Avhandlingen är undersökande och beskrivande och består av fyra delstudier.
Olika kvalitativa metoder har använts för att samla in materialet: individuella intervjuer, skrivna berättelser, officiella dokument i form av avvikelserapporter och fokusgruppsintervjuer. Förutom de olika datainsamlingsmetoderna i de fyra delstudierna har tre olika kvalitativa metoder använts för att analysera insamlad data: den fenomenografiska analysmetoden, den kvalitativa innehållsanalysen och en särskild analys utvecklad för fokusgruppsintervjuer.
De individuella intervjuerna genomfördes med 17 serbokroatisktalande vårdtagare för att fånga upp hur de uppfattar tolkanvändningen (I). De flesta intervjuerna genomfördes i vårdtagarnas hem efter deras önskemål. Materialet analyserades enligt en fenomenografisk metod för att finna variationen i vårdtagarnas sätt att uppfatta tolkanvändning.
De skrivna berättelserna fångade upp erfarenheter av tolkanvändning från 24 vårdgivare (II). Avsikten med berättelserna var att stimulera vårdgivarna till att reflektera över sitt förhållningssätt och formulera sina erfarenheter av tolkverksamheten med egna ord och utan påverkan av forskaren. Berättelserna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys för att ge kunskap och förstålelse av tolkanvändningen ur vårdgivarnas perspektiv samt möjliggöra en bred beskrivning.
De officiella dokumenten består av 60 avvikelserapporter som studerades för att identifiera vilka problem som vårdgivare på en vårdcentral rapporterar om när tolkanvändning inte stämmer med den gängse rutinen eller med det förväntade vårdförloppet och vad dessa problem leder till (III). Samtliga avvikelserapporter är hämtade på en bestämd vårdcentral och speglar på så sätt tolkanvändningen utifrån ett arbetsplatsperspektiv. Även dessa rapporter analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
Slutligen genomfördes 3 fokusgruppsintervjuer för att fånga upp vilka erfarenheter av tolkanvändning inom hälso- och sjukvården som familjemedlemmar till vårdtagare har (IV). Fokusgruppsintervjuerna användes för att utforska en rad olika erfarenheter och uppfattningar om tolkanvändningen. Processen med datainsamlingen stimulerade till ökat erfarenhetsbyte och fördjupade kunskaper. I fokusgrupperna deltog totalt 10 familjemedlemmar till vårdtagare med annat språk. Fokusgruppsintervjuerna
analyserades med en specifik metod utvecklad just för fokusgruppsintervjuer som beaktar gruppdynamiken när mönster i data identifieras.
Resultat
En kvalificerad tolk ansågs vara det viktigaste för att tolkningen skulle fungera bra. Tolken skulle underlätta i kommunikationen samt ge praktisk hjälp att hitta rätt i vården och hitta rätt information.
Vårdtagare och vårdgivare betonade vikten att tolkningen genomfördes öga-mot-öga av en professionell tolk med goda kunskaper i både svenska språket och vårdtagarnas språk. Tolken skulle kunna den medicinska terminologin samt tolka ordagrant och objektivt. Familjemedlemmarna menade dock att tolkningen inte alltid skulle vara objektiv och ordagrann utan anpassas till vård mötet och den person som var i behov av tolkhjälp.
Deltagarna i delstudierna uppfattade att vård mötet blev bra när de hade förtroende för tolken, och förtroendet fick tolken genom sin kompetens i de båda språken och den diskurs som används inom vården, samt ett professionellt beteende som bland annat innebär neutral klädseln. Ett önskemål var också att tolken skulle vara av samma kön och ha samma kulturella bakgrund när den som behöver tolkhjälp är i en utsatt situation.
Några vårdtagare beskrev att användningen av tolk också kunde uppfattas som ett handikapp eller hinder.
