• No results found

1 Inledning

1.3 Metod och urval

I analysen har registerdata från Försäkringskassan och Socialstyrelsen använts. Eftersom Försäkringskassans register innehåller begränsad information, har ärendeakter från Försäkringskassan studerats för att samla in ytterligare information som är viktig för granskningen.

1.3.1 Registerdata

I den här rapporten har registerdata över alla personer som har haft eller har ansökt om assistansersättning från 2002 till och med 2013 hämtats från Försäkringskassans datalager Store.11 Registerdata över personer som har haft kommunala insatser enligt LSS från 2004 till och med 2013 har inhämtats från Socialstyrelsen.12 Från Socialsty-relsen har även registerdata över personer som har haft insatser enligt socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) från 2007 till och med 2013, med undantag för 200913, inhämtats.14 I bilaga 1 finns en beskrivning av hur hanteringen av data har gått till samt vilka definitioner som har gjorts i undersökningen.

11 Populationen består av cirka 11 500 personer 2002 och ökar successivt till cirka 17 000 personer 2013.

12 Alla som har haft eller har ansökt om assistansersättning matchas med Socialstyrelsens registerdata för LSS. Samtliga cirka 10 000 personer som har haft insatser enligt LSS ingår i studien.

13 Socialstyrelsen anger att data för andra halvåret 2008 och 2009 inte publiceras på grund av kvalitetsproblem i den del av underlaget som beskriver social omsorg enligt SoL.

14 Alla som har haft eller har ansökt om assistansersättning matchas med Socialstyrelsens registerdata för SoL. Samtliga cirka 4 000 personer som har haft insatser enligt SoL ingår i studien.

Registerdata som gäller kommunala insatser enligt LSS finns för 2004–2013 och är från den 1 oktober respektive år. Registerdata för insatser enligt SoL finns för 2007–2008 och 2010–2013. För 2008 gäller uppgifterna den 30 juni, för 2010 den 1 november och för 2007 och 2011–2013 gäller uppgifterna den 1 oktober.

De frågeställningar som har undersökts med hjälp av registerdata har fokuserat på hur stor andel av de personer som söker, får avslag eller får sin assistansersättning indragen som har andra offentliga stöd.

För att undersöka detta sammanlänkas registerdata över alla som har statlig assistansersättning från Försäkringskassan med stöd av SFB (eller har ansökt om assistansersättning) med registerdata från Social-styrelsen över alla de som har insatser enligt LSS och insatser enligt SoL.

För att undersöka om och vilka stödinsatser personerna eventuellt har, används registerdata för året före och för året efter beslut om assistansersättning. Genom att använda andel och antal stödinsatser både året före och året efter beslutet från Försäkringskassan framgår det om och i vilken utsträckning det har skett någon förändring.15 För att beskriva andelen personer med kommunala insatser enligt LSS eller enligt SoL, används det totala antalet beslut om assistansersätt-ning i respektive kategori.

1.3.2 Ärendeakter

En del av frågeställningarna i regeringsuppdraget kan inte besvaras med uppgifter från Försäkringskassans register. För att analysera om orsaken till förändringar i beslutsutfall beror på ändrade behov hos brukare, ändrad rättstillämpning eller ändrade arbetssätt inom För-säkringskassan, har en aktgranskning genomförts. En aktgranskning var dessutom nödvändig att göra för att inhämta information om hur grundläggande och övriga behov har bedömts och tidssatts under perioden, eftersom en sådan uppdelning inte görs i Försäkrings-kassans register.

För att besvara frågeställningarna har fyra urval med ärenden beställts från Försäkringskassan. Det första urvalet gäller beslut om avslag på nya ansökningar om assistansersättning. Det andra gäller beslut om

15 Till exempel kan en större andel av dem som får assistansersättningen indragen på grund av att deras grundläggande behov inte överstiger 20 timmar per vecka, förväntas ha stödinsatser från kommunen enligt LSS eller SoL året efter indragningen.

beviljande av nya ansökningar och det tredje gäller beslut om indrag-ning vid omprövindrag-ning av rätten till assistansersättindrag-ning. Det fjärde och sista urvalet gäller beslut om fortsatt assistansersättning vid en om-prövning av rätten till assistansersättning. Det fjärde urvalet består av tre möjliga beslutsutfall när det gäller hur mycket tid som har beviljats i förhållande till tidigare beslut: ett oförändrat antal timmar, respektive fler eller färre timmar. I granskningens olika urval ingår ärenden med beslut fördelade på beslutsår 2002, 2005, 2008, 2011 eller 2013. Totalt har 1 053 ärendeakter granskats.

Granskningarna genomfördes för ett urval i taget. För varje urval har mellan tre och fem utredare deltagit.16 Granskarna kalibrerade sina bedömningar initialt för att sedan granska akterna på egen hand. Alla tveksamma fall diskuterade granskningsgruppen sedan gemensamt för att uppnå enhetlighet. I de två urval som gällde nya ansökningar har enbart ett beslut granskats. Informationen som inhämtades här gällde exempelvis vem som hade gjort ansökan, vilka offentliga stöd som personen hade vid ansökningstillfället, vilken personkrets per-sonen bedömdes tillhöra, orsaken till avslaget samt den tid som För-säkringskassan hade beräknat för de olika behoven. Varje akt för dessa urval tog i genomsnitt 15–20 minuter att granska. I de två urval som gällde omprövning av rätten till assistansersättning har två beslut granskats: dels beslutet som fattades vid omprövningen, dels det föregående beslutet. Informationen som inhämtades gällde exempel-vis vilken personkrets personen bedömdes tillhöra, orsaken till en indragning eller förändring av den beviljade tiden, samt den tid För-säkringskassan har beräknat för de olika behoven vid såväl det före-gående beslutet som vid omprövningsbeslutet. För dessa urval tog varje akt i genomsnitt 30–40 minuter att granska.

Flera av de beställda ärendeakterna har av olika anledningar utgjort bortfall och har av den anledningen inte kunnat granskats. Bortfallen orsakas främst av tre saker: en felaktig registrering i Försäkrings-kassans ärendehanteringssystem, att ärendeakter inte har återfunnits eller att fel underlag har skickats från Försäkringskassan.17

16 Totalt har sju utredare deltagit i granskningen av akterna.

17 En mer ingående beskrivning av bortfallet finns i bilaga 2.