5. Analys och diskussion
5.4 Metoddiskussion
Syftet med studien var att kunna dra generaliserbara slutsatser om organisatoriska förutsättningar i kommunen som påverkar olika lärarkategoriers praktik. Utifrån syftet var det alltså nödvändigt att få många lärares uppfattningar och uppgifter kring de undersökta områdena. Därför var det även relevant att genomföra en enkät för ändamålet. Enkäten var utformad på så sätt att flertalet frågor inom områdena var relaterade till varandra och därför kunde olika svars relevans ofta ställas i förhållande till varandra och på så sätt styrka studiens validitet. Vid utformandet av enkäten fick jag göra en avvägning mellan att få en mer omfattande bild av förhållandena kring de undersökta områdena genom att ha många frågor och därmed riskera en lägre svarsfrekvens, eller att göra en kortare enkät som kanske skulle ge fler svar. Jag prioriterade att få en omfattande bild framför en eventuellt högre svarsfrekvens och utformade därför en mer omfattande enkät. En svårighet som uppkom i resultatsammanställningen var att möjligheterna till att få förklaringarna bakom alla lärares uppgifter i enkäten var begränsad. Detta löste jag till viss del genom att ringa de lärare som svarat avvikande och på detta sätt få en utförligare förklaring till de olika förhållandena bakom svaren i enkäten.
Intervjun med rektorn genomfördes i form av en semi-strukturerad intervju för att kunna ringa in organisatoriska förutsättningar och förklaringar som kunde antydas i resultatet från enkäten. Detta bidrog även till att höja validiteten i studien, då rektorns svar på många sätt bekräftade och
förklarade de förhållanden som pekats ut i enkäten. Rektorns svar kan absolut inte sägas omfatta hur förhållanden på alla skolor ser ut, men det fanns förhållanden i kommunen som stärktes både via rektorns och responderande lärares svar och därför kan antas ge en generaliserbar bild.
Jag bedömer att det hade varit berikande för studien om en rektor från en skola med ett mindre antal nyanlända elever också hade kunnat delta, för att jämföra rektorernas svar kring de organisatoriska förutsättningarna på de aktuella skolorna samt deras syn på de organisatoriska förutsättningarna i kommunen. Tyvärr räckte dock inte tiden till för detta. Dessutom hade jag även velat inkludera rektorn för mottagningsenheten, skolchefen och förvaltningschefen för att med säkerhet kunna dra mer generaliserbara slutsatser om kommunen som helhet och hur de olika nivåerna påverkar varandra. Men att intervjua alla dessa inblandade parter var inte möjligt inom den tidsram som fanns till mitt förfogande. Därför prioriterade jag att kontakta förvaltningschefen.
Förvaltningschefen ringdes upp på sin arbetstelefon, men jag fick tala med någon annan som trodde att förvaltningschefen inte skulle kunna ge mig svar på mina frågor och hänvisade mig därför istället till skolchefen. Skolchefen söktes på telefon vid upprepade tillfällen under cirka två veckors tid, och även via mejl, utan framgång.
Eftersom att studien spänner över tre områden – studiehandledning, kartläggning och gemensamma arbetssätt – fanns det inte möjlighet att gå på djupet i någon av dessa delar. Det som däremot har möjliggjorts i och med studiens spännvidd är att jag haft möjligheten att synliggöra hur olika förutsättningar kring dessa områden även har påverkat de andra, och hur samverkan i dessa områden hela tiden varit en avgörande faktor för framgång i att kunna tillgängliggöra undervisningen för nyanlända elever.
50
5.5 Slutsatser
Mina slutsatser kring vad som påverkar lärares möjligheter att tillgängliggöra undervisningen för nyanlända elever utifrån hur introduktionen för nyanlända är organiserad i kommunen är:
Oklarheter om kartläggningen gällande vilka som genomför denna eller om den genomförs överhuvudtaget. Dessutom finns det en risk att kartläggningen inte tas tillvara vid
överlämningen till undervisande lärare i ordinarie klass eftersom ämneslärare sällan är delaktiga i genomförandet av kartläggningen.
Alla som behöver studiehandledning förefaller inte få det. Dessutom finns det tendenser som tyder på att de som får studiehandledning eventuellt inte har möjlighet att få den behovsstyrd, på grund av brist på studiehandledare i det aktuella modersmålet och samordningen i kommunen. Det visade sig även att kvaliteten på studiehandledningen är beroende av vilken anställningsform som studiehandledare har i kommunen.
Samverkan inbördes mellan olika lärarkategorier och mottagningsenheten angående arbetssätt, kartläggning och studiehandledning riskerar att utebli beroende på den
anställningsform som modersmålslärare eller studiehandledare har i kommunen. Men även på grund av bristande gemensamma rutiner och tidsbrist.