Granskningen av avvikelserapporterna visade att problemen som rapporterades huvudsakligen var relaterade antigen till tolkens språk eller till organisatoriska rutiner. Avvikelserapporterna beskrev problem som berodde på bristande tillgänglighet på tolkar i ett visst språk, vilket ledde till att tolkar som inte talar vårdtagarnas språk engagerades. De organisatoriska avvikelserna var således relaterade till bristande tillgång till tolk med rätt språk men även till tolk av samma kön som vårdtagaren. Brist på tillgång till tolkförmedling var också ett problem som rapporterades liksom att överenskommen tolkning avbröts i förtid, att tolk uteblev från överenskommen tid för tolkning, att tolkningen genomfördes via telefon med störningsljud i bakgrunden och att de medicinska journalerna saknade uppgifter om patientens språkförmåga.
Sammantaget ledde dessa problem till felaktig tids- och resursanvändning genom merarbete för vårdpersonalen, fördröjd behandling av vårdtagare och begränsad kommunikationen eftersom vården skedde helt utan tolk eller enbart med stöd av familjemedlemmar.
Familjemedlemmarna påtalade att vårdgivarna inte frågade efter vårdtagarnas och de medföljande familjemedlemmarnas önskemål om att använda tolk utan förväntade sig att medföljande person själv skulle agera som tolk. När medföljande familjemedlemmar agerade som tolkar uppfattade de sin roll som praktiskt och känslomässigt stöd till sina anhöriga, vilket innebar såväl positiva som negativa upplevelser.
För att förbättra tolkanvändningen menade familjemedlemmarna att vårdgivarna ska försäkra sig om att både tolken och vårdtagaren har förstått informationen rätt. Vårdtagarna och deras familjemedlemmar önskade att vårdgivarna ska vara mer flexibla när de planerar och bokar tolkhjälp. För att öka kvaliteten i de tjänster som tolkbyråerna erbjuder ansåg vårdgivarna att tjänsterna ska utvärderas kontinuerligt så att kvaliteten svarar mot kraven på en säker och god vård för dessa vårdtagare.
Slutsats
Avhandlingen visar att det finns en god överensstämmelse i uppfattningen mellan vårdtagare, vårdgivare och familjemedlemmar om hur en tolk ska arbeta och fungera. Tolken ska inte endast göra en språklig översättning utan också guida så att vårdtagarna hittar rätt i vården och finner relevant information. I ett vård möte där en tolk används skall tolkens språkkunskaper och professionella förhållningssätt samt typ av tolk (anställd tolk, tvåspråkig personal eller familjemedlem), kommunikations medel (öga-mot-öga eller tolkning via telefon), klädsel och miljön beaktas men framförallt ska en tolk vara anpassad till vårdtagaren och vårdsituationens behov.
För att underlätta kommunikationen och garantera högkvalitativ individualiserad vård, baserad på en förtroendefull relation mellan vårdgivare, vårdtagare med sina familjemedlemmar och tolkar bör samarbetet mellan dem och tolkbyråerna förbättras i syfte att utveckla en väl fungerande och kostnadseffektiv organisation för tolkanvändning. Som en del av detta kan ingå revidering av vägledningen för auktoriserade tolkar. I den bör vårdtagarnas och familjemedlemmars önskemål beaktas utifrån att tolkens roll både innebär att vara ett kommunikationshjälpmedel och en guide för praktiska frågor och informationshjälp i att hitta rätt i vården.
Inom kontexten för hälso- och sjukvården bidrar avhandlingen till en ökad kunskap om tolkanvändning genom att anlägga vårdtagarnas, vårdgivarnas och familjemedlemmarnas perspektiv på kommunikation inom den vård där vårdtagaren inte kan kommunicera på det egna språket utan behöver använda sig av tolk. Det krävs ett effektivt, produktivt och flexibelt arbete av hälso- och sjukvården och tolkorganisation för att kunna boka och planera en lämplig tolk anpassad till vårdtagaren och behoven i vårdsituationen.
ACKNOWLEDGEMENTS
This thesis was accomplished with financial support from the AMER research profile (Labour Market, Migration and Ethnic Relations) at Växjö University, now called Linnaeus University, Sweden, the School of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, Sweden, HSF (Rådet för hälso- och sjukvårdsforskning i södra Sverige, Council for Health and Healthcare Research) and FoU-centrum (Forskning, Utveckling, Utbildning, Kronoberg County Research Centre) Landstinget Kronoberg, Sweden.
