6.1 Kvalitativ textanalys
Genom texter utövar medierna sin makt, de påverkar attityder, förmedlar kunskap och bidrar även med underhållning och nöje, men om vi vill förstå medierna och vad de erbjuder och hur, är det klokt att börja med texterna som förmedlas och texternas påståenden, hävdar medieforskaren Roger Silverstone (1999).
Den kvalitativa textanalysen syftar till att studera texter på ett noggrant sätt genom att ställa frågor för att fånga in de centrala delar som utgör textens helhet (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017). En kvalitativ textanalys lämpar sig på så sätt bäst när man vill förtydliga en texts helhetsperspektiv (Bryman, 2011) då syftet ligger i att bidra till en ökad förståelse av textens bakomliggande innebörd (Østbye, 2004).
Metoden gör det möjligt för forskaren att systematiskt beskriva och analysera bild, tal, symbolik och skriven text för att få ett grepp om textens olika delar (Bryman, 2011) för att försöka hitta svar på de frågor man ställer till texten (Østbye, 2004). I denna studie kommer koncentrationen ligga på skriven text i nyhetsartiklar av tre olika nyhetsmedier, i och med det så kommer inte bild, tal eller symbolik att analyseras eller presenteras i studien. Den kvantitativa innehållsanalysen, som eftersträvar att analysera ett stort antal data där all data är av samma vikt, lämpar sig inte som metod för denna studie då intresset ligger i meningen av texten som framställs (Esaiasson et al., 2017) samt att få fram en helhetsbild av det specifika fallet med hjälp av nyhetsmediers
framställande, snarare än generalisering. Därav valet av den kvalitativa textanalytiska metoden.
Metoden eftersträvar att fördjupa sig i texten för att få ett fäste och uppfatta vad som egentligen sägs (Østbye, 2004). Detta kallar Bryman (2011) för latent innehåll och beskriver det på så sätt att forskaren ges en möjlig väg för att hitta bakomliggande teman i den presenterade texten som man sedan ställer frågor till. När texten är analyserad och frågorna har ställts återstår det att se om texten eller forskaren kan besvara dessa frågor (Esaiasson et al., 2017). För att på bästa möjliga sätt genomföra den kvalitativa textanalysen krävs det att man tänker på vissa saker innan man påbörjar sin analys:
• Forskaren ska noggrant och aktivt ta del av sitt material flera gånger för att få sig ett helhetsintryck.
• Vara införstådd med de olika delarna i analysen (frågor, redskap etc.).
• Frågeställningar, begrepp och perspektiv ska vara fullbordade.
Østbye (2004) beskriver att begreppet textanalys är en övergripande beteckning för kvalitativ metod att studera texter. Det finns olika sätt att genomföra en textanalys på och inom en hel del olika teoritraditioner men det väsentliga är att man som forskare väljer ut de begrepp och analysredskap som lämpar sig bäst för att illustrera de infallsvinklar av en text som man är ute efter att studera (Østbye, 2004). I denna studie har utformningen av textanalysen landat i gestaltningsteorin och kommer därmed att inspireras av teorin i analysen.
6.2 Gestaltningsanalys
Ett begrepp som ligger nära den kvalitativa textanalysen och som ofta används i metoden är frames och framing, eller inramning som det heter på svenska
(Esaiasson et al., 2017). Inramning syftar på hur en händelse, ett problem eller ett fenomen ramas in på olika sätt utifrån hur det har tolkats och presenterats (Esaiasson et al., 2017). I denna studie har valet gjorts att använda en gestaltningsanalys för att studera nyhetsartiklarna och för att besvara studiens frågeställning.
När gestaltningsanalysen appliceras är det huvudsakliga syftet att få en uppfattning av inramningen som gjorts på texten, vilket oftast är en medveten och strategisk handling av särskilda aktörer (Esaiasson et al., 2017). Det som eftersträvas i analysen är att kunna urskilja vilka apspekter som är mer förekommande och framträdande än andra i texten. Aspekter som hur ett problem eller en händelse framställs och presenteras, hur man förklarar problemet eller händelsen samt vilka moraliska värderingar texten har (Strömbäck, 2014).
