Om vi valt en helt kvalitativ studie med intervju eller observation hade vi kanske fått syn på fler nyanser i kommunikation och delaktighet men antalet intervjuer och observationer hade blivit färre än det antal enkäten gav. Urvalet hade inte kunnat ge samma spridning över landet.
Då vi inte vet antalet arbetslag på varje skola kan vi inte uttala oss om bortfallet och för slutresultatet har det egentligen ingen betydelse då vårt syfte var att få arbetslagens uppfattning av surfplattan i verksamheten. Även om flera arbetslag på samma skola svarat kan det ändå ge helt skilda resultat då det är elevsammansättningen som styr mycket av hur arbetssituationen i arbetslaget ser ut.
Vi har inte hittat någon förteckning över antalet grundsärskolor med inriktning träningsskola som finns i Sverige vilket gör det svårt att ha en uppfattning om hur stor vår studie är. De förteckningar som finns är över antalet grundsärskolor, som är 626 stycken enligt skolverkets snabbfakta20. Ur dessa förteckningar kan det inte utläsas vilka enheter som innehar inriktning träningsskola som vi riktade oss till.
Enkätsvaren kom in på drygt en vecka vilket vi tolkar som att ämnet för studien var något som engagerade och att använda enkät som insamlingsinstrument var ett bra val för detta ämne. En fördel, tror vi, var att enkäten kunde besvaras arbetslagsvis i stället för enskilt då respondenterna kunde få stöd av varandra i genomförandet.
Vi diskuterade om vi skulle använda oss av en gemensam sociokulturell teori för analysen eller om vi skulle dela upp och använda oss av två olika teorier utifrån inriktningarna kommunikation samt delaktighet. Vi valde slutligen att använda oss av en kommunikationsteori och en delaktighetsteori/modell. Med hjälp av dessa teorier har vi kunnat dra generaliserbara slutsatser utifrån resultatet vilket Bryman (2011) kallar för ett induktivt angreppssätt.
9.2 Resultatdiskussion
Då det enligt FN:s konvention är en rättighet att kunna uttrycka sig och att AKK finns för de som har kommunikationssvårigheter menar Light & McNaughton (2012) att AKK har utvecklats avsevärt i och med surfplattans intåg. Intressant är då att mer än hälften av arbetslagen inte använder surfplattan för att eleverna ska kunna kommunicera med sin omgivning. Vad detta beror på vet vi inte men förhoppningsvis är det så att eleverna har andra sätt de kommunicerar bättre på. Om inte så är fallet bör vi nog fundera mer över det Lantz-Andersson & Säljö (2014) skriver om, att dagens teknik sätter ramar som både begränsar och möjliggör handlingar och social interaktion. Då surfplattan är socialt accepterad (Light & McNaughton, 2012) och elever visar intresse för är den (Johnssons, 2013) är det förvånansvärt att den inte används i större utsträckning.
20Information hämtat från http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821 170104
Även tillgängligheten kan vara orsak till att surfplattan inte används i den utsträckning som den skulle kunna. Att surfplattan inte används som kommunikationsverktyg kan exempelvis bero på att när eleven jobbar med annat på surfplattan kan den inte användas till kommunikation. King, Thomeczek, Voreis & Scott (2014) föreslår att då surfplattan används till kommunikation skulle det vara idealiskt att eleven hade två surfplattor eftersom när surfplattan används exempelvis till spel eller undervisning kan den inte omedelbart användas som kommunikationshjälpmedel.
Arbetslagen var oavsett antal surfplattor i verksamheterna överens om att de såg surfplattan som ett hjälpmedel i undervisningen och då främst inom ämnesområdet kommunikation vilket stämmer med det Skolverket (2016a) även kom fram till i sin rapport. Nästan alla respondenterna uppgav att de såg möjligheter för eleverna att kunna delta och/eller medverka på lika villkor i olika aktiviteter genom användande av surfplattan och att de även på detta sätt kan ges möjlighet att vara med och påverka sin situation.