I would first of all extend my warm and sincere thanks to all who contributed in different ways to this thesis by sharing their experience and knowledge. Particular thanks are due to the following:
To all the persons who have participated in the studies. I feel privileged and grateful that you decided to share your experiences and perceptions with me.
Katarina Hjelm, my main supervisor. Thanks for you choosing to believe in me and accepting me as your doctoral student. You have guided me through the scientific with your dedication, knowledge and experience.
Kristiina Heikkilä, my co-supervisor. Thanks for helpful conversation during the development of this thesis and helpful comments when editing text and my English.
Björn Albin, my co-supervisor. Thanks for your invaluable help with asking questions about the text that forced me reflect more deeply.
Shirin Sandström, my supervisor at master’s level, the one who trusted me, for encouraging me to apply for doctoral studies and introducing me to Katarina.
Doctoral students, especially to Gunilla Lindqvist, Sofia Backåberg, Judy Chow and Carina Elmqvist, at the School of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, for constructive criticism and discussion during seminars.
Special thanks to the doctoral students in social work in the Blue Hut, especially to Sara Hultqvist, Angelika Thelin, Lottie Giertz, Ann-Sofie Bergman and Lisbeth Sandvall, for support and inspiring discussion during our coffee and lunch breaks.
I will also like to thank Ulrika Graninger for your friendship.
The research profile AMER (Labour Market, Migration and Ethnic Relations) at Växjö University, now called Linnaeus University, for making it possible for me to be admitted to doctoral studies and to participate in interdisciplinary seminars on migration. The research group SHV (Centre for Society, Health and Care), School of Health and Caring Sciences, Linnaeus University, for constructive criticism and discussion during scientific as well as popular seminars.
Special thanks to Sally Hultsjö, for your friendship from the very beginning of my doctoral study, for support, inspiring discussion and company on fun journeys over the world.
To my colleagues at ward 34, the eye clinic, and the now closed ward 12, Växjö Hospital, for learning and stimulating environments where I was trained to become a skilled nurse with the opportunity to convert theory into practice.
Also thanks to all my relatives and friends, especially to my close and dear friend Lejla Arnautovic, for balancing my life with practical support and unconditional friendship.
To my aunt, Rafija Mehmedovic and her husband, who had the courage to bring two girls on an unknown journey.
To my dear sister Edvina Alisic and her husband Senadin Alisic, for your encouragement, unconditional friendship and all the fun holiday activities.
To my lovely nieces Kenan and Unna, for balancing me, making me laugh, and making me think that there are other important things in this world than this thesis.
Thanks to my wonderful parents, Emsija and Hasan Hadziabdic, who have always believed in me. Without your encouragement and invaluable emotional and practical support, I would never have come so far. Special thanks for your unconditional love.
REFERENCES
Adams K. (2007). Should the NHS curb spending on translation services? British Medical Journal, 334: 398.
Albin B. (2006). Morbidity and mortality among foreign-born Swedes. Lund: Lund University.
Ahmed A., Andersson L. & Hammarstedt M. (2009). Ethnic discrimination in the market place of small business transfers. Economics Bulletin, 29, 3050–3058.
Baker D. W., Hayes R. & Fortier, J. P. (1998). Interpreter use and satisfaction with interpersonal aspects of care for Spanish-speaking patients. Medical Care 36 (10), 1461–
1470.
Baker D. W., Parker R. M., Williams M. V., Coates W. C. and Pitkin K. (1996). Use and effectiveness of interpreters in an emergency department. Journal of the American Medical Association 275, 783–787.
Barron D.S., Holterman C., Shipster P., Batson S. & Alam M. (2010). Seen but not heard:
ethnic minorities’ views of primary health care interpreting provision: a focus group study. Primary Health Care Research & Development, 11 (2), 132–141.
Bernstein J., Bernstein E., Dave A., Hardt E., James T., Linden J., Mitchell P., Oishi T. &
Safi C. (2002). Trained medical interpreters in the emergency department: Effects on services, subsequent charges, and follow-up. Journal of Immigrant Health 4 (4), 71–176.
