens avgränsningar (David, 2006). Ramverket i den här studien styrs av tidigare forskning, studiens forskningsfrågor och det teoretiska ramverket, tillsammans med datainsamlingsmetoder och metodologiska val vid analysen. Sammantaget formar ramverket studiens avgränsningar. En ytterligare avgränsning i en fallstudie är själva ”fallet” som ska undersökas. Vid en fallstudie undersöks en specifik avgränsad enhet på djupet som ett ”fall”. I den här studien är ”ett fall” det samma som ”en skola”. Fallstudier kan bygga på en rad olika metoder eller kombinationer av forskningsmetoder för att undersöka fallet. Vanliga metoder är intervjuer och observationer
25
(Denscombe, 2016; Merriam, 1994) precis som i denna fallstudie, som bygger på intervjuer med skolpersonal som arbetar med elevhälsa. Studien bygger också, om än i mindre omfattning, på observationer av skolpersonalens elevhälsoteamsmöten och elevhälsokonferenser.
Fallstudiens fördelar är möjligheten att gå på djupet och upptäcka saker som skulle vara svårt att få fram genom andra forskningsansatser. Syftet med en fallstudie är att belysa det generella genom att titta närmare på det specifika. Det görs genom att uppmärksamma hur relationer och sociala processer fungerar i en social miljö. Forskningsstrategin vid en fallstudie är alltså att försöka förstå den dynamik som finns inom en undersökningsenhet, för att förklara varför saker inträffar som de gör inom fallstudiemiljön. Genom möjligheten att beskriva saker i detalj kan komplexiteten i en given situation belysas i ett holistiskt perspektiv, då detaljerna sedan används för att betrakta fallet som en helhet (Denscombe, 2016).
Fallstudier är väl lämpade vid undersökningar av nutida skeenden genom att de vilar på systematiska intervjuer och direkta observationer, vilka kan kombineras med annat empiriskt material såsom dokument framhåller Merriam (1994). För att förstå en företeelse studeras komplexa sociala enheter bestående av multipla variabler som kan vara av betydelse. Fallstudie som forskningsdesign passar bäst när det inte går att skilja variablerna som rör företeelsen från den omgivande kontexten. Uppmärksamheten riktas mot det sätt grupper hanterar problem av olika slag. Beskrivningen av den företeelse som studeras är en tolkning av innebörder, normer, samhälleliga värderingar och uppfattningar, som kan vara djupt liggande. Forskaren samlar in så mycket information som möjligt i avsikt att tolka eller formulera en teori. Fallstudien kan på så vis ge läsaren en ökad förståelse av den företeelse som studeras; antingen genom ny insikt eller genom att bekräfta uppfattningar. En fallstudie kan också bestå av flera fall, som i denna studie där två skolor undersöks som två separata fall. Vid studier med flera fall behandlas först varje fall som enskilda enheter då så mycket information som möjligt samlas in om de kontextuella variabler som inverkar på varje enskilt fall. Därefter kan en korsanalys göras då generaliseringar som passar in på samtliga fall lyfts fram (Merriam, 1994), alternativt kan jämförelser göras mellan de olika fallen i en komparativ studie. Flerfallstudier är värdefulla för exempelvis möjligheten till triangulering eller som ett bidrag till teoriutveckling (May, 2013).
