Val av metod - Resultat och analys - Interaktion i vardagslivet hos vuxna med Aspergers syndrom

5. Resultat och analys

6.2 Metoddiskussion

6.2.1 Val av metod

Det finns ett mycket begränsat antal intervjustudier och studier där CA har använts som involverat personer med AS. Det saknas forskning som fokuserar på hur personer med AS själva upplever sin kommunikation och vilka önskemål de har gällande kommunikativ intervention. Kommunikationen hos personer med AS har dessutom sällan undersökts utifrån ett interaktionellt perspektiv, i synnerhet beträffande vuxna. Detta medför att föreliggande studie, med såväl intervjustudie som CA, kan ge nya perspektiv på AS och tillhandahålla en beskrivning av kommunikation i vardagslivet för personer med AS ur deras egen synvinkel. Citaten som presenterades i resultatet skapar en djupare förståelse för deltagarnas egna upplevelser. Genom metoden innehållsanalys har deltagarnas egen uppfattning om olika aspekter av den egna och omgivningens kommunikationsförmåga, kommunikativa strategier och tankar om intervention kunnat förmedlas.

6.2.2 Deltagare

Deltagarna utgör en heterogen grupp både avseende ålder och kön, vilket innebär att studien reflekterar olika aspekter av kommunikation i vardagslivet för personer i olika livssituationer. I intervjustudier ingår vanligtvis 5-25 deltagare (Kvale & Brinkmann, 2014). Att denna studie innehöll få deltagare gav mer tid för förberedelse och analysering av intervjuerna Funktionaliteten hos intervjuguiden testades i pilotintervjun. Då endast två deltagare medverkade i videodelen fanns en risk att materialet inte skulle bli tillräckligt stort för att kunna analyseras med CA. Flera exempel inom de områden som förefaller relevanta ur ett AS- perspektiv kunde dock observeras i filmerna, vilket har möjliggjort en analys.

6.2.3 Procedur och material

Intervjudelen baserades på Kvale och Brinkmanns (2014) stadier av intervjuundersökning och därför planerades utformningen, genomförandet och analysen av intervjuerna i ett tidigt stadium. Den ljudinspelning som togs upp möjliggjorde för uppsatsförfattarna att under intervjuernas gång kunna fokusera på samtalet och göra en ortografisk transkription i efterhand.

Dock kunde fler följdfrågor ha ställts till intervjudeltagarna för att få ut mer innehåll i intervjuerna. Detta kunde ha övats genom att utföra pilotintervjuer med personer utan AS, innan intervjuerna som skulle inkluderas i studien genomfördes. Samtliga intervjuer administrerades av båda uppsatsförfattarna, vilket underlättade utförandet av innehållsanalysen, då båda uppsatsförfattarna var medvetna om vad respektive deltagare hade berättat. Det resulterade dessutom troligen i fler och mer varierande följdfrågor till deltagarna. Det är möjligt att vissa deltagare skulle ha upplevt situationen som mindre stressande om enbart en person hade administrerat intervjuerna, men uppsatsförfattarna upplevde inte att någon av deltagarna stördes nämnvärt av det.

Gällande videodelen valde båda deltagarna att samtala med enbart en samtalspartner. I föreliggande studie har således gruppinteraktion hos personer med AS inte kunnat analyseras. Detta hade varit intressant att studera då det i intervjuerna har framkommit att gruppinteraktion upplevs som en svårighet. Även enligt Attwood (2011) upplevs ofta interaktion i grupp som ett utmanande område (Attwood, 2011).

Båda deltagarna filmade sig själva med egen kamera. Videofilmerna hade därför stundtals dåligt ljud vilket resulterade i svårigheter att uppfatta vad deltagarna sa. Detta hade kunnat undvikas genom att videoinspelningar genomfördes med samma utrustning, som i förväg hade kvalitetskontrollerats av uppsatsförfattarna. Uppsatsförfattarna hade även kunnat säkerställa att inspelningen blev av tillräckligt god kvalitet genom att hjälpa deltagarna med montering av utrustningen. Deltagarna blev instruerade att försöka göra interaktionen så naturlig som möjligt, men det var ändå märkbart att videoinspelningarna inte utgjorde någon helt naturlig situation. Vissa partier från videoinspelningarna upplevdes som något onaturliga vad gäller frihet av samtalsämne och olika kommunikativa aspekter.