I litteraturen framkommer vikten av samverkan och kollegialt lärande mellan de undersökta lärarkategorierna för att främja språk- och kunskapsutveckling hos flerspråkiga barn. En
återkommande fråga utifrån studiens resultat har därför varit hur väl de personer som utgör kedjan i skolintroduktionen för nyanlända barn är sammanlänkande med varandra utifrån de organisatoriska förutsättningar som finns. Min slutsats är att de inte har möjlighet att vara en sammanlänkad kedja och därmed har de inte heller de bästa förutsättningarna för att kunna stödja nyanlända barns språk- och kunskapsutveckling optimalt.
5.6 Vidare forskning
Ett viktigt perspektiv är hur nyanlända barn med sina familjer upplever skolintroduktionen och samverkan mellan olika instanser som har hand om dem i mottagandet. Detta skulle kunna sättas i förhållande till olika kommuners handlingsplaner och sätt att anordna skolintroduktionen.
Idag förekommer ”tvåstegskartläggningar”, som sker uppdelat i kommuners mottagningsenheter och på aktuella skolor under olika lång tid. Just tidsförhållandet mellan kartläggningen på mottagningsenheten respektive skolan kan vara underlag för vidare forskning. Detta borde undersökas utifrån individuella behov hos barnen och familjerna.
Vidare behöver effektiva och kreativa organisatoriska modeller för hur samverkan mellan olika lärarkategorier som berörs i skolintroduktionen utvecklas för att kunna överbrygga de hinder som idag finns. Utvecklingsarbeten där olika former av IT-stöd är integrerade i elevernas undervisning är också något som kan utforskas.
51
5.7 Pedagogisk relevans
Studiens breda perspektiv kring hur kartläggning, studiehandledning och samverkan mellan olika lärarkategorier är organiserad i en kommun, utgör ett viktigt bidrag till förståelsen för vilka förutsättningar lärare i den ordinarie undervisningen ges för att kunna tillgängliggöra
undervisningen för nyanlända elever. Dessutom understryker studien vikten av och skapar förståelse för samverkan i alla led för att skolpersonal ska kunna samarbeta för nyanlända barns bästa.
52
6. Referenslista
Ascher, H. & Mellander, L. (2010). Asylsökande barns tankar om hälsa. I Andersson, H. E., Ascher, H., Björnberg, U., & Eastmond, M. (red.), Mellan det förflutna och framtiden Asylsökande barns
välfärd, hälsa och välbefinnande (ss. 207-243) Göteborgs universitet: Centrum för
Europaforskning. Tillgänglig: http://cergu.gu.se/digitalAssets/1319/1319551_mellan-det-forflutna- och-framtiden.pdf
Ascher, H., Mellander, L. & Tursunovic, M. (2010). Mottagandets policy och praktik - rekommendationer och åtgärdsområden. I Andersson, H. E., Ascher, H., Björnberg, U., & Eastmond, M. (red.), Mellan det förflutna och framtiden Asylsökande barns välfärd, hälsa och
välbefinnande (ss. 279-295) Göteborgs universitet: Centrum för Europaforskning. Tillgänglig:
http://cergu.gu.se/digitalAssets/1319/1319551_mellan-det-forflutna-och-framtiden.pdf
Axelsson, M., Lennartson-Hokkanen, I. & Sellgren, M. (2002). Den röda tråden: utvärdering av
Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat. Spånga: Rinkeby
språkforskningsinstitut. Tillgänglig:
http://www.pedagogstockholm.se/Web/Core/Pages/Special/DocumentServiceDocument.aspx?fileid =025540a49c0e4f53a6c569c34341822e
Bergendorff, I. (2014). Nyanlända elever i Sverige. I Kästen- Ebeling, G. & Otterup, T. (red.), En
bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever (ss. 31-47) Lund: Studentlitteratur.
Bergman, P. (1998). Andraspråkseleverna och deras förutsättningar. I: Att undervisa elever med
svenska som andraspråk – ett referensmaterial. Stockholm: Liber/Skolverket.
Blob, M. (2004). Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn – en översiktsstudie
av arbetet i fyra storstadskommuner. Norrköping: Integrationsverket. Tillgänglig:
http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167151.1392637535!/menu/standard/file/Skolintrodukti on_for_nyanlanda_flykting_och_invandrarbarn.pdf
Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande. En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska
skolan. Stockholm: Skolverket och Vetenskapsrådet.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eastmond, M. (2010). Gäster i välfärden? Föräldraskap i asylprocessen. I Andersson, H. E., Ascher, H., Björnberg, U., & Eastmond, M. (red.), Mellan det förflutna och framtiden Asylsökande barns
välfärd, hälsa och välbefinnande (ss.87-106) Göteborgs universitet: Centrum för Europaforskning.