Berry D. (2006). Health Communication: Theory and Practice. Buckingham, GBR: Open University Press.
Berry J. W. (1990). Acculturation and adaptation in a new society. International Migration, 46, 69–86.
Berry J. W. (1997). Immigration, acculturation and adaptation. An International Review, 46 (1), 5–68.
Bischoff A. (2003) Caring for migrant and minority patients in European hospitals. A review of effective interventions. Vienna, Institute for the Sociology of Health and Medicine.
Retrieved from: www.mfh-eu.net/public/files/mfh (accessed 20 November 2006).
Bischoff A., Bovier P. A., Isah R., Francoise G., Ariel E. & Louis L. (2003). Language barriers between nurses and asylum seekers: their impact on symptom reporting and referral. Social Science & Medicine 57, 503–512.
Bischoff, A. & Denhaerynck, K. (2010). What do language barriers cost? An exploratory study among asylum seekers in Switzerland. BMC Health Services Research, 10, 248–
254.
Blight Johansson K. (2009). Mental health and employment among persons who resettled in Sweden in 1993–1994 due to the war in Bosnia-Herzegovina. Stockholm: Karolinska Institutet.
Carballo M. & Mboup M. (2005). International migration and health. A paper prepared for the Policy Analysis and research Programme of the Global Commission on International Migration. Global Commission on International Migration (GCIM). www.gcim.org (accessed 13 December 2010)
Craig R. T. (1999). Communication theory as a field. Communication Theory, 9 (2), 119–
161.
Disability Discrimination Act (2005). Retrieved from:
http://www.direct.gov.uk/en/DisabledPeople/EducationAndTraining/DG_4001076 (accessed 20 December 2010).
Divi C., Koss R. G., Schmaltz S. P. & Loeb J. M. (2007). Language proficiency and adverse events in US hospitals: a pilot study. International Journal for Quality in Health Care, 19 (2), 60–67.
Douglas J. (1998) Developing appropriate research methodologies with black and minority ethnic communities. Part I: reflections on the research process. Health Education Journal, 57, 329–338.
Dysart-Gale D. (2007). Clinicians and medical interpreters: Negotiating culturally appropriate care for patients with limited English ability. Family & Community Health, 30 (3), 237–246.
Eastmond M. (2011). Egalitarian ambitions, constructions of difference: The paradoxes of refugee integration in Sweden. Journal of Ethnic and Migration Studies, 37 (2), 2777–
295.
Eastmond M. & Åkesson L. (2007). Introduktion. In Eastmond M. & Åkesson L. Globala familjer: transnationell migration och släktskap (Global families: transnational migration and kinship). Hedemora: Gidlund.
Edwards R., Temple B. & Alexander C. (2005) Users’ experiences of interpreters: the critical role of trust. Interpreting 7, 77–95.
Ekberg J. (2009:3). Invandringen och de offentliga finanserna (Immigration and public finances). Stockholm: Fritzes. Retrieved from:
http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/ESO%20rapport%203.pdf (accessed 10 February 2011).
Elam G. & Fenton K. A. (2003) Researching sensitive issues and ethnicity: Lessons from sexual health. Ethnicity & Health 8 (1), 15–27.
Fatahi N., Hellström M., Skott C. & Mattsson B. (2008) General practitioners’ views on consultations with interpreters: A triad situations with complex issues. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 26, 40–45.
Fatahi N., Mattsson B., Lundgren S. M. & Hellström M. (2010a). Nurse radiographers’
experiences of communication with patients who do not speak the native language.
Journal of Advanced Nursing, 66 (4), 774–783.
Fatahi N., Nordholm L., Matsson B. & Hellström M. (2010b). Experiences of Kurdish war-wounded refugees in communication with Swedish authorities through interpreter.
Patient Education and Counselling, 78 (2), 160–165.
Flanagan J. C. (1954). The critical incident technique. Psychological Bulletin, 51 (4), 327–
358.
Flores G. (2005). The Impact of medical Interpreter Services on the Quality of health Care: A Systematic Review. Medical Care Research and Review, 62 (3), 255–299.