6.2.4. Analysmetod

Då innehållsanalys kan utföras i en rad olika varianter var det utmanande för uppsatsförfattarna att skapa sig en uppfattning om hur den bör genomföras och hur den kan anpassas till föreliggande studie. Uppsatsförfattarna har därför studerat den litteratur som finns på området och slutligen hämtat inspiration från Malteruds (2014) olika steg, vilka har anpassats efter studiens syfte och material.

I och med att transkriptionerna av videofilmerna jämfördes med varandra genomfördes en konsensusbedömning, vilket innebar en ökad samstämmighet. Av de relevanta fenomen som åskådliggjordes genom CA valdes de delar ut där paralleller kunde dras till deltagarnas utsagor i intervjudelen och till tidigare forskning för vidare analysering. Det innebär att vissa fenomen som belyser interaktionella styrkor och svårigheter hos deltagarna inte har kunnat analyseras.

6.3 Slutsats

Kommunikationsförmågan hos personer med AS förefaller vara mycket varierande, vilket tyder på stora individuella skillnader både vad gäller deras egen upplevelse av kommunikation och det som kan observeras av utomstående. Det finns ett intresse hos deltagarna att medverka i kommunikativ intervention. Reparationer och organisation av samtalsämnen kan utgöra svårigheter i kommunikationen hos personer med AS medan uppbackningar kan utgöra en styrka. Utifrån resultatet i denna studie föreslår uppsatsförfattarna en individanpassad intervention som är baserad på personens kommunikativa styrkor och svårigheter. Interventionen bör vidare utföras till största del i grupp, men enskilda träffar med logoped/annan professionell kan vara av intresse. Individens närmsta omgivning bör integreras i interventionen för att ge en ökad möjlighet för personer med AS att generalisera färdigheter till vardagen. Filmning av verkliga situationer kan med fördel analyseras med CA och träning av enskilda kommunikativa beteenden kan genomföras bland annat med hjälp av rollspel. Reparationer, organisation av samtalsämnen samt uppbackningar är exempel på förmågor som kan tränas i interventionen.

6.4 Framtida studier

Föreliggande studie kan med fördel upprepas med fler deltagare för att uppnå ett säkrare resultat som kan generaliseras till hela populationen med AS. Det skulle vara intressant att med hjälp av CA undersöka hur kommunikationsförmågan hos personer med AS ser ut i andra vardagsmiljöer än hemmet, exempelvis på arbetsplatser, skolor och vid föreningsaktiviteter. Det skulle också vara givande att se hur de interagerar i kontexter med fler samtalspartner än en. De studier som finns på området AS tenderar att fokusera på den problematik som finns gällande kommunikation enbart hos personen med AS. Därför vore det intressant att också undersöka hur omgivningen kommunicerar med personer med AS, till exempel med hjälp av

CA. CA-baserad intervention har framgångsrikt använts för personer med afasi (Beeke et al., 2014), men det finns ännu inte något motsvarande för personer med AS. Avslutningsvis behövs mer forskning gällande kommunikativ intervention; vilka förmågor som bör övas och vilket upplägg på interventionen som ger optimala möjligheter att tillämpa de nya färdigheterna i vardagen.

7. Referenser

Adams, C., Green, J., Gilchrist, A., & Cox, A. (2002). Conversational behavior of children with Asperger syndrome and conduct disorder. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 43 (5), 679-690. doi:10.1111/1469-7610.00056.

Attwood, P. (2011). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Autism- och Aspergerförbundet. (2015). Autism i DSM-5. Hämtad 2015-04-25 från http://www.autism.se/content1.asp?nodeid=97090

Balfe, M., & Tantam, D. (2010). A descriptive social health profile of a community sample of adults and adolescents with Asperger Syndrome. BMC Research Notes, 3 (300), 1-7.

doi: 10.1186/1756-0500-3-300.

Baron-Cohen, S. (2008). Autism and Asperger Syndrome. Oxford: Oxford University Press.

Bartlett, S., Armstrong, E., & Roberts, J. (2005). Linguistic resources of individuals with Asperger syndrome. Clinical Linguistics and Phonetics, 19 (3), 203-213.

doi: 1080/02699200410001698634.