Valet av fall som skall studeras är av högsta betydelse. Enligt Platt (David, 2006) är det största misstaget vid en fallstudie att helt enkelt välja ett fall av bekvämlighetsskäl och sedan hoppas på att något intressant ska komma ur det:
Thus case studies can do a whole variety of things. But some case studies do not do any of them well, and this is often because no particular rationale has dictated the choice of case. (David, 2006, s. 293)
Valet av fall bör vara ett både medvetet och självklart beslut. Fall väljs efter sin förmåga att belysa och vidga förståelsen av företeelser, som till exempel hur sociala aktörer formas av och formar samhällsstrukturer och institutioner (May, 2013). I den här studien undersöks två specifika skolor av särskilt intresse som två fall. Skolorna har medvetet valts för att de tillhör helt olika socioekonomiska upptagningsområden, kända för att representera elever med skilda social bakgrund. I den mening är den här studien en komparativ fallstudie, därför att det är
26
betydelsefullt att göra jämförelser när skolorna så tydligt representerar ytterligheter vad gäller klass och plats. Studiens syfte är däremot inte att medvetet söka efter likheter och olikheter, utan de två fallen undersöks och presenteras var och en för sig utifrån samma frågeställningar, först därefter kan en jämförelse mellan fallen ses som intressant. May (2013) poängterar att jämförelser i komparativ forskning ”gör det möjligt för oss att betrakta de makrofaktorer som påverkar sociala och politiska förändringar och de mikrofaktorer som är specifika för varje social miljö.” (s. 290), det anser May står i samband med ett av den komparativa forskningens viktigaste perspektiv; nämligen att den kan bidra till teoriutveckling.
Intervjuer
Denna studie vilar främst på femton stycken kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuer är en av de viktigaste källorna till information vid en fallstudie enligt Yin (2014). Yin framhåller intervjun som en komplex process, så till vida att den dels ska följa syftet med undersökningen, samtidigt som intervjufrågorna ska ha en öppen samtalskaraktär som inte styr informantens svar (Ibid.). I en kvalitativ fallstudie är intervjuns huvudsakliga syfte att få fram en viss sorts information som inte skulle gå att iaktta direkt, utan som kräver ett samtal (Merriam, 1994). I den här studien har semistrukturerade samtalsintervjuer gjorts med stöd av de intervjuguider som används i det forskningsprojekt6 inom vilken uppsatsen skrivs, med ett tillägg av några egna frågor för att ringa in den här studiens specifika frågeställningar. Frågorna har varit öppna till sin karaktär för att ge informanterna möjlighet att svara fritt, svar som följts upp av följdfrågor samt förtydliganden och exemplifieringar av beskrivna situationer och händelser. En delvis strukturerad intervju ger enligt Merriam möjlighet att på ett reflexivt sätt anpassa i vilken ordning frågorna ställs beroende på hur intervjusituationen utvecklas.
Intervjuerna har gjorts vid en tidpunkt och på en plats vald av informanterna, och har varat cirka 45 minuter till 1,5 timmar. En samtalsintervju konstruerar kunskap i interaktionen mellan intervjuaren och den som intervjuas. En bra intervju kräver hantverksskicklighet i att upprätthålla samtalets forskningsmetodiska struktur och syfte, samtidigt som det bygger på interaktion och förmåga att skapa en öppen och tillitsfull atmosfär i det sociala samspelet (Kvale & Brinkmann, 2014). En känsla för sensitivitet är viktigt vid intervjuer, att veta hur lång tystnaden ska vara, när det är lämpligt att ställa fördjupningsfrågor och inte, eller när man behöver ändra riktning på intervjun. Det är en hårfin känsla för ”timing” att kunna avläsa nyanser i situationen och hos informanten genom förmåga att lyssna uppmärksamt och empatiskt (Merriam, 1994). Det krävs också en medvetenhet om den maktsymmetri som uppstår i relationen mellan parterna i en intervju, oavsett hur lik intervjun är ett vanligt samtal (Kvale & Brinkmann, 2014).
Intervjuerna har spelats in med diktafon och transkriberats i sin helhet. Jag har fäst särskilt avseende vid de svårigheter Kvale och Brinkmann (2014) framhåller vid transkribering, då det som sägs transformeras till en annan, skriven, form. Det är den som skriver som avgör textens formella stil, och allt det som gest uttryck för vid en social interaktion som betoning av ord, ironi, kroppsspråk och gester, vilka är mycket svåra att
6Brottsplats skola: Förrättsligande av unga som offer och förövare i skolan (VR) vid Göteborgs universitet.