Free C., Green J. Bhavnani V. & Newman T. (2003) Bilingual young people’s experiences of interpreting in primary care: a qualitative study. British Journal of General Practice 53, 530–535.
Förvaltningslagen (Management Act) (1986:223).
Gebru K., Åhsberg E. & Wilman A. (2007). Nursing and medical documentation on patients’ cultural background. Journal of Clinical Nursing, 16, 2056–2065.
Gerrish K. (2001). The nature and effect of communication difficulties arising from interaction between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of Advanced Nursing 33 (5), 566–574.
Gerrish K., Chau R., Sobwale A. & Birks E. (2004). Bridging the language barrier: The use of interpreters in primary care nursing. Health and Social Care in the Community 12 (5), 407–431.
Giger J. N. & Davidhizar. R. (2008). Transcultural Nursing Assessment and Intervention. 4th edition. London: Mosby.
Green J., Free C., Bhavnani V. & Newman T. (2005) Translators and mediators. Bilingual young people’s accounts of their interpreting work in healthcare. Social Science &
Medicine 60, 2097–2110.
Greenhalgh T., Voisey C. & Robb N. (2007). Interpreted consultations as “business as usual”? An analysis of organisational routines in general practices. Sociology of Health &
Illness 29 (6), 931–954.
Grubbs V., Chen A.H., Bindman A.B., Vittinghoff E. & Fernandez A. (2006). Effect of awareness of language law on language access in the health care setting. Journal of General Internal Medicine, 21, 683–688.
Hampers L. C. & McNulty J. E. (2002) Professional interpreters and bilingual physicians in a pediatric emergency department. Archives of Pedriatrics Adolescent Medicine 156, 1108–1111.
Hampers L. C., Cha S., Gutglad D. J., Binns H. J. & Krug S. E. (1999). Language barriers and resource utilization in a pediatric emergency department. Pediatrics 103, 1253–
1256.
Health Canada (2006). Language Barriers to Access to Health Care. Retrieved from:
http://www.hc-sc.gc.ca/hcs-sss/pubs/acces/2001-lang-acces/gen-eng.php (accessed 16 August 2010).
Heikkilä K., Sarvimäki A. & Ekman S.-L. (2007). Culturally congruent care for older people: Finnish care in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 21, 354–361.
Hewitt J (2007). Ethical components of researcher-researched relationship in qualitative interviewing. Qualitative Health Research 17 (8), 1149–1159.
Helman C.G. (2007). Culture, health and illness. 4th edition. London: Hodder Arnold.
Hennink M.M. (2007). International Focus Group Research. A Handbook for the Health and Social Sciences. New York, Cambridge University Press.
Hjelm K. (1998). Migration, health and diabetes mellitus: Studies comparing foreign- and Swedish-born diabetic subjects living in Sweden. Lund: Studentlitteratur.
Hjelm K., Nyberg P., Isacsson Å. & Apelqvist J. (1999). Beliefs about health and illness essential for self-care practice: a comparison of migrant Yugoslavian and Swedish diabetic females. Journal of Advanced Nursing, 30(5), 1147–1159.
Hjelm K., Bard K., Nyberg P. & Apelqvist J. (2003). Religious and cultural distance in beliefs about health and illness in women with diabetes mellitus of different origins living in Sweden. International Journal of Nursing Studies, 40(6), 627–643.
Hjelm K., Bard K., Nyberg P. & Apelqvist J. (2005). Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin. Journal of Advanced Nursing, 50(1), 47–59.
Hsieh E. (2006). Understanding medical interpreters: Reconceptualizing bilingual health communication. Health Communication, 20, 177–186.
Hull D. (1979). Migration, adaptation, and illness: A review. Social Science and Medicine, 13, 25–36.
Hultsjö S. & Hjelm K. (2005) Immigrants in emergency care: Swedish health care staff’s experiences. International Nursing Review, 52,276–285.
Human Rights Act (1998). Retrieved from http://www.justice.gov.uk/guidance/docs/act-studyguide.pdf (accessed 20 December 2010).