Beeke, S., Johnson, F., Beckley, F., Heilemann, C., Edwards, S., Maxim, J. & Best, W. (2014). Enabling Better Conversations Between a Man With Aphasia and His Conversation Partner: Incorporating Writing Into Turn Taking. Research on Language and Social

Interaction, 47(3), 292-305. doi: 10.1080/08351813.2014.925667.

Bejerot, S., & Nordin, V. (2014). Autismspektrumsyndrom ersätter Aspergers syndrom och autism. Läkartidningen, 39, 1-4. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk- oversikt/2014/09/Autismspektrumsyndrom-ersatter-Aspergers-syndrom-och-autism/

Dandoy, M. (2003). Kurs i vardagssamtal: För ungdomar och vuxna med Aspergers syndrom. Hämtad från: http://habilitering.se/sites/habilitering.nu/files/Aspergercenter%20-

48 %20Grupp%20om%20vardagssamtal.pdf

Dean, M., Fox Adams, G., & Kasari, C. (2013). How narrative difficulties build peer

rejection: A discourse analysis of a girl with autism and her female peers. Discourse Studies, 15 (2), 147-166. doi:10.1177/1461445612471472.

Dobbinson, S., Perkins, M., & Boucher, J. (2003). The interactional significance of formulas in autistic language. Clinical Linguistics and Phonetics, 17 (4-5), 299-307.

doi: 10.1080/0269920031000080046.

Forskning- och utvecklingsenheten, region Skåne. (2014). Kurs i Vardagssamtal för personer med Aspergers syndrom - dokumentation och utvärdering av ett arbetssätt på

Vuxenhabiliteringen. (FoU-rapport 2/2014). Hämtad från:

http://www.skane.se/Public/HAB/5-Omoss/FoU/publikationer%202014/fourapport- 2014nr2.pdf

Frith, U. (1998). Asperger och hans syndrom. I U. Frith (Red.), Autism och Aspergers syndrom. (9-52). Stockholm: Liber.

Garfinkel, H. (1984). Studies in ethnomethodology. (New ed.). Cambridge: Polity.

Geils, C., & Knoetze, J. (2008). Conversations with Barney: A conversation analysis of interactions with a child with autism. South African Journal of Psychology, 38 (1), 200-224. Hämtad från: http://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=7&sid=54c4e528- b4cd-43ab-a047-07636a7182f8%40sessionmgr4005&hid=4111

Gillberg, C. (2011). Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom: normala, geniala, nördar? (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Green-Vänttinen, M. (2001). Lyssnaren i fokus: en samtalsanalytisk studie i uppbackningar. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland.

Griffith, G. M., Totsika, V., Nash, S., & Hastings, R. P. (2011). ’I just don’t fit anywhere’: support experiences and future support needs of individuals with Asperger syndrome in

middle adulthood. Autism, 16(5), 532-546. doi: 10.1177/1362361311405223.

Hallberg, K. (2009). Social interaktion. I Vad finns det för vetenskapligt stöd för val av insatser vid autismspektrumtillstånd (AST) hos vuxna? Hämtad från Föreningen Sveriges Habiliteringschefers webbplats:

http://www.habiliteringschefer.se/ebh/ast/dokument/Insatser_vid_ast_hos_vuxna.pdf

Heister Trygg, B. (2002). Kommunikation i grupp – för barn och ungdomar med talhandikapp. Stockholm: Hjälpmedelsinstitutet.

Herbrecht, E., Poustka, F., Birnkammer, S., Duketis, E., Schlitt, S., Schmötzer, G., & Bölte, S. (2009). Pilot evaluation of the Frankfurt Social Skills Training for children and adolescents with autism spectrum disorder. European Child and Adolecent Psychiatry, 18 (6), 327-335. doi: 10.1007/s00787-008-0734-4.

Howlin, P (2004). Autism: preparing for adulthood.(2 uppl.). London: Routledge.

Howlin, P., & Yates, P. (1999). The potential effectiveness of social skills groups for adults with autism. The International Journal of Research & Practice, 3 (3), 299-307.

doi: 10.1177/1362361399003003007.

Hutchby, I., & Wooffitt, R. (2008). Conversation analysis. Cambridge: Polity.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Larsson Abbad, G. (2007). ”Aspergern, det är jag:” En intervjustudie om att leva med Asperger syndrom. Doktorsvhandling, Linköpings universitet, Institutionen för

beteendevetenskap och lärande. Hämtad från:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:24134/FULLTEXT01.pdf

Lindström, J. (2008). Tur och ordning: introduktion till svensk samtalsgrammatik. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Linell, P., & Gustavsson, L. (1987). Initiativ och respons: Om dialogens dynamik, dominans och koherens. Linköping: Universitetet i Linköping.