Händelser eller fenomen har inte tillskrivna meningar när de uppstår. Det som ger en händelse eller ett fenomen en mening beror på hur det ramas in utifrån de tolkningar som presenteras i redovisningen (Bryman, 2011). Hur något ramas in har en stor betydelse för vilken reaktion det sedan får, då en inramning av nyhetsrapporteringen bildar åsikter och uppfattningar hos individer (Strömbäck, 2014). Genom nyhetsmedias rapportering ramas händelser in och det beror bland annat på att man måste anpassa det budskap man vill frambringa för att allmänheten ska övertygas (Esaiasson et al., 2017). I denna studie kommer gestaltningsanalysen att appliceras för att urskilja inramningar av moskéattacken i Christchurch genom att studera tre nyhetsmedier, CNN, RT English och al-Jazeera English, för att på så sätt analysera deras tolkning av händelsen och hur vardera nyhetsmedier har ramat in attacken. För att kunna genomföra detta har frågor tagits fram som ska ställas till texten under analysen som kommer att bidra som ett stöd genom att
få fram problemets natur och orsak (Esaiasson et al., 2017) samt som ett stöd för att urskilja hur de tre olika nyhetsmedierna tolkat detta. Gestaltningsanalysen kommer också kunna bidra med att avläsa om det finns likheter och skillnader i hur attacken presenteras i tre nyhetskanaler.
6.3 Metodkritik
Det finns kritik som har riktats mot den kvalitativa metodansatsen då den anses vara alldeles för subjektiv (Bryman, 2011). Det hävdas att kvalitativ forskning i sin omfattning bygger för mycket på forskarens känsla och uppfattning gällande vad som verkligen är av värde och betydelse, det är också forskning som är svår att replikera då den kvalitativa undersökningen är osystematisk och i allt för stor utsträckning beroende av forskarens egna idéer och tolkningar (Bryman, 2011). Kritiker pekar också på att den kvalitativa undersökningen är svår att generalisera då resultaten inte går att ta ur sin kontext (Bryman, 2011).
Denna kritik är något som inte kommer att förbises och kommer följa med i studiens gång för att undersökningen inte ska vara allt för subjektiv. Jag är dock medveten om att mina egna värderingar kommer att spegla arbetet då den kvalitativa metodansatsen bygger på mina tolkningar. Som författare ska jag ha en distans till texterna och inte blanda in egna åsikter eller känslor för vad nyhetsartiklarna säger och ha fokus på vad texterna vill berätta. Det viktiga i studien är att en helhetsbild presenteras av hur nyhetsmedierna har rapporterat och gestaltat moskéattackerna.
6.4 Tillvägagångssätt
Att ställa frågor kring hur medierna har ramat in ett problem eller en händelse är ett vanligt tillvägagångsätt i en gestaltningsanalys (Esaiasson et al., 2017), och kommer vara till grund för denna studie. Jämförelser av likheter och skillnader mellan olika gestaltningar är också ett vanligt koncept (Esaiasson
et al., 2017) i denna form av analys och är dessutom en del av syftet i denna studie då analysen ska bidra med att urskilja om det finns likheter och/eller skillnader i tre nyhetskanalers nyhetsrapporteringar av Christchurchattackerna. Frågorna som ställs till texterna kommer att vara till hjälp för att besvara de tre forskningsfrågorna eftersom frågorna bidrar med att förstå tolkningen av texterna och den information som presenteras. Den tidigare forskningen har främst studerat vilka olika inramningar som framkommer i nyhetskanalers rapportering men har också lagt fokus på att exponera olika inramningar för deltagare för att analysera reaktioner av dessa. Fokus kommer att ligga på att urskilja vilka olika ramar som framkommer i nyhetskanalernas rapportering. Frågorna bidrar med att få fram vad som har hänt enligt nyhetsmediernas presentation, vem som är ansvarig enligt nyhetsmediernas presentation samt vilka motiv som finns enligt nyhetsmediernas presentation.
Frågor som kommer att ställas till texterna är följande:
§ Hur är moskéattackerna inramade? Vilken benämning har attackerna? Hur definieras attackerna?
§ Hur ramas gärningsmannen in?
Finns det särskilda egenskaper som tillskrivs gärningsmannen?
§ Vad ramas in som orsak/motiv till moskéattackerna?
Vad finns det för motiv bakom attackerna? Framförs ett särskilt budskap med attackerna?
Jag kommer kolla på nyhetsmediernas tolkningar för att se hur attackerna beskrivs och definieras, hur gärningsmannen benämns och vad för orsak som
ligger bakom attackerna enligt nyhetsmediernas presentation. Detta genom att studera om det finns särskilda termer, ord och begrepp som nyhetsmedierna använder sig av i texterna som kan komma att hjälpa mig att placera nyhetsmediernas tolkningar i ramar.
