Inför intervjuerna var intentionen att varje respondent skulle intervjuas separat eftersom vi tänkte att de skulle känna sig bekvämare med att prata fritt om arbetslagskollegan inte var närvarande. Därför var vår önskan att genomföra åtta separata intervjuer. När kontakt togs med förskolorna visade det sig dock på två förskolor att det skulle ha varit svårt att genomföra två intervjuer efter varandra eftersom det var svårt för de aktuella respondenterna att då passa in två intervjuer runt det övriga avdelningsarbetet. Vi hade då att välja mellan att genomföra individuella intervjuer som vi skulle ha varit tvungna att genomföra på kortare tid än önskat, alternativt att intervjua förskolläraren och barnskötaren vid samma tillfälle. Efter att ha fått
40 respondenternas försäkran om att de är bekväma med att diskutera den aktuella typen av frågor valde vi därför det senare alternativet. Efter att samtliga intervjuer var genomförda kunde vi konstatera att det inte alls var en nackdel att vi vid två tillfällen intervjuade två respondenter samtidigt, utan att det i de aktuella fallen snarare var positivt. I båda fallen upplevdes respondenterna vara öppna med sina känslor och upplevelser och hämtade
inspiration från varandra för att utveckla sina svar. Dock kan vi inte säkert veta att de var helt uppriktiga i sina svar. Vi kan inte heller veta om det hade varit fördelaktigt om alla intervjuer hade genomförts på detta sätt eftersom alla individer är olika. Kanske hade samtliga intervjuer blivit mer utförliga om de utförts tillsamman, men kanske inte.
Genom att intervjua två personer i taget vid två tillfällen är det möjligt att en av svårigheterna med att genomföra intervjuer delvis övervanns. Kvale och Brinkmann (2009) förklarar att risken är stor att man som intervjuare påverkar sina respondenter med hur frågorna formuleras och att det är viktigt att undvika att ställa ledande frågor (s.187). Genom att två personer var närvarande var de två stycken som hörde och tolkade frågornas formuleringar. Om oklarheter hade funnits eller om frågorna hade ställts på sätt som varit ledande borde detta ha märkts i diskussionerna som uppkom i anslutning till varje fråga
En tanke som uppstod vid några tillfällen var om det faktum att samtliga intervjuer
genomfördes på respondenternas arbetstid, på deras arbetsplats, kan ha påverkat intervjuerna.
Särskilt två av respondenterna upplevdes som något stressade, vilket kan ha påverkat
utförligheten på svaren. Alternativet hade varit att genomföra intervjuerna på respondenternas fritid. Kanske hade det lett till att samtliga respondenter hade känt att möjligheten fanns att fokusera helt på intervjusituationen och ge utförliga svar, men å andra sidan hade det kanske varit svårare att få någon att ställa upp på det. Det är inte heller säkert att det var av just den här anledningen några av respondenterna upplevdes som stressade. Det kan också helt enkelt ha påverkats av hur dessa personer är. En intervju är, som Kvale & Brinkmann (2009) nämner, en ojämnlik maktsituation, där en person anger ramar för samtalet och styr
diskussionen med hjälp av frågor och följdfrågor (s. 49). Dessa förhållanden kan resultera i att respondenterna känner sig stressade i situationen oberoende av när eller var den äger rum.
Gällande textanalysen tror vi att vår egen förförståelsen av svenska respektive åländska styrdokument kan ha påverkat analysen. Inför inläsningen av tidigare forskning till
litteraturgenomgången hittades flera studier som utforskar svensk förskola, men ingen alls
41 gällande den åländska. Vi studenter hade alltså en större förförståelse för de svenska
förhållandena inför textanalysen. Bergström och Boréus (2005) förklarar att granskning av dokument påverkas av den egna förförståelsen (s. 25). Detta är alltså något som kan ha påverkat våra tolkningar av de respektive styrdokumenteten.
Textanalysen genomfördes som komplement till intervjuerna för att skapa förförståelse. Bell (2006) förklarar att det är klokt att kombinera intervju och textanalys i en studie eftersom det breddar förståelsen och ökar studiens reliabilitet eftersom två olika metoder då används för att utforska samma frågor (s. 123). Vi utgick ifrån samma frågeställningar men hade olika
utgångspunkter då vi genom textanalysen önskade utforska formuleringsarenan, medan intervjuerna fokuserade på realiseringsarenan. Trots olika utgångspunkter tror vi ändå att tillvägagångssättet att kombinera två olika metoder har ökat den totala förståelsen. All
kunskap som konstrueras i en intervju är situationsbunden och kan alltså inte generaliseras till att gälla andra situationer (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 71). Genom att kombinera
intervjuerna med textanalys tror vi därför att resultatet vi fått fram är något mera allmängiltigt.
Under denna studies gång har många nya frågor uppstått och till viss del besvarats. Något vi däremot inte hittat något svar på som skulle vara intressant att forska vidare om är
förskolechefens tankar om hur arbetslagen delar upp ansvaret mellan förskollärare och barnskötare.