Loukusa, S., & Moilanen, I. (2009). Pragmatic inference abilities in individuals with Asperger syndrome or high-functioning autism. A review. Research in Autism Spectrum Disorders, 3 (4), 890–904. doi:10.1016/j.rasd.2009.05.002.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Maynard, D. (1980). Placement of topic changes in conversation. Semiotica, 30 (3-4), 263-290.

MINI-D 5 Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. (2014). Stockholm: Pilgrim Press AB.

Murza, K., & Nye, C. (2013). Pragmatic Language Intervention for Adults With Asperger Syndrome or High-Functioning Autism: A Feasibility Study. Contemporary Issues in Communication Science and Disorders, 40, 85–97. doi:1092-5171/13/4002-0085.

Muskett, T., Perkins, M., Clegg, J., & Body, R. (2009). Inflexibility as an interactional phenomenon: Using conversation analysis to re-examine a symptom of autism. Clinical Linguistics and Phonetics, 24 (1), 1-16. doi: 10.3109/02699200903281739.

Norrby, C. (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. (3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Paul, R. (2003). Promoting social communication in high functioning individuals with autistic spectrum disorders. Child and Adolescent Psychiatric Clinics of North America, 12(1), 87-106. doi: 10.1016/S1056-4993(02)00047-0.

Paul, R., Orlovski, S., Marcinko, H., & Volkmar, F. (2009). Conversational Behaviors in Youth with High-functioning ASDand Asperger Syndrome. Journal of Autism and Developmental Disorders, 39, 115-125. doi: 10.1007/s10803-008-0607-1.

Reichow, B., & Volkmar, Fred. (2010). Social Skills Interventions for Individuals with Autism: Evaluation for Evidence-Based Practices within a Best Evidence Synthesis Framework. Journal of Autism and Developmental Disorders, 40 (2), 149-166. doi: 10.1007/s10803-009-0842-0.

Sacks, H., Schegloff, E. A., & Jefferson, G. (1974). A Simplest Systematics for the Organization of Turn-Taking for Conversation. Language, 50 (4), 696-735.

doi: 10.1016/B978-0-12-623550-0.50008-2.

Samuelsson, C., & Ferreira, J. (2013). Recycling in Communication Involving a Boy with Autism Using Picture Exchange System (PECS). I N. Norén, C. Samuelsson & C. Pleijerts Aided Communication in Everyday Interaction (s. 127-151). Guildford: J& R Press Ltd.

Schegloff, E.A. (2007). Sequence organization in interaction. Cambridge: Cambridge University Press.

Schegloff, E. A., Jefferson, G., & Sacks, H. (1977). The Preference for Self-Correction in the Organization of Repair in Conversation. Language, 50 (2), 361-382. Hämtad från:

http://www.jstor.org/stable/413107

Schreier, M. (2012). Qualitative content analysis in practice. London: SAGE.

Shriberg, L., Paul, R., McSweeny, J., Klin, A., Cohen, D., & Volkmar, F. (2001). Speech and Prosody Characteristics of Adolescents and Adults With High-Functioning Autism and Asperger Syndrome. Journal of Speech, Language and Hearing Research, 44, 1097-1115. doi: 1092-4388/01/4405-1097.

Silverman, D. (2006). Interpreting qualitative data: methods for analyzing talk, text and interaction. (3., [rev.] uppl.). London: SAGE.

Simmerborn Fleischer, A. (2013). “Man vill ju klara sig själv”: Studievardagen för studenter med Asperger syndrome i högre utbildning. Doktorsavhandling, Högskolan i Jönköping. Hämtad från: http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:618102/FULLTEXT01

Stiegler, L.N. (2007). Discovering communicative competencies in a nonspeaking child with autism.Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 38 (4), 400-413.

doi: 10.1044/0161-1461(2007/041).

Stribling, P., Rae, J., & Dickerson, P. (2009). Using conversation analysis to explore the recurrence of a topic in the talk of a boy with an autism spectrum disorder. Clinical Linguistics and Phonetics, 23 (8), 555-582. doi: 10.1080/02699200802491165.