27
överföra till text enbart genom ordagranna redogörelser. Jag har vidtagit stor noggrannhet vid dessa aspekter vid transkriberingen, som att exempelvis kursivera de ord informanter betonar i tal, klargöra ironi och beskriva betydelsefulla gester, då det transkriberade materialet också lämnas vidare till forskningsprojekt Brottsplats skola: Förrättsligande av unga som offer och förövare i skolan (VR) vid Göteborgs universitet, inom vilken studien skrivs. Kvaliteten i en intervju avgörs av värdet i den kunskap som utvinns ur intervjun och dataproduktionen bygger på färdigheter, personligt omdöme och ämneskunskaper hos intervjuaren betonar Kvale och Brinkmann.
Observationer
Empiriskt material har också samlats in genom observationer av tre elevhälsoteamsmöten EHT och en observation av en elevhälsokonferens EHK. Observationer har också gjort genom guidade rundvandringar på skolorna samt egna promenader genom skolbyggnader och över skolgårdar. Vid observationerna vid EHT- och EHK-möten, var rollen som observatör överordnad rollen som deltagare, vilket innebär att observatören är känd för gruppen men att deltagandet är sekundärt i relation till uppgiften att samla in information (Merriam, 1994). Det innebar att jag närvarade vid dessa möten, utan att delta i större utsträckning än att deltagarna ibland vände sig direkt till mig för att förtydliga eller förklara saker. En observatör som sitter med och lyssnar på detta sätt vid fallstudieobservationer, behöver vara en god ”lyssnare” enligt Yin (2014), för att ha förmåga att ta till sig stora mängder ny information. Information som på något sätt behöver omvandlas till datamaterial, i den här studien skedde det med hjälp av fältanteckningar.
Fältanteckningar är en traditionell form av datainsamling vid etnografiskt inspirerade undersökningar enligt Hammersley och Atkinson (2007), vilka poängterar att fältanteckningar alltid är selektivt skrivna och utgår ifrån vad forskaren väljer att rikta uppmärksamheten mot utifrån vad som uppfattas som betydelsefullt vid observationstillfället, då det inte är möjligt att skildra allt. Anteckningarna bör göras direkt i samband med observationen eller så fort som möjligt efteråt och de ska vara omsorgsfullt skrivna. Uppmärksamhet skall också riktas från vad som sägs till hur det sägs (Ibid.). Under de observationer jag gjort har jag fört anteckningar för hand under observationstillfället, men framförallt direkt efter observationerna. Det var svårt att föra mycket anteckningar under observationerna, då jag upplevde att det hade en hämmande inverkan på samtalet mellan deltagarna vid mötet/konferensen. Dessutom har anteckningar gjorts efter de olika besöken på skolorna för att memorera detaljer, händelser och upplevelser, relevanta för min förståelse av skolornas sociala praktik vid analysen.
Val av skolor
I denna studie har ett strategiskt val av högstadieskolor gjorts för att belysa betydelsen av klass och plats i relation till studiens syfte och frågeställningar. Strategiska val av undersökningsmiljöer är betydelsefullt vid fallstudier. De fall som studeras ska utgöras av ett noga övervägt val baserat på deras utmärkande kännetecken (David, 2006; Denscombe, 2016; Merriam, 1994). De två skolor som valts till denna studie är belägna i områden som präglas
28
av olika socioekonomiska förhållanden. Områdenas främsta kännetecken är att de tillskrivs en status som stigmatiserade eller statusfyllda platser. Skolorna har valts för att de representerar två ytterligheter i fråga om elevernas samhällsklass och de båda områdena kan generaliseras till ett övre medelklassområde och ett lägre arbetarklassområde.