6.5 Urval och avgränsningar
Materialet i denna undersökning består av internetbaserade tidningsartiklar från medierna CNN, RT English och al-Jazeera English. Avgränsningen som har gjorts i materialet är en tidsavgränsning då moskéattackerna inträffade den 15 mars år 2019. Jag har kollat på nyhetsartiklar från och med den 15 mars enda fram till dem sista rapporteringarna. Jag beslutade mig för att använda mig av artiklar som publicerats i mars månad från den 15 mars fram till den 24 mars. Detta för att det är nära inpå attackerna och för att jag ansåg att dessa bäst kunde besvara mina forskningsfrågor. Artiklarna valdes ut genom att söka på “Christchurch attack” i nyhetsmediernas respektive sökfält. På sådant sätt fick jag fram alla artiklar, videor och bilder som rörde attacken men också material som omnämnde Christchurch. Jag använde mig av sökordet “Christchurch attack” för att sökordet “Christchurch” gav för mycket information om annat som berör staden och som inte var väsentligt till denna undersökning. När “attack” lades till i sökfältet berörde 95% av artiklarna själva attacken och gjorde det enklare att sålla bort sådant som inte hörde till händelsen.
Sådant som inte rörde attacken men som ändå fanns med när jag sökte efter materialet har jag valt att inte presentera då det inte är relevant för denna studie. Jag har dock valt att presentera videor och bilder i materialet men det kommer inte att komma med i det slutgiltiga urvalet då fokuset läggs på skrivna artiklar och dess inramningar.
Materialet bestod av 274 stycken artiklar med videor och bilder inräknat. Det var totalt 25 stycken videor och tre stycken bildspel. Jag delade upp mitt material i två kategorier efter varje nyhetskanal för att skilja på artiklar som handlar om attackerna och artiklar som omnämnde attackerna samt för att se hur mycket vardera nyhetsmedium har rapporterat om händelsen. Resultatet av det blev:
CNN
Artiklar som handlar om attackerna: 32 stycken Artiklar som omnämner attackerna: 76 stycken Totalt: 108 stycken
RT English
Artiklar som handlar om attackerna: 12 stycken Artiklar som omnämner attackerna: 58 stycken Totalt: 70 stycken
al-Jazeera English
Artiklar som handlar om attackerna: 20 stycken Artiklar som omnämner attackerna: 76 stycken Totalt: 96 stycken
I slutändan valde jag att endast fokusera på artiklarna som handlar om attackerna då artiklarna där Christchurch omnämns inte är artiklar som beskriver attackerna utan handlar mer om premiärministern, vapenlagar och andra terrorattacker som skett efter Christchurchattacken. Det slutgiltiga materialet blev då 64 stycken. Efter att ha läst igenom materialet hamnade urvalet på tre artiklar från vardera nyhetskanal. Detta för att det var de artiklar som gav en heltäckande bild av attackerna och där fokus främst låg på vad som har hänt i Christchurch samt respons från utsatta, anhöriga och omvärlden
och inte annan information som t.ex. de nya vapenlagarna som infördes efter attackerna.
Det är ett målinriktat urval vilket är ett icke-sannolikhetsurval, konstaterar Bryman (2011). Bryman (2011) beskriver detta som att forskaren vill få fram ett urval genom att välja ut fall på ett strategiskt sätt så att det valda urvalet är relevanta för de forskningsfrågor som ska besvaras, vilket är det jag har gjort. Urvalet är inte representativt och går inte att generalisera menar Bryman (2011) men det är inte ett randomiserat urval och heller inget bekvämlighetsurval. Mitt urval har valts ut på ett strategiskt sätt för att det är relevant för mina forskningsfrågor och för att få en förståelse i hur olika nyhetsmedier rapporterar en händelse och vad de belyser som relevant för allmänheten att känna till gällande händelsen (Bryman, 2011).
Urvalet som kommer att analyseras är följande:
CNN
• “49 killed in mass shooting at two mosques in Christchurch, New Zealand”
• “Royals lead global tributes after Christchurch terror attack”.