Resultatet visar att alla respondenter använder surfplatta i olika situationer och för olika ändamål i verksamheterna. Både Gärdenfors (2013) och Steinberg (2013) anser att de digitala verktygen borde kunna användas i undervisningen för att höja resultat samt öka elevers motivation. Övervägande delen av respondenterna använder surfplattan som undervisningsverktyg vilket visar att förutsättningarna för att höja resultaten och öka elevers motivation finns där. Gärdenfors (2013) påpekar dock att även om tekniken finns tillgänglig så måste personalen veta hur den ska användas.
Vår studie visar på att övervägande delen respondenter uppgav att de fått viss utbildning i hur de kan använda surfplattan men att de behöver mer utbildning fortlöpande. Utifrån detta kan tänkas att ett gammalt problem även idag kvarstår vilket Brodin & Lindstrand (2003) skrev om, att satsningarna som görs varken varit eller är pedagogiskt förankrade och att behovet av utbildningsinsatser för lärare kvarstår. Förhoppningsvis är det detta som även Skolverket (2016a) i sin rapport uppmärksammat då ett program tagits fram för att satsa på lätt tillgänglig kompetensutveckling för lärare som kan genomföras på den egna skolan. Kompetensutvecklingsmaterialet, kring hur digitala verktyg stödjer lärande, på Skolverkets hemsida är under uppbyggnad vilket gör att vi inte kan se några effekter av denna satsning i vår studies resultat. Däremot bekräftar vårt resultat att ett kommunikationsverktyg. Dessutom skapar den möjlighet för sociokommunikativ tillgänglighet.
Om man översätter Shannon & Weavers modell till pedagogisk verksamhet är det ’brus’
som stör i kommunikationen kanske inte omgivningens ljud utan en elevs funktionsnedsättning. Detta kan i sin tur då påverka hur kommunikationen lyckas. Med ett hjälpmedel som exempelvis hörapparat, teckenspråk eller surfplatta kan detta ’brus’
då avhjälpas och kommunikationen fungerar tillfredsställande. Om du då är en person som på grund av dina kommunikationssvårigheter känt dig utanför och missförstådd kan
du nu genom ett hjälpmedel som surfplattan få bli en del av den gemenskap som finns omkring dig.
Denna studie har visat på att det fortfarande saknas utbildning i användandet av surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. Precis som Skolverket (2016a) kom fram till i sin rapport visar också vårt resultat att surfplattan kan användas som kommunikationsverktyg vilket i sin tur skapar ökad möjlighet till delaktighet. Vi har belyst personalens erfarenheter av surfplattan både ur ett kommunikations- och delaktighetsperspektiv. Att kalla surfplattan för revolutionerande inom grundsärskolans inriktning träningsskola känns som en överdrift. Surfplattan används till viss del som ett kommunikationsverktyg men andra hjälpmedel har fortfarande större utrymme. I kommunikationen är inte surfplattan någon universal-lösning utan kan, som många andra hjälpmedel, fungera för vissa elever och inte för andra. Att få ett nytt verktyg som surfplattan att fungera kräver mycket kunskap både om verktyget samt den elev som skall nyttja det. Denna studie har gett oss en ökad insikt om att det inte finns ett hjälpmedel som löser alla problem utan att se flera olika hjälpmedel som komplement till varandra. En fördel vi sett med surfplattan genom denna studie är att flera olika AKK-metoder kan samlas i ett och samma verktyg. Surfplattan är dessutom socialt accepterad (Light & McNaughton, 2012). Bilder, text och talsyntes kan hjälpa eleven att förstå och bli förstådd av fler personer än enbart de personer som finns närmast eleven som kan tolka signaler som kan vara osynliga för utomstående.
När det gäller surfplattans roll för att skapa delaktighet behöver vi i vår verksamhet tänka på att skapa miljöer och situationer som stimulerar till deltagande (Dysthe, 2003).