Stivers, T., & Sidnell, J. (2013). Introduction. I J. Sidnell & T. Stivers (Red.), The handbook of conversation analysis (s. 1-8). Chichester, West Sussex, UK: Wiley-Blackwell.

Svennevig, J. (2000). Getting acquainted in conversation: A study of initial interactions. [Elektronisk resurs]. Hämtad från:

http://site.ebrary.com.e.bibl.liu.se/lib/linkoping/reader.action?docID=10014724

Tantam, D. (1998). Aspergers syndrom i vuxen ålder. I U. Frith (Red.), Autism och Aspergers syndrom (s. 188-233). Stockholm: Liber AB.

Tse, J., Strulovitch, J., Tagalakis, V., Linyan ,M., & Fombonne, E. (2007). Social Skills Training for Adolescents with Asperger Syndrome and High-Functioning Autism. Journal of Autism and Developmental Disorders, 37 (10), 1960-1968.

doi: 10.1007/s10803-006-0343-3.

Wing, L., & Gould, J. (1979). Severe impairments of social interaction and associated abnormalities in children: Epidemiology and classification. Journal of Autism and Developmental Disorders, 9(1), 11-29.

53 Bilaga 1

Intervjuguide

Forskningsfrågor

1. Hur upplever deltagarna själva sin kommunikationsförmåga?

2. Hur fungerar omgivningen i kommunikation med individer med AS? 3. Använder sig deltagarna av några medvetna strategier för att underlätta

kommunikationen?

4. Är deltagarna intresserade av kommunikativ intervention?

Intervjufrågor

- När fick du din diagnos? 1.

- Kan du beskriva vad du tycker att du är bra på när du kommunicerar med andra? - Finns det något som du tycker är svårt när du kommunicerar med andra?

- Kommunicerar du på ett annorlunda sätt än andra som inte har AS? - Hur tycker du att kommunikationen med andra fungerar överlag?

- Hur viktig tycker du att kommunikationsförmåga är i ditt vardagliga liv?

- Finns det någon eller några som du tycker särskilt mycket om att prata med? - Tycker du att personer i din vardag behöver förbättra sin kommunikation?

- Har du märkt att andra personer pratar annorlunda med dig jämfört med personer som inte har AS?

- Finns det någon person i din omgivning som du har hjälp och stöd av, i så fall på vilket sätt?

- Har du några knep för att underlätta kommunikationen/ undvika missförstånd? Vilka är dessa i så fall?

- Hur lärde du dig dessa knep? Lärt dig själv/från logoped/annan?

- Känner du något behov av att förbättra din kommunikation? Vad i så fall?

- Vad tror du att en förbättrad kommunikationsförmåga skulle ha för påverkan på ditt vardagliga liv?

- Har du någon gång varit i kontakt med någon som har hjälpt dig med din

kommunikativa förmåga? Vem i så fall och vad gjorde ni? När i förhållande till när du fick din diagnos? Vad fick du ut av det? Gick det att tillämpa i vardagen?

54 Bilaga 2

Transkriptionsnyckel

(0.5) Siffran i parentes anger pauslängd i tiondels sekunder.

(.) En punkt i parentes markerar en paus som är kortare än 0.2 sekunder. = Likhetstecken markerar sammanbundna yttranden utan paus (latching). [ ] Hakparenteserna visar början och slut av överlappande tal.

[[ Dubbel hakparentes markerar att yttrandena inleds samtidigt.

.hh En punkt före ett /h/ markerar en inandning. Ju fler /h/, desto längre inandning. hh /h/ markerar en utandning. Ju fler /h/, desto längre utandning.

(( )) Text inom dubbel parentes markerar en icke-verbal handling alternativt en kommentar från transkriberaren.

Jas- Ett bindestreck markerar ett abrupt avslut av ljudet eller ordet.

Jas:::å Kolon markerar en förlängning av ljudet före kolontecknet. Ju fler kolontecken, desto längre förlängning.

( ) En tom parentes markerar ett ohörbart stycke av inspelningen. (Jaså) Ordet i en parentes markerar osäker transkription.

Jaså. En punkt markerar fallande intonation. Jaså, Ett kommatecken markerar en rak intonation. Jaså? Ett frågetecken markerar en stigande intonation. * En asterisk markerar knarrande röst.

↑ En pil uppåt framför en stavelse markerar stigande intonation. ↓ En pil nedåt framför en stavelse markerar fallande intontation. Jaså Ett understruket yttrande markerar emfatiskt tryck.

