Eftersom syftet med studien är att belysa hur lärare som undervisar i idrott och hälsa uttrycker sig om ämnet och då i synnerhet om begreppet hälsa, föranledde det mig att studera läro- planstexten och sätta den i relation till lärarintervjuer. Föreliggande undersökning baseras på 10 intervjuer av lärare (5 kvinnor och 5 män) som undervisar i idrott och hälsa från de lägre åldrarna t o m gymnasiet. Studien ingår som en del i två projekt med samlingsbeteckningen
Skola – Idrott – Hälsa (SIH).73 Urvalet baseras på den första Skola – Idrott – Hälsa studien
vid namn Idrott och hälsa under skolåren. År 2001 inleddes ett forskningsprojekt på Idrottshögskolan i samarbete med Lärarhögskolan, Stockholms universitet och Karolinska institutet med professor Lars-Magnus Engström som vetenskaplig ledare. Ett slumpmässigt urval av skolor med klasser i år 3, 6 och/eller 9 från hela Sverige genomfördes. Sammanlagt deltog 48 skolor, 1976 elever och 75 lärare. Lärarna besvarade enkäter och 16 lärare intervju- ades. 2002 genomfördes en uppföljningsstudie av Skola – Idrott – Hälsa, där delprojekten går under namnen Fysisk aktivitet i skola och på fritid, Lärprocesser i skilda miljöer och Barns
och ungdomars fysiska aktivitet. Uppföljningsstudien innebar att vi under hösten 2002 åter-
vände till 17 skolor, de 8 skolor där vi fann flest fysiskt aktiva barn respektive de 9 skolor med få fysiskt aktiva barn baserat på resultatet från SIH 2001. De 10 intervjuer som ligger till grund för denna studie baseras på de intervjuer som jag själv genomfört i Skola – Idrott –
Hälsa 2002. Jag intervjuade totalt 11 lärare men en intervju gick inte att använda p.g.a. dålig
ljudkvalitet. Lärarna hade blivit tillfrågade per telefon innan intervjuerna om de ville delta. De tillfrågades också vid intervjutillfället om bandupptagning fick ske, vilket alla accepterade. Skolorna är geografiskt belägna över hela landet. Utbildningsbakgrunden hos lärarna varierar. Två lärare är utbildade för år 1-7 och har 5 till 10 poäng idrott, en lärare är utbildad för år 4-9 och har 10 poäng idrott, tre lärare är utbildade vid GIH/IH i Stockholm och en vid GIH i Örebro och har motsvarande 60 poäng idrott, tre lärare har utländsk idrottslärarexamen. Lärarna har varit verksamma i yrket från 3 till 33 år.
Intervjuerna har bandats och transkriberats av mig. Innan själva intervjuerna genomförde jag två försöksintervjuer för att stämma av frågorna samt se att utrusningen fungerade. Alla band och utskrivna intervjuer är kodade. Varje intervju tog ca en timma och utformades som ett strukturerat samtal där följande områden behandlades; ”målet med undervisningen”, ”ämnes- innehåll”, ”begreppet hälsa och hur det realiseras i undervisningen”, samt ”förändring över tid i ämnet”. Intervjuerna har lästs igenom ett flertal gånger. Efter de första genomläsningarna genomfördes en grov tematisering. Efter hand har nya teman och meningsbärande citat fram- trätt varför den ursprungliga tematiseringen har förändrats.
Vid bearbetningen och tolkningen av de utskrivna intervjuerna har jag försökt beakta att intervjuerna är ett levande samtal som har omvandlats till skrift. Kvale skriver;
Utskrifterna bör inte vara ämnet för en intervjuundersökning, [….], utan snarare medlet, redska- pet, för tolkningen av det som sades under intervjun. Trots att intervjun skapades som muntlig diskurs framträder den i form av en skriven text.74
I resultatredovisningen har jag valt att samla citaten utifrån de teman som jag har funnit i intervjuerna. Citat från lärarsvaren kommer att användas för att belysa de olika sätt jag har uppfattat intervjusvaren. De teorier om begreppet hälsa samt läroplansteori som tidigare redo- visats, kommer att användas för att försöka förklara och förstå det empiriska materialet. Först
73 Se Engström, L-M. (2004): Förord i boken Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa red.
Larsson, H. & Redelius, K. Idrottshögskolan. Stockholm.
kommer en redogörelse för teman som jag har funnit i intervjusvaren rörande Ämnets mål och
innehåll enligt lärarna. Därefter följer ett avsnitt som svarar på den explicita frågan Hälsa – vad är det i ämnet idrott och hälsa? Resultatdelen avslutas med ett kapitel som tar upp några
av de villkor som påverkar utformningen av mål och innehåll i undervisningen. Kapitlet har rubriken Lärarnas syn på ämnets villkor.
De intervjuade har varit medvetna om min bakgrund som lärarutbildare. De kan i samtalet ha utgått från att jag har en förförståelse och kände till deras verksamhet, vilket kan ha präglat deras svar. Det är möjligt att en annan person skulle ha uppfattat andra teman och utsagor i intervjuerna. Min avsikt har inte varit att finna en ”sann” beskrivning av ämnet utan intervju- erna ska ses som en dialog mellan två personer, i detta fall läraren och mig. Resultatredovis- ningen gör ej anspråk på att vara en spegling av någon ”sann” verklighet utan snarare en social text, hur man talar om något, vad man säger och vad man utelämnar. I analysen av intervjuerna är det tolkningen av intervjusvaren som blir resultatet. Mitt syfte är att förstå och beskriva vad de intervjuade svarar men också att belysa hur de besvarar frågorna och talar om ämnet, med andra ord sättet de talar om ämnet idrott och hälsa. De frågor jag har ställt till intervjuutskrifterna är exempelvis; Vad är hälsa i idrott och hälsa enligt lärarna? Finns det någon samsyn mellan lärarna eller svarar man på helt olika sätt? Finns det vissa saker som är gemensamma och vissa saker som inte är det i sättet att se på ämnet? Framträder något mål och/eller innehåll oftare än något annat i beskrivningen av undervisningen? I samband med citaten kommer jag att föra en diskussion kring de olika sätt jag har sett och tolkat citaten. Därefter följer en avslutande diskussion i kapitel sju.