Många av de tillfrågade lärarna ansåg att ämnet var intressant men kände att de inte hade tillräckligt med kunskaper i ämnet och var därför osäkra på om de hade något att tillföra i studien. Elever med begränsat arbetsminne beskrivs ofta som ouppmärksamma, lättdistraherade och arbetsminnet ses sällan som en orsak vilket kanske förklarar varför de tillfrågade pedagogerna förklarade att de inte trodde att de hade något att tillföra.
Arbetsminnessvårigheter kopplades till ADHD och koncentrationssvårigheter och en osäkerhet över vad som påverkar vad beskrevs av de tillfrågade. Då konstaterade NP att elever med ADHD har ett begränsat arbetsminne. Intressant var att samtliga elever som beskrivits av informanterna handlade om elever som upplevdes lugna och tysta. Två klasslärare i matematik och två specialpedagoger, som sedan tidigare gett samtycke till att delta valde att inte genomföra intervjun och avhoppen ansågs bero på tidsbrist och behovet av att prioritera sina åtaganden. Detta anser jag vara faktorer som påverkat svårigheten att få tag i informanter som kunde tänka sig vara med i studien.
Inom neuropedagogiken ses helhetsbilden över kring eleven vilket delar saknas av i denna studie. För att vidareutveckla studien hade intervju med matematiklärare gett ett mer verklighetsnära perspektiv tillsammans med observation av lektion och elev. För att få så bred bild som möjligt valdes informanter från olika yrkeskategorier och tid i verksamheten ut. Endast en klasslärare medgav samtycke till att bli intervjuad vilket gjorde att nya informanter valdes i form av psykologer. Detta skapade en ny infallvinkel på problemet nämligen psykologernas.
Styrkan med valet av metod är att den är verklighetsförankrad och ger en återspegling av informanternas uppfattning av verkligheten. En kvalitativ intervju ger en mer djupgående inblick i det pedagogiska arbetet, ur ett specialpedagogiskt perspektiv. En svaghet är dock att min identitet och bakgrund spelar in då jag gör min tolkning av resultatet. Samt att vid kodning och meningskoncentreríng lyfts betydelser ur en kontext, vilket riskerar en förenklad förklaring. Analysen av resultatet tar längre tid att bearbeta (Denscombe, 2009) Det är svårt att göra intervjuerna bra och en svårighet att frambringa ny väsentlig kunskap, utan att reproducera allmänna åsikter och fördomar (Kvale & Brinkman, 2014).
Studien ger inte en rättvis bild av det verkliga läget då det finns de som valt att avstå ifrån att bli intervjuade, då de ansåg sig inte kunna tillföra något. Kan vara så att de flesta av de som valt att ingå i studien är sådana som känner sig mer insatt i svårigheterna med arbetsminnet. Ett generaliserbart resultat kan inte ses på grund av antalet intervjuer.
SLUTKOMMENTAR
Arbetsminnessvårigheter är komplext och beroende av många faktorer och sällan ensam i sitt slag. Arbetsminne är ett begrepp som man använder sig av i skolan och det är ett relativt vanligt förekommande med elever med begränsat arbetsminne. Skolorna uppvisar en medvetenhet om arbetsminnesbesparande stödinsatser men brister vad det gäller arbetsminnesträning. Intressant hade därför varit att se vilka effekter en medveten och strukturerad stödinsats av metakognitiv coachning ger för resultat med medvetenheten om elevernas svårighet för processtänkande.
6 Referenser
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli?: [en bok om matematiksvårigheter] : [orsaker, diagnos och hjälp]. (1. uppl.) Höllviken: NU-förl.
Adler, B. & Adler, H. (2012) Neuropedagogik – om komplicerat lärande. Lund: Studentlitterat
Arlinger.S & Hygge.S (2015) Ljudmiljön i klassrummet måste diskuteras, Skolvärlden, publicerad 25 Juni 2015.
Nedladdad 2015-08-23http://skolvarlden.se/artiklar/ljudmiljon-i-klassrummen-maste-diskuteras Baddeley, A. (2007). Working memory, thought, and action. Oxford: University Press.
Baddeley, A.D. (1983). Minnet: en bruksanvisning. Stockholm: Natur och kultur.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Buggs. (2006) chapter 4 Pickering, S.J. (red.) (2006). Working memory and education. Amsterdam: Elsevier Dahlin, K. (2011). Arbetsminne. I Samuelsson, S m fl. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. ( s. 32-57). Stockholm: Natur och kultur
Dahlin, K. (på avhandlingen står det I E också) (2013). Does It Pay to Practice? - A Quasi-Experimental Study on Working Memory Training and Its Effects On Reading and Basic Number Skills. (Doktorsavhandling). Stockholm:
Stockholms Universitet.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna.
Lund: Studentlitteratur.
Derwinger, A. (2003). Minnets möjligheter. (1. uppl.) Stockholm: Hjalmarson & Högberg.
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Hattie. J. (2014), Synligt lärande för lärare. Stockholm. Natur & kultur.
Hjörnö. E och Säljö, R (2008) ”Att plats i en skola för alla”. Stockholm. Norsteds Akademiska förlag AB.
Johansson, B & Svedner, P-O (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala, Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Klingberg, T. (2007). Den översvämmade hjärnan en bok om arbetsminne, IQ och den stigande informationsfloden. Enskede: TPB.
Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan om barns minne och utveckling. Johanneshov: TPB.
Klingberg, T. (2013). Så vill hjärnforskaren Torkel Klingberg förändra skolan. Skolporten. Nedladdad 2015-10-06 från: http://www.skolporten.se/nyheter/sa-vill-hjarnforskaren-torkel-klingberg-forandra-skolan/
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, A. (2012). Matematisk medvetenhet. (2. [oförändr] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ljungblad, A. (2013). Att räkna med barn i specifika matematiksvårigheter. Johanneshov: MTM.
Lundberg, I & Sterner, G (2009), Dyskalkyli – finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborgs Universitet. NCM
Lunde, O. (2012). När siffrorna skapar kaos matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv.
Johanneshov: TPB.
Lutz, K. (2013) Specialpedagogiska aspekter på skola och förskola - ett möte med det som inte anses normalt.
Stockholm: Liber.
Löwing, M. (2015) Grundläggande aritmetik. Lund, Studentlitteratur
Magne, O. (1995). Minnet – Lagerhus, uppfinnarverkstad eller konstnärsateljé. Malmö: Pedagogiska punkten.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund, Studentlitteratur Maltén, A. (2002). Hjärnan och pedagogiken - ett samspel. Lund: Studentlitteratur.
Martinussen, R & Hayden, J & Hogg-Johnson, S & Tannock, R (2005): A meta-analysis of working memory impairments in children with attention- deficit/hyperactivity disorder. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry.
Nilholm, C. (2013). Barn och elever i svårigheter en pedagogisk utmaning. Lund: Studentliteratur Nyroos. M & Wiklund-Hörnqvist Carola. (2012) “The association between working memory and
educational attainment as measured in different mathematical subtopics in the Swedish national assessment:
primary education” Educational Psychology.
http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01443410.2011.643578 hämtad 151028 Reimann, G., Gut J., Frischknecht M., Grob A. (2013)
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1041608012001689 151028 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Szabo, Attila (2012) “Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid lösning av matematiska problem” Stockholms Universitet (Avhandling)
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes Skolverket (2014) ”Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram” Stockholm
Zimmerman, Barry J. 2000. Attaining self-regulation. A social cognitive perspective. Ed. Boekarts, M. Pintrich, P, Zeidner, M. Handbook of self-regulation. London. Academic press.