JASÅ Versaler markerar markant starkare tal än omgivande tal.

˚ ˚ Gradtecken markerar att yttrandet sägs tystare än omgivande tal. > < Det inramade talet sägs snabbare än omgivande tal.

< > Det inramade talet sägs långsammare än omgivande tal.

Hämtat ur:

55 Bilaga 3

Information om deltagande i studien

”Interaktion i vardagslivet hos vuxna med Aspergers syndrom.

Implikationer för intervention”

Hej!

Vi är två logopedstudenter som går sjunde terminen på logopedutbildningen vid Linköpings universitet. Under nuvarande och kommande termin har vi i uppgift att genomföra vår magisteruppsats. Syftet med vår studie är att analysera det vardagliga samspelet hos personer med Asperger i vuxen ålder. Vi vill med studien undersöka om det finns ett intresse för

träning av kommunikation hos personer med Asperger samt få fram ett underlag för hur denna skulle kunna utformas. Vi undrar om Du skulle vara intresserad av att delta i denna studie. Studien består av två delar, dels videofilmning i din vardagsmiljö, dels en intervju. Du kan välja om du vill delta i båda delarna eller bara bli intervjuad.

Gällande videofilmningen önskar vi att Du filmar dig själv i en eller flera valfria situationer där Du interagerar med en eller flera samtalspartner. Filmen ska vara 5-30 minuter lång. Analysen av videomaterialet kommer att bestå av att vi skriver ned det som sägs och görs i filmsekvenserna. Endast uppsatsförfattarna och handledarna kommer att få tillgång till

videofilmerna. Vi kommer därefter att välja ut delar ur materialet som kommer att publiceras i uppsatsen. Inga delar som kan röja er identitet kommer väljas ut för analysering eller

publicering.

I intervjudelen kommer vi att prata om Dina erfarenheter av kommunikation. Detta beräknas ta cirka en halvtimme till en timme. Vi kommer att göra en ljudinspelning av intervjun för att kunna analysera materialet i efterhand.

Filmen och ljudinspelningen kommer att förvaras i låst utrymme på psykologprogrammet vid Linköpings universitet och sparas för framtida forskning. Materialet kommer att hanteras konfidentiellt och analysen kommer att presenteras avidentifierat. Resultatet av studien kommer att publiceras i en magisteruppsats som kommer att presenteras vid ett seminarium vid Linköpings universitet. Du kommer att vara anonym och inga personuppgifter kommer att

publiceras. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att behöva redogöra skäl till detta. Det insamlade materialet från dig kommer i detta fall inte användas eller publiceras.

Kontakta oss gärna vid eventuella frågor.

Med vänliga hälsningar,

Jenni Cederquist och Michaela Eriksson Leidnert

Jenni Cederquist Michaela Eriksson Leidnert

E-post: xxxxxxxx@student.liu.se E-post: xxxxxxxx@student.liu.se

Tel nr: xxx Tel nr: xxx

Handledare

Gunvor Larsson Abbad Charlotta Plejert

Universitetslektor Universitetslektor

Samtyckesblankett

Jag har tagit del av ovanstående information och ger mitt medgivande till att delta i videofilmningen och intervjudelen.

Signatur:

______________________________________________________________________

Namnförtydligande:

______________________________________________________________________

Ort och datum:

______________________________________________________________________

Jag har tagit del av ovanstående information och ger mitt medgivande till att delta i intervjudelen.

Signatur:

______________________________________________________________________

Namnförtydligande:

______________________________________________________________________

Ort och datum:

58 Bilaga 4

Information till dig som visat intresse för att vara samtalspartner i studien

”Interaktion i vardagslivet hos vuxna med Aspergers syndrom.

Implikationer för intervention”

Hej!

träning av kommunikation hos personer med Asperger samt få fram ett underlag för hur denna skulle kunna utformas.

Vi har till denna studie rekryterat personer med Asperger som ska filma sig själva i en eller flera vardagliga situationer där de interagerar med en eller flera samtalspartner. Filmen ska vara 5-30 minuter lång. Eftersom ditt deltagande i en av videoinspelningarna är efterfrågat av en redan rekryterad deltagare behöver vi även ditt samtycke.

In document Interaktion i vardagslivet hos vuxna med Aspergers syndrom. Implikationer för intervention. (Page 51-68)