Klassbegreppet bygger på en uppfattning att samhällen kan delas in i ekonomiska och sociala strukturer och att det finns systematiska skillnader mellan människors statuspositioner i samhället. Det moderna klassbegreppet är dock en abstrakt teoretisk kategori som används för samhällsanalys (Goldberg, 2010). Distinktioner i samhällsklass är i sociologiska analyser en viktig grund för den sociala uppdelningen i samhället och vilar främst på skillnader i ekonomiska resurser och yrkens status. Individer inom de olika samhällsklasserna delar i sin tur normsystem och preferenser ifrån allt till mat och musik liksom liknande levnadsbanor. Den traditionella uppdelningen av samhällsklasser utgörs av tre breda klasser vilka är; överklass, medelklass och arbetarklass. Inom dessa klasser finns sedan ytterligare uppdelningar i segment utifrån olika yrkens statuspositioner och inkomst. Gränserna mellan de olika klasserna är inte glasklar och sociologer är inte heller säkra på hur många klasser det finns. Trots att det är svårt att fastställa exakt var gränsen går mellan klasser och inom klasser, är det i sociologisk mening viktigt att framhålla klasser som sociala kategorier (Abercrombie, 2006). Klasstrukturer beskrivs oftast genom familjer och då genom att den i familjen som har högst klassposition klassificeras, vilket oftast är mannen. Det innebär att olika medlemmar i en familj rent faktiskt kan ha olika klasspositioner (Ahrne, Roman & Franzén, 2008). Det finns inget självklart sätt att i detalj avgöra var klasskillnaderna går, men i svensk statistik används en socioekonomiska klassindelning (SEI) (Goldberg, 2010). SEI avser att belysa hierarkiska strukturer i samhället utifrån människors position på arbetsmarknaden. Varje kategori inom SEI syftar till att samla människor med liknande positioner gällande arbete och plats på arbetsmarknaden (SCB).
Forsberg (2009) understryker att det är svårt att definiera klass och att ”the middle class in particular, is hard.” (s. 32). Medelklassen utgörs av yrkesgrupper som företagare, akademiska yrken och personer med högre positioner inom näringslivet (Abercrombie, 2006) och delas vanligen in i övre- och lägre medelklass efter inkomst och olika yrkesgruppers statuspositioner inom medelklassen. I denna studie används begreppen övre- och lägre medelklass utifrån en familjs inkomst (och yrken) och de faktum att familjen bor inom ett mycket statusfyllt område. I studien tas inte hänsyn till klasskillnader inom familjen.
Den svenska arbetarklassen utgörs traditionellt av yrken som industriarbetare och tjänstearbetare (Ahrne, Roman & Franzén, 2008). Det finns emellertid en växande klyfta inom arbetarklassen som delar in denna klass i två segment; mellan de som arbetar och de som inte arbetar eller har underbetalda jobb. Vissa sociologer brukar referera till denna klyfta inom arbetarklassen som ”arbetarklass” och ”underklass”. Den grupp som kännetecknas av fattigdom och låg utbildning och som bor i områden massmedia skriver fram i termer av kriminalitet, ungdomsbrottslighet och socialbidrag, kan för den skull inte med självklarhet sägas omfatta en distinkt underklass enligt Abercrombie (2006). I denna studie används därför beteckningen övre- och lägre arbetarklass för att göra en distinktion inom arbetarklassen, begreppet underklass används inte.
Skolorna i denna studie är valda för att de är belägna i områden som kan generaliseras till ett övre medelklassområde respektive ett lägre arbetarklassområde; det vill säga ett
29
område som befolkas av välbeställda familjer med hög inkomst och statusfyllda yrken, respektive ett område som befolkas av övervägande arbetslösa. Distinktionen mellan övre- och lägre medelklass samt övre- och lägre arbetarklass är viktig att belysa i denna studie därför att det framkom under studien att den har en avgörande betydelse inom de båda områdena. Skillnaden mellan övre- och lägre medelklass är betydelsefull i fallstudie ett; Prästkrageskolans upptagningsområde. Skolan är belägen i ett högresursområde som domineras av övre medelklass och där den lägre medelklassen beskrivs vara i minoritet, en distinktion analysen visar får konsekvenser för de elever skolpersonalen beskriver som lägre medelklass. Likaså beskrivs en distinktion mellan övre- och lägre arbetarklass i fallstudie två; Maskrosskolans upptagningsområde. Majoriteten av Maskrosskolans elever beskrivs komma ifrån hem vilka kan betecknas som ”lägre arbetarklass”; en icke arbetande klass. En minoritet av skolans elever kommer ifrån hem med arbetande föräldrar, vilka i denna studie betecknas ”övre arbetarklass”. Skillnaden är av betydelse då den övre arbetarklassen beskrivs ha högre status inom upptagningsområdet.