• “Death toll rises to 50 in New Zealand mosque shootings”
RT English
• “Dozens of victims in shootings at 2 New Zealand mosques, 4 suspects in custody”
• “New Zealand mosque attacks: How Christchurch massacre unfolded”
• “Victims screamed for help as gunman live-streamed attack on NZ mosque, gruesome video shows”
al-Jazeera English
• “Christchurch mosque attack victims laid to rest in mass burial”
• “New Zealand cares: Thousands attend Christchurch attack vigil”
6.6 Validitet och reliabilitet
Reliabilitet handlar om hur resultaten från en undersökning blir densamma om man väljer att göra samma undersökning igen, beroende på om resultaten påverkats av slumpmässiga eller tillfälliga förutsättningar, hävdar Bryman (2011). Om studiens resultat påverkas av dessa slumpmässiga och tillfälliga förutsättningarna så innebär detta att studien har en låg reliabilitet. Validitet innebär om studien verkligen studerat det som den påstås studera, med andra ord handlar validitet om trovärdigheten i en studie och hur giltig den är, beskriver Bryman (2011). I den kvalitativa forskningen har det omdiskuterats av forskare hur relevant validitet och reliabilitet är i en sådan metodansats. Forskare menar på att validitet i det stora hela berör mätningen och eftersom mätning inte är av det största intresse i kvalitativa studier så diskuteras det om det är av någon betydelse i en sådan studie (Bryman, 2011). Denna studie har tillämpat den kvalitativa metodansatsen vilket kan komma att påverka studiens reliabilitet och validitet eftersom det är forskarens tolkningar som utgör undersökningens analys i slutändan.
Det är svårt för andra forskare att göra en replikationsstudie på denna studie som använder sig av en gestaltningsanalys då analysen ligger till grund för mina egna tolkningar av materialet. Jag har haft detta i åtanke under studiens gång och har på bästa sätt gjort en god beskrivning i hur jag gått tillväga i min kvalitativa textanalys samt hur den har genomförts för att studien bland annat ska gå att replikera på ett någorlunda sätt men med förståelse i att det inte går att replikera till 100%. Genom att ha följt metoden och tillämpat gestaltningsanalysen på ett transparent sätt så kommer studien att ha en god validitet och undersöka det den har för avsikt att undersöka.
6.7 Forskningsetik och etiska överväganden
Vetenskapsrådet (2017) belyser att etiska överväganden och riktlinjer är väldigt viktiga och har en betydande roll för forskningens kvalité men också genomförande. Resultatet av forskningen ska vara utformat på ett korrekt och ansvarsfullt sätt för att kunna bidra med ökad kunskap och utveckling för samhället. Forskning har en stor betydande roll i våra samhällen och det ställs höga krav och förväntningar både på forskning men också på forskare som genomför forskning (Vetenskapsrådet, 2017). Samhället förväntar sig att forskare gör sitt bästa i genomförandet av forskning och att den är av hög kvalité. Som forskare ska man agera oberoende och vara fri från den yttre påverkan och manipulering. Förtroendet till forskare är viktigt och det är även viktigt att forskare tar hand om detta förtroende. Vetenskapsrådet (2017) har sammanställt allmänna regler som rekommendation och som varje forskare bör ta till sig:
1. Du ska tala sanning om din forskning.
2. Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier. 3. Du ska öppet redovisa metoder och resultat.
4. Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar. 5. Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra.
6. Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering.
7. Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö.
8. Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning.
Vetenskapsrådets rekommendationer för hur forskare ska gå tillväga har jag haft i åtanke under studiens gång och förhållit mig till dessa då jag anser att rekommendationerna ligger i linje med ett sunt förnuft.
Genom att se över Vetenskapsrådets etiska överväganden och riktlinjer har dessa funnits i åtanke under studiens gång och tagits på allvar för att min studie ska ha en god kvalité. Jag har talat sanning i studien och inte hittat på något eller använt mig av fakta som jag vet inte är riktig eller sanningsenlig. I vissa fall har det varit svårt att ta fram fakta som man vet är korrekt just för att det inte finns mycket källor till faktan.
Det var t.ex. svårt att hitta fakta och information om nyhetskanalen RT English. Det jag fann var från kanalens egen hemsida vilket kan vara vinklat på ett sådant sätt som får de att se bra ut, därför letade jag vidare för att hitta andra som uttalat sig om nyhetskanalen för att informationen inte skulle framstå som partisk.
Jag har fört god dokumentation över mina referenser som är tagna från internet då jag är medveten om att information lätt kan försvinna på nätet. Därför har jag från dag ett samlat alla referenser med datum då jag hämtade informationen i ett dokument för att jag inte ska missa att återge varifrån jag hämtat information, men också för att hålla reda på datum. Jag har även gått igenom alla referenser i ett referenssystem för att de ska vara korrekt angivna och inte felaktiga i källförteckningen.
Under studiens gång har jag emellan åt hittat referenser som jag anser inte har varit pålitliga och försökt att hitta en källa som kan ange samma information. I dem fall där jag inte kunnat hitta en tillförlitlig källa har jag strukit den informationen för att enbart leverera trovärdig information. Jag har redovisat mina resultat och min analys på ett öppet sätt och har på bästa sätt haft mina personliga åsikter utanför och bevarat en transparens för att inte påverka studien med personliga åsikter och känslor.