Surfplattan behöver göras till ett naturligt inslag i vardagen och inte enbart ett verktyg som plockas fram när det gäller att välja mellan olika alternativ av något. Det är också viktigt att vara uppmärksam på samtliga delaktighetsaspekter för att delaktighet ska kunna skapas fullt ut (Szönyi & Söderqvist Dunkers, 2015). Visar inte eleven intresse för surfplattan bör andra verktyg användas för att eleven ska känna engagemang och självbestämmande.
Förslag till vidare forskning skulle vara att titta på detta ur ett elevperspektiv samt mer i detalj titta utifrån de olika aspekterna i Szönyi & Söderqvist Dunkers (2015) delaktighetsmodell på hur surfplattan påverkar samspelet.
Referenser
Almqvist, Lena., Eriksson, Lilly., & Granlund, Mats. (2004). Delaktighet i skolaktiviteter – ett systemteoretiskt perspektiv. I Gustavsson, Anders (red.), Delaktighetens språk (s. 127-139). Lund: Studentlitteratur.
Bakk, Ann & Grunewald, Karl. (1998). Omsorgsboken. Stockholm: Liber AB.
Brodin, Jane. (1993). Kommunikativ kompetens: begrepp och definitioner.
(Lärarhögskolan, forskningsrapport nr 39) Stockholm: Tillgänglig;
http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.75646.1328877315!/menu/standard/file/TKH_39.p df [2017-01-04]
Brodin, Jane & Lindstrand Peg (2003). Perspektiv på IKT och lärande för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber Dahmström, Karin. (2011). Från datainsamling till rapport – att göra en statisktisk undersökning. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, Olga. (2003). Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur
Erikson, Lars Torsten och Hultman, Jens. (2014). Kritiskt tänkande. Stockholm: Liber Fiske, John. (2003) Kommunikationsteorier: en introduktion. Uppsala: Almqvist &
Wiksell. (Originalarbete publicerat 1990).
Gotthard, Lars-Erik. (2007). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder.
Stockholm: Bonnier utbildning AB.
Gustavsson, Anders (red.) (2004). Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur Gärdenfors, Peter. (2013). Lusten att förstå – Om lärande på människans villkor.
Stockholm: Natur & Kultur
Hart, Roger A. (1992). Children's Participation: From tokenism to citizenship, Innocenti Essay no. 4, International Child Development Centre, Florence. Tillgänglig:
https://www.unicef-irc.org/publications/pdf/childrens_participation.pdf [2016-12-19]
Heister Trygg, Boel, Andersson, Ida, Hardenstedt, Lisa, & Sigurd Pilesjö, Maja, (2009).
Alternativ Och Kompletterande Kommunikation (AKK) I Teori Och Praktik, n.p.:
Vällingby : Hjälpmedelsinstitutet ; Malmö : Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK), 2009 (Ljungby : Jomagp)
Heister Trygg, Boel. (2012). AKK i skolan – En pedagogisk utmaning. Malmö: Södra regionens Kommunikationscentrum (SÖK).
Ineland, Jens, Molin, Martin & Sauer, Lennart. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups utbildning AB.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder:
Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö.
Stockholm: Natur & Kultur.
Johnson. Genevieve Marie. (2013). 'Using Tablet Computers with Elementary School Students with Special Needs: The Practices and Perceptions of Special Education Teachers and Teacher Assistants', Canadian Journal Of Learning And Technology, 39, 4, ERIC, EBSCOhost, viewed 25 September 2016.
Kaski, Markus, Manninen, Anja, Pihko, Helena, Utbildningsstyrelsen. (2009).
Utvecklingsstörning. Tammerfors: Juvenes Print.
King, Amie M. and Fahsl Allison J. (2012). Supporting Social Competence in Children Who Use Augmentative and Alternative Communication. TEACHING Exceptional Children, Vol. 45, No. 1. pp. 42-49. ERIC, EBSCOhost, viewed 25 September 2016.