Prästkrageskolan
Prästkrageskolan är en stor kommunal högstadieskola med cirka 460 elever i årskurs 7-9 och ett 60-tal personal, varav ett 40-tal är lärare. Skolpersonalen är fördelade på två skolenheter som utgör två olika rektorsområden. Skolan har däremot en policy av att utåt sett beskriva sig som en enhetlig skola. Skolan är belägen i ett höginkomstområde med landsbygdskaraktär och präglas av villabebyggelse nära havet. Eleverna uppges i de allra flesta fall klara sin skolgång och nå målen för gymnasiebehörighet.
På Prästkrageskolan har åtta personer intervjuats, vilka är: Rektor 1, rektor 2, skolpsykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog 1, specialpedagog 2 och socialpedagog. Dessutom har två observationer gjorts av ett elevhälsoteamsmöte EHT samt en elevhälsokonferens EHK. Vid EHK mötet närvarade en elev i årskurs åtta och en förälder. Innan mötet samtalade jag med föräldern om dennes upplevelse av skolan och av elevärendet, samt gav information om anonymitet.
Maskrosskolan
Maskrosskolan är en kommunal högstadieskola med cirka 210 elever i årskurs 6-9. Skolpersonalen uppgår till ett 40-tal i antal, varav 27 är lärare. Skolans upptagningsområde är ett segregerat urbant låginkomstområde. 100 % av eleverna beskrivs ha utländsk härkomst och talar ett annat modersmål än svenska. Arbetslösheten i området är mycket hög. Av eleverna är det 75 % som når målen och uppfyller kraven på gymnasiebehörighet.
På Maskrosskolan har sju personer intervjuats, vilka är: Rektor, biträdande rektor, skolpsykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagog och trygghetsvärd. Dessutom har två observationer gjorts av skolans elevhälsoteamsmöten EHT. På dessa möten närvarade också tre socialsekreterare, med vilka korta intervjuer av samtalskaraktär gjorts för att klargöra deras roll i elevhälsoarbetet samt låta dem helt kort belysa sin syn på området och skolan.
30 Metodologi och analys
Studiens empiriska underlag utgörs av transkriptioner av sammanlagt femton intervjuer och fyra observationer ifrån två skolor, och det är dessa texter som ligger till grund för analysen. I följande avsnitt ges en framställning av hur analysen av det empiriska materialet har gjorts. Inledningsvis beskrivs hur studiens diskursanalytiska ansats använts tillsammans med centrala begrepp ifrån studiens teoretiska ramverk, därefter följer en beskrivning av hur materialet har kategoriserats för att ge en överskådlig och läsvänlig presentation av innehållet, samt hur klassbegreppet definieras i denna studie.
Diskursanalys och teoretiska analysverktyg
Denna studie tar sin metodologiska utgångspunkt i Foucaults (1993; 2011) syn på diskurser. Diskursanalys är en mångomfattande ansats som både teoretiskt och metodologiskt kan göras på olika sätt. Diskursbegreppets betydelse är omtvistat och används ofta urskillningslöst, men en diskurs kan sägas vara ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)” (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 7). Enligt Winther Jørgensen och Phillips är Foucault en centralgestalt att förhålla sig till inom alla diskursanalytiska riktningar, trots att Foucault enligt Alvesson och Sköldberg (2008) inte har särskilt mycket gemensamt med många andra diskursanalytiker.
Diskurser skall enligt Foucault (1993) förstås som ”distinkta och regelbundna händelseserier” (s. 42) vilka kan utläsas genom talhandlingar, att söka efter diskurser är en