Tillgänglig: http://cergu.gu.se/digitalAssets/1319/1319551_mellan-det-forflutna-och-framtiden.pdf
Ekemo, L. (2005).”Vi i skolan står för det normala i tillvaron; de mår bra hos oss.” Rapport om
mottagandet av elever i Linköpings kommuns grundskolor. Linköpings universitet: Institutionen för
Språk och kultur, C-uppsats. Tillgänglig:
http://www.su.se/polopoly_fs/1.81665.1332406194!/menu/standard/file/forskning_ekermolinkoping .pdf
53
Hedeboe, B. & Polias, J. (2008). Genrebyrån: en språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Johansson, B. & Sandell Ring, A. (2010). Låt språket bära − genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Kästen-Ebeling, G. & Otterup, T. (2014). Skolan, den bästa resursen. I Kästen- Ebeling, G. & Otterup, T. (red.), En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever (ss.173-179). Lund: Studentlitteratur.
Kästen-Ebeling, G. (2014). Perspektiv. I Kästen- Ebeling, G. & Otterup, T. (red.), En bra början:
mottagande och introduktion av nyanlända elever (ss.15-29) Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, I. (2005). Språka samman: om samtal och samarbete i språkundervisning. (2.uppl.) Stockholm: Natur och kultur.
Meltzer, J. & Hamann, E. (2005). Meeting the Literacy Development Needs of Adolescent English
Language Learners through Content-Area Learning. The Education Alliance
Brown University. Tillgänglig: http://brown.alliance.edu
Nationellt centrum för svenska som andraspråk (2014-12-22): Kommentar till regeringens
proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever – mottagande och skolgång. Stockholms
universitet: Institutionen för språkdidaktik.
Tillgänglig:http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.216966.1420708355!/menu/standard/file/NC %20kommenterar%20propostion%20nyanla%CC%88nda.pdf
Axelsson, M. & Nilsson, J. (2013).”Welcome to Sweden” Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes. I: International Electronic
Journal of Elementary Education (ss. 137-164) Stockholms universitet. Tillgänglig:
http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.167055.1392388472!/menu/standard/file/Welcome_to_ Sweden_nilsson_axelsson.pdf
Otterup, T. (2014). Nyanlända elevers språkutveckling. I Kästen- Ebeling, G. & Otterup, T. (red.), En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever (ss. 57-73) Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. (4 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Regeringen (15:45/2014). Utbildning för nyanlända elever - mottagande och skolgång. Sveriges Riksdag. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Propositioner-och- skrivelser/prop-20141545-Utbildning-for_H20345/
Sandell Ring, A. & Hassanpour, A. (2012) Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever. Symposium 2012. S. 97-113
Tillgänglig:http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.204516.1411636231!/menu/standard/file/Sa ndell_Ring-Hassanpour.pdf
SFS (2011:185). Skolförordning. Utbildningsdepartementet. SFS (2010:800). Skollag. Utbildningsdepartementet.
54
Skolinspektionen (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål
än svenska. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolinspektionen (2014). Utbildning för nyanlända elever. Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig: http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/nyanlanda- 2013/nyanlanda-rapport-03.pdf
Skolverket (2008a). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Fritzes. Skolverket (2008b). Med annat modersmål - elever i grundskolan och skolans verksamhet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012a). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012b). Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpu bext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2901
Skolverket (2013a). Studiehandledning på modersmål – att stödja kunskapsutvecklingen hos
flerspråkiga barn. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpu bext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3038.pdf%3Fk%3D3038
Skolverket (2013b). Nyanlända elever i fokus. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpu bext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3173.pdf%3Fk%3D3173
Skolverket. (2014a). Att bana väg för nyanländas lärande: mottagande och skolgång. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014b). Kartläggning: Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande/mottagande-och- kartlaggning/kartlaggning-1.211316
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Nyanlända elevers utbildning – goda exempel från tio
kommuner. Västerås: Edita.
Thomas, W. & Collier, V. (1997). Our findings: school effectiveness. I: School effectiveness for
language minority students. NCBE Resource Collection Series, No. 9. (ss. 48-68) George
Washington University. Tillgänglig:
55
Tursunovic, M. (2010). Skolan i de asylsökande barnens vardag. I Andersson, H. E., Ascher, H., Björnberg, U., & Eastmond, M. (red.), Mellan det förflutna och framtiden Asylsökande barns
välfärd, hälsa och välbefinnande (ss.141-167) Göteborgs universitet: Centrum för Europaforskning.
Tillgänglig: http://cergu.gu.se/digitalAssets/1319/1319551_mellan-det-forflutna-och-framtiden.pdf
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
56