King, Amie M, Thomeczek, Melissa, Voreis, Grayce, & Scott, Victoria. (2014). 'iPad®
Use in Children and Young Adults with Autism Spectrum Disorder: An Observational Study', Child Language Teaching And Therapy, 30, 2, pp. 159-173, ERIC, EBSCOhost, viewed 25 September 2016.
Lagercrantz, Magnus (2015). Samlad uppföljning av funktionshinderspolitiken: hur är läget?. Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet. Tillgänglig:
http://www.mfd.se/globalassets/dokument/publikationer/2014/2014-6-hur-ar-laget-2014.pdf [2017-01-05]
Lantz-Andersson, Annika & Säljö, Roger. (2014). Lärare i den uppkopplade skolan.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Light, Janice & McNaughton, David. (2012). Supporting the Communication, Language, and Literacy Development of Children with Complex Communication Needs: State of the Science and Future Research Priorities, Assistive Technology, 24:1 NE Nationalencyklopedin (2016). Surfplatta, läsplatta.
http://www.nationalencyklopedien.se [2016-09-15]
NE Nationalencyklopedin (2016). Kommunikation.
http://www.nationalencyklopedien.se [2016-09-14]
NE Nationalencyklopedin (2016). Delaktighet. http://www.nationalencyklopedien.se [2016-09-15]
Regeringskansliet (2011). En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken 2011 – 2016. Tillgänglig:
www.regeringen.se/contentassets/1485f931d7b842c18fd670cb3715b0f5/en-strategi-for-genomforande-av-funktionshinderspolitiken-2011-2016 [2016-09-10]
SFS 2010:800 (2010). Skollagen. Stockholm: Ubildningsdepartementet
Shannon, Claude Elwood & Weaver, Warren (1998[1949]). The mathematical theory of communication. Urbana: University of Illinois Press
Shier, Harry. (2001). Pathways to Participation: Openings, Opportunities and Obligations.
Children & Society Volume 15 (2001) pp. 107-117. Artikeln översatt till svenska av projektet Egen växtkraft/ Handikappförbunden
http://www.regiongavleborg.se/globalassets/samverkanswebben/utveckling_samverkan/
fou/funktionshinder/barn-och-unga/shier---vagar-till-delaktighet.pdf [2016-12-26]
Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes Skolverket (2016a). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Tillgänglig:
https://www.iis.se/docs/it-anvandning-skolverket-2015.pdf [2017-01-04]
Skolverket (2016b). Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella IT-strategier för skolväsendet. Tillgänglig:
http://mb.cision.com/Public/481/9948731/8464c64738a76b78.pdf [2017-01-04]
Socialstyrelsen (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa 2003. Tillgänglig:
www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder/koderfunktionstillstandicf [2016-09-10]
SPSM (2015). AKK i lärandet – för allas rätt att kommunicera. Malmö:
Specialpedagogiska skolmyndigheten Tillgänglig:
https://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/akk-i-larandet---for-allas-ratt-att-kommunicera-pdf/ [2017-01-04]
Steinberg, John. (2013). Lyckas med digitala verktyg i skolan. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Strandberg, Leif. (2006). Vygotskij i praktiken: Bland plugghästar och fusklappar.
Nordstedts Akademiska Förlag
Szőnyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (red.) (2012). Där man söker får man svar: delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning. Härnösand:
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Tillgänglig: http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?ProductId=4218 [2016-12-19]
Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (2015). Delaktighet - ett arbetssätt i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig:
http://webbshop.spsm.se/globalassets/publikationer/delaktighet---ett-arbetssatt-i-skolan-pdf [2016-12-19]
Thurén, Torsten. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber Vad är delaktighet? (2015). [Video] Sundbyberg: Myndigheten för delaktighet Tillgänglig: https://www.youtube.com/watch?v=uNogMWIKDKU#action=share [2016-09-09]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev S. (2010). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB. (Originalarbete publicerat 1934).
Östlund, Daniel. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: Fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Malmö: Malmö studies in Educational Sciences No. 67.