42
Slutsatser
Vi kunde vid slutet av vårt arbete urskilja ett antal viktiga punkter i de genomförda intervjuerna samt i de texter som har bearbetats. Arbetsfördelningen mellan pedagogerna varierade mellan förskolorna. Kommunikationen inom arbetslaget visade sig dock vara det som alla respondenter upplevde som den viktigaste faktorn för ett välfungerande
arbetslagssamarbete. Alla respondenter var tydliga med att de var nöjda med
arbetsfördelningen - detta trots att de olika förskolorna använder sig av olika system för hur fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter organiseras. Anledningen till respondenternas positiva attityd kunde spåras tillbaka till tydlig kommunikation inom arbetslagen. Alla respondenter nämnde slutligen att det är barnen som avgör hur verksamheten utformas konkret, då allt arbete planeras och byggs upp utgående ifrån dem.
43
Referenser
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2005). Samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. I Göran Bergström & Kristina Boréus (red.), Textens mening och makt, s.9-42. Lund:
Studentlitteratur.
Brodin, Jane & Renblad, Karin (2014). Reflections on the Revised National Curriculum for Preschool in Sweden – interviews with the heads. Early Child Development and Care, årg 184, nr 2, s. 306-321.
Brodin, Jane & Renblad, Karin (2015). Early Childhood Educators’ Perspectives of the Swedish National Curriculum for Preschool and Quality Work. Early Childhood Education Journal, årg 43, nr 5, s. 347-355.
Duffy, Brendan (2006). Analys av dokument. I Judith Bell (red.), Introduktion till forskningsmetodik, s.123-135. Lund: Studentlitteratur.
Englund, Tomas; Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (2012). Intruduktion - vad räknas som kunskap. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s. 5-17.
Stockholm: Liber.
Eriksson, Anita (2014). Förskollärares förtydligade ansvar - en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap. Nordic early childhood education research journal, årg 7, nr 7, s. 1-17.
Fritzell, Christer (2012). Intergrativ didaktik som kritisk läroplansteori. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s. 140-161. Stockholm: Liber.
Gannerud, Eva & Rönnerman, Karin (2006). Innehåll och innebörd i lärares arbete i förskola och skola: En fallstudie ur ett genusperspektiv. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis.
Grunderna för förundervisningen för barnomsorgen i landskapet Åland (2013). Ålands landskapsregering.
http://www.regeringen.ax/sites/www.regeringen.ax/files/attachments/page/grunder-for-forundervisningen_0.pdf (2016-04-14).
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2015). Skolpolitik från riksdagshus till klassrum. Stockholm:
Liber.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning.
Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Linné, Agneta (2012). Läroplansteori mellan rum, tid och handling. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.). Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s. 100-115. Stockholm: Liber.
Ljung-Djärf, Agneta; Wennås Brante, Eva & Holmqvist Olander, Mona (2014). ‘A Gigantic Pedagogical Leap’: The Process of Shifts during Three Learning Study Projects in Swedish Early Childhood Education. Journal of Education and Training Studies, årg 2, Nr 1, s. 19-30.
Lpfö98 (2010). Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.
Lundgren, Ulf P (2012). Den svenska läroplansteoretiska forskningen – en personligt hållen reflektion. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.), Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s. 39-61.
Stockholm: Liber.
44 Lundman, Berit & Hällgren Graneheim, Ulla (2012). Kvalitativ inneållsanalys. I Monica
Granskär och Birgitta Höglund-Nielsen (red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård, s.187-201. Lund: Studentlitteratur.
Mariehamns stad (2014a). Arbetsbeskrivning barnskötare i Mariehamns stad, godkänd av socialdirektören 2014-06-23.
Mariehamns stad (2014b). Arbetsbeskrivning barnträdgårdslärare i Mariehamns stad, godkänd av socialdirektören 2014-05-15.
Mårdsjö, Ann-Charlotte (2005). Lärandets förändrade villkor - uttryckta av förskollärare i vidareutbildning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Renblad, Karin & Brodin, Jane (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande:
Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan.
Socialmedicinsk Tidskrift, årg 89, nr 4-5, s. 416-424.
Sandberg, Anette & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2011). The Swedish National Curriculum: play and learning with fundamental values in focus. Australasian Journal of Early Childhood, årg 36, nr 1, s. 44-50.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, Sonja; Williams, Pia; Sandberg, Anette & Vuorinen, Tuula (2011). Preschool teaching in Sweden - a profession in change. Educational Research, årg 53, nr 4, s. 415-437.
Skolinspektionen (2011). Förskolans pedagogiska uppdrag. Kvalitetsgransking Rapport 2011:10. Stockholm: Skolinspektionen
Skolinspektionen (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket (2010). Ny skollag och förtydligad läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Sundberg, Daniel (2012). Läroplansteori- några samtida utvecklingslinjer. I Tomas Englund, Eva Forsberg & Daniel Sundberg (red.), Vad räknas som kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola, s. 80-99. Stockholm: Liber.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskaprådet.
Ålands författningssamling 2011:86. Barnomsorgslag för landskapet Åland. Landskapet Åland.
45