Irving G. & Mosca D. (2010). Future Capacity Needs in Managing the Health Aspects of Migration. International Organization For Migration (IOM) http://publications.iom.int/bookstore/free/WMR2010_capacity_needs_health_aspects.
pdf (accessed December 13, 2010).
Jacobs E., Shepard D., Suaya J. & Stone E. (2004). Overcoming language barriers in health care: costs and benefits of interpreter services. American Journal of Public Health, 94, 866–869.
Kale E. & Syed H. R. (2010). Language barriers and the use of interpreters in the public health services. A questionnaire-based survey. Patient Education and Counselling, 18 (2), 187–191.
Kammarkollegiet (National Judicial Board for Public Lands and Funds) (2010) God tolksed.
Vägledning för auktoriserade tolkar. (Good interpreting practice. Guidance for authorized interpreters). Stockholm: Kammarkollegiet.
Karliner L. S., Jacobs E. A, Chen A. H. & Mutha S. (2007) Do professional interpreters improve clinical care for patients with limited English proficiency? A systematic review of the literature. Health Services Research, 42 (2), 727–754.
Karliner L. S. & Mutha S. (2010). Achieving quality in health care through language access services: Lessons from a California public hospital. American Journal of Medical Quality 25 (1), 51–59.
Kaufert J. M. & Putsch R.W. (1997) Communication through interpreters in healthcare:
Ethical dilemmas arising from differences in class, culture, language, and power. The Journal of Clinical Ethics, 8 (1), 71–87.
Kazzi B. & Cooper C. (2003). Barriers to the use of interpreters in emergency room paediatric consultations. Journal of Pediatrics and Child Health, 39 (4), 259–263.
Kleinman A. (1980). Patients and healers in the context of culture. London: University of California Press.
Krippendorff K. (2004) Content Analysis. An Introduction to Its Methodology. 2nd edition.
London: Sage.
Krueger R.A. & Casey M.A. (2009) Focus Groups. A Practical Guide for Applied Research. 4th edition. London: Sage Publications.
Kuo D.Z., O’Connor K.G., Flores G. & Minkovitz C. (2007) Pediatricians’ use of language services for families with limited English proficiency. Pediatrics, 119 (4), 920–
927.
Kvale S. & Brinkemann S. (2009). Interviews: learning the craft of the qualitative research interview. 2nd edition. Los Angeles: Sage Publications.
Leininger M.M. & McFarland M.R. (2006). Culture Care Diversity and Universality: A worldwide nursing theory. 2nd edition. Boston: Jones and Bartlett.
MacFarlane, A., Dzebisova, Z., Karapish, D., Kovacevic, B. , Ogbebor, F. & Okonkowo, E. 2009. Arranging and negotiating the use of informal interpreters in general practice consultations: Experiences of refugee and asylum seekers in the west of Ireland. Social Science & Medicine 69, 210–214.
Marton F. & Booth S. (1997) Learning and Awareness. Mahwah, NJ.: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Marton F. & Booth S. (2000). Om lärande (Learning and Awareness). Lund:
Studentlitteratur.
Morgan D. L. (2010). Reconsidering the role of interaction in analysing and reporting focus groups. Qualitative Health Research 20(5), 718–722.
Mudakiri M. M. (2003). Undertaking mental health work using interpreters. In Tribe R. &
Raval H. (ed), Working with interpreters in mental health. London:Routledge.
Muñoz C.C. & Luckman J. (2005). Transcultural communication in nursing. 2nd edition.
Clifton Park, New York: Thomson/Delmar Learning.
Nyström K. (1993). Språket som barriär i det forna Jugoslavien. In Blomquist J. & Teleman U. (ed), Språk i världen: Broar och barriärer (Language in the world: Bridges and barriers).
Lund: Lund University Press.
Office of Minority Health Resource Center (2001). Assuring cultural competence in healthcare: recommendations for national standards and an outcomes focused research agenda. Retrieved from http://www.omhrc.gov/clas/index.htm. (accessed 20 December 2010).
Ogilvie L. D., Burgess-Pinto E. & Caufield C. (2008). Challenges and approaches to
Ogilvie L. D., Burgess-Pinto E. & Caufield C. (2008). Challenges and approaches to