Valet av metod motiverades av ett flertal faktorer. Dels tillät en allmän litteraturöversikt en bättre möjlighet att skapa en översikt över attityder hos en större demografi av
sjuksköterskestudenter än andra metoder i nuläget hade tillåtit. Dels tillät denna metod användandet av både kvalitativa som kvantitativa data, och därmed
sjuksköterskestudenternas upplevelser samt erfarenheter, liksom statistik, gällande ämnet. På så vis önskas att denna litteraturöversikt, likt hur Friberg (2017) beskriver, ska skapa ett underlag över forskningsläget för det valda området. Dock uppmärksammas flera svagheter, men även styrkor, med denna metod.
26
Friberg (2017) beskriver hur kritik riktas mot allmänna litteraturöversikter eftersom de ofta använder sig av en för liten mängd relevant data som grund för översikten. Vidare beskrivs ytterligare kritik angående att det finns en risk för ett selektivt urval av artiklar i skrivandet av en allmän litteraturöversikt. Med detta menas artiklar som stödjer den egna uppfattningen av vad resultatet förväntas bli, vilket då färgar resultatet. Författarna av examensarbetet har här uppmärksammat ett problem bland dem själva i den mån att ena parten själv upplevt negativa attityder av psykiatrisk hälso- och sjukvård, vilket kan färga resultatet. Detta kan således även komma påverka detta arbetes giltighet vilket, enligt Polit och Beck (2012) påverkas om det finns en potentiell bias hos forskaren. Likväl påverkas en studies giltighet av hur pass grundad den är i relevant forskning (Polit & Beck), vilket var en styrka i detta
examensarbete. Säkerställandet av artiklarnas kvalitét och deras relevans gjordes genom egen kvalitetsgranskning samt att samtliga är peer-reviewed. För att undvika ett färjat resultat på grund av potentiell bias lästes samtliga artiklar genomgående självständigt av båda parter och diskuterades kontinuerligt genom processen.
Tidigt i processen upptäcktes svårigheter att finna artiklar av relevans. Sökorden som relaterade till sjuksköterskestudenters attityder till psykisk ohälsa var svåra att urskilja och många artiklar använde olika begrepp inom samma område. Polit och Beck (2012)
uppmuntrar till att vara flexibel i valet av sökord då det oftast resulterar i att analysen av data består av relevanta och viktiga kategorier. På grund av detta utvecklades sökorden under processens gång, och det framkom ett behov att använda ett sökord som inte var relaterat till syftet, varav detta var qualitative. Författarna av examensarbetet tog beslutet att, trots saknaden av relation till syftet, använda sig av sökordet då det underlättade sökningar av kvalitativa data. Detta blev ett behov eftersom majoriteten av artiklar som framkom under litteratursökningen bestod av kvantitativa data. Fortsättningsvis beskriver Polit och Beck (2012) vikten av en noggrann dokumentation av sökvägar, dels för att data av relevans inte ska utelämnas. För författarna av examensarbetet underlättade en noggrann dokumentation av sökvägar för att veta vilka sökord som genom processens gång skulle exkluderas eller inkluderas. Två av examensarbetets artiklar framkom dock genom manuella sökningar, med utgångspunkt från referenslistor i annan litteratur. I och med detta är sökvägarna för dessa artiklar vagt beskrivna. Likväl påverkar detta examensarbetets trovärdighet negativt eftersom arbetet inte förblir transparant, men gynnas av noggrann beskrivning av tillvägagångsätt i analys och urval av artiklar (Polit & Beck, 2012). Fortsättningsvis beskriver Polit och Beck (2012) även kvalitetsbegreppet överförbarhet, och menar att överförbarhet förklaras som hur väl en studies resultat kan appliceras till andra grupper och kontext. Utifrån denna
förklarning kan de attityder som presenteras i denna litteraturöversikt inte appliceras direkt till sjuksköterskestudenter i Sverige eftersom artiklar från flertalet länder inkluderats.
Författarna av examensarbetet valde dock att inte inkludera liknande geografi och kultur som Sverige som inklusionskriterium. Denna motivering framkom på grund av svårigheter att finna relevanta artiklar. Överförbarheten stärks dock av att flera artiklar är gjorda i Sverige, och en majoritet i västvärlden. Fortsättningsvis användes två artiklar äldre än 10 år.
Författarna av examensarbetet ansåg dock att ändå inkludera dessa artiklar i analysen eftersom innehåll var relevant för syftet. Resultatet liknande även dem från övriga artiklar. Vidare motiverades detta val av att dessa artiklar framkominnan 2019, vilket resulterade i att
27
det i början av processen endast var en artikel var äldre än 10 år. Dock utgörs alla artiklar av primärkällor, vilket Polit och beck (2012) menar är en förutsättning för att skriva en
litteraturöversikt.
Författarna av examensarbetet uppmärksammade en risk i att de till en början saknade adekvata kunskaper gällande tolkning av kvantitativa data. Det uppmärksammades därav som en risk att kvantitativa data möjligtvis har feltolkats och gett ett felaktigt resultat. Detta kan i sig göra den allmänna litteraturöversikten mindre tillförlitlig. Vidare uppstod
svårigheter att många artiklar var låsta bakom betalväggar, vilket kan betyda att eventuellt relevant forskning som underlag gått förlorat. Fortsättningsvis är denna litteraturöversikt skriven av två parter. Detta har som styrka att det tillåter diskussion parterna emellan, något som kan vara till hjälp under hela processen, bland annat i analys av artiklar. Dock medför det att det sammanställda resultatet kan se olika ut, