Den tidigare forskningen, gällande ersättning vid sjukdom och skadefall, visar att ersättningen skiljer sig mellan avtalen. I undersökningen om blivande sjöbefäls inställning att arbeta under utländska avtal, var sjukersättning det som påverkade inställningen mest bland respondenterna (Gottberg & Gustafsson 2012). Eftersom det inte finns några gemensamma regler inom EU för hur stor försäkringsersättning som ska utgå, kan det innebära att den blir lägre än vad
Försäkringskassan i Sverige erbjuder. Detta beroende på avtal och vilka försäkringar som
tillhandahålls (Botman 2015). I andra avtal ska försäkring tecknad av rederiet ge samma ersättning som Försäkringskassan, eller högre, vilket gör anställningen trygg ur den aspekten (Lönnberg 2011).
Den stora skillnaden gäller skadeståndsskyldighet. Storsjöavtalet och Färöavtalet är betydligt mer socialt betryggande än ITF-avtalet eftersom fartygsbefälet faktiskt kan bli skadeståndsskyldig, utan att uppsåt föreligger, för den skada fartygsbefälet har åsamkat i tjänsten. Skadeståndsansvaret under ITF-avtalet är mer osäkert än Färö- och Storsjöavtalet, eftersom det vid fel eller försummelse i tjänsten inte behöver råda synnerliga skäl för att fartygsbefälet ska bli personligt
ersättningsskyligt gentemot arbetsgivaren för uppkomna skador.
Jämförelsen påvisar att det finns skillnader i avtalen rörande uppsägning, ekonomisk ersättning vid sjukdom och skadefall samt skadeståndsansvar. Med anställning under Storsjöavtalet innebär det att fartygsbefälet är anslutet till det svenska välfärdssystemet vilket de internationella avtalen inte är. ITF-avtalen skiljer sig på flera punkter och är mer omfattande eftersom detta avtal inte grundar sig i nationell lagstiftning. Storsjöavtalet och Färöavtalet grundar sig på nationell lagstiftning och avtalen är utarbetade efter de nationella lagarna vilket gör att vissa saker som exempelvis grund för uppsägning osv. utelämnas i Storsjö- och Färöavtalet eftersom det redan är reglerat i nationell lagstiftning. Kan det understrykas att fartygsbefäl som arbetar under Storsjöavtalet generellt har bättre och tryggare förutsättningar än under de internationella avtalen som behandlas.
6.2 Metoddiskussion
Metoden till arbetet har inneburit att rättsreglerna har bokstavstolkats. Den sortens tolkning har fungerat väl, men viktigt att ta i beaktning vid sådan tolkning är att det kan förekomma svårigheter att bestämma ett ords innebörd. Risk föreligger att arbetet blir teoriimpregnerat, på grund av författarnas eventuella förutfattade inställning till avtalen. Hänsyn har tagits till detta genom hela jämförelsen, eftersom risk för att Storsjöavtalet omedvetet hade kunnat bli en utgångspunkt och
24
präglat attityden till de andra avtalen. Eftersom teoriimpregnering har tagits i beaktan från början, har detta inte gjort ett allt för stort avtryck i jämförelsen.
Beträffande jämförelsens replikerbarhet och reliabiliteten är den hög gällande Storsjö- och ITF-avtalet eftersom dessa avtal finns att tillgå offentligt. För att uppnå samma resultat, eller att göra om jämförelsen med Färöavtalet inkluderat, måste den som upprepar jämförelsen kontakta ett rederi vars fartyg är flaggade på Färöarna som tillämpar Färöavtalet och få ta del av
anställningsavtalet. Det är även viktigt för att uppnå samma resultat att hermeneutiken tas i beaktan genom hela arbetet. Detta för att uppnå ett så objektivt förhållningssätt till avtalen som möjligt.
Validiteten i arbetet är hög eftersom det är faktiska avtal som ställs mot varandra och det är begränsade delar av avtalen som berörs. Termerna uppsägning, ekonomisk ersättning vid skade- och sjukdomsfall samt skadeståndsansvar i tjänsten tolkas på samma sätt världen över i ett avtal.
Det kan alltså understrykas att det som avsetts undersökas har undersökts.
25
7 Förslag till vidare forskning
Vidare forskning inom ämnet kan bestå av andra frågeställningar utifrån samma avtal som denna jämförelse berör. Annat förslag till vidare forskning kan bestå av en fördjupning med anknytning till olika nationella lagar kopplade till ITF-avtalet. Fler avtal kan behandlas med samma
frågeställningar som i denna jämförelse och på så vis vidareutveckla forskningen kring ämnet.
En annan infallsvinkel kan vara att genomföra intervjuer med sjöfarare som arbetar under olika avtal och hur väl inlästa de är på det avtal de arbetar under. Det kan även vara att undersöka utifrån hur sjöfarare som arbetar under exempelvis Storsjöavtalet och Färöavtalet ser på respektive avtal.
26
Källförteckning
Abrahamsson, T. & Reinhold, K. (2013). Enkla åtgärder skulle stoppa utflaggningen. Svenska Dagbladet, 9 februari. http://www.svd.se/enkla-atgarder-skulle-stoppa-utflaggningen/om/debatt
Adolfsson, P. (2014). Snart färre än 100 fartyg i den svenska handelsflottan. Sjöfartstidningen, 14 januari. http://www.sjofartsnyheter.se/2014/01/14/snart-f%C3%A4rre-%C3%A4n-100-fartyg-i-den-svenska-handelsflottan.-19976733
Avtal befäl. (2010). Avtal befäl mellan redare och Sjöbefälskartellen samt Maskinmeistarafelagid och Föroya Skipara- & Navigatörfelag.
Botman, A. (2015). En jämförelsestudie mellan svenska internationaliseringsavtalet och avtalen som reglerar arbetsvillkoren inom yachting. Kandidatuppsats, Sjöfartshögskolan. Kalmar:
Linnéuniversitetet.
Equasis (2014). Equasis statistics – The world fleet 2014, EMSA rapport 2014.
http://www.emsa.europa.eu/implementation-tasks/equasis-a-statistics/download/3640/472/23.html
Friberg, F. (2012). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur AB
Försäkringskassan (2016). Sjukpenning för anställda.
http://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning [2016-03-19]
27
Gottberg, J. & Gustafsson, V. (2012). Att arbeta under andra än svenska avtal – En kvalitativ undersökning om hur blivande sjöbefäls inställning till att arbeta under utländska avtal påverkas av vissa ekonomiska aspekter. Kandidatuppsats, Sjöfartshögskolan. Kalmar: Linnéuniversitetet.
Hamark, J. (2015). Svensk sjöfart: nyckeltal 2015. Göteborg: Handelshögskolan.
http://www.sweship.se/wp-content/uploads/2015/08/Svensk-sj%C3%B6fart-Nyckeltal-2015-skarp.pdf
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur
Ihre, R. (2012). Handbok i sjörätt och närliggande ämnen. 3. uppl., Stockholm: Jure förlag
International Labour Organization (2015). Basic facts on the Maritime Labour Convention.
http://www.ilo.org/global/standards/maritime-labour-convention/what-it-does/WCMS_219665/lang--en/index.htm [2015-11-18]
International Transport Workers’ Federation (2015). Flag of Convenience.
http://www.itfglobal.org/en/transport-sectors/seafarers/in-focus/flags-of-convenience-campaign/
[2015-11-14]
International Transport Workers’ Federation (2016). About the FOC campaign.
http://www.itfseafarers.org/FOC_campaign.cfm [2016-02-16]
TCC (2015). ITF UNIFORM "TCC" COLLECTIVE AGREEMENT - For Crews on Flag of Convenience Ships.
http://www.itfseafarers.org/files/seealsodocs/33560/itfuniformtcccba20122014.pdf
Lloyd’s List (2015). Flag State: Top 10 Ship Registers.
https://www.lloydslist.com/ll/static/classified/article506818.ece/binary/Flag-worldfleet-final2.pdf
28
Lönnberg, M. (2011). Storsjöavtal och internationaliseringsavtal – Privatekonomiska likheter och skillnader. Kandidatuppsats, Sjöfartshögskolan. Kalmar: Linnéuniversitetet.
Mänskliga rättigheter (u.å.). ILO. http://www.manskligarattigheter.se/sv/vem-gor-vad/forenta-nationerna/ilo [2015-12-15]
Nyström, M. (2007). Hermeneutik. Borås: Högskolan i Borås.
http://infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.shtml [2016-01-17]
Sveriges domstolar (2016). Ordlista för Sveriges domstolar. 4.uppl., Jönköping: Ark-Tryckaren
Sjöbefälsföreningen (2015). Dag-, kost-, och traktamentsersättningar.
http://www.sjobefalsforeningen.se/index.php?option=com_content&view=article&id=70:dag-kost-och-traktamentsersaettningar&catid=11:avtal-a-loener [2016-02-06]
Sjöbefälsföreningen (2016). Om SBF och SBF-O.
http://www.sjobefalsforeningen.se/index.php/hem/om-oss [2016-02-10]
Storsjöavtalet (2013). Storsjöavtalet för styrmän/telegrafister.
http://www.sjobefalsforeningen.se/index.php/hem/avtalloner/storsjoeavtal [2016-01-20]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
I
Anställningstid i rederiet/rederikoncernen Fartygsbefäls uppsägningstid i månader
Mindre än 5 år
Fartygsbefälets uppsägningstid i månader Mindre än 5 år
Fr o m 5 år (i följd) 1
3
Anställningstid i rederiet/rederikoncernen
Rederiets uppsägningstid i månader Mindre än 1 år
391 82 Kalmar Tel 0772-28 80 00 sjo@lnu.se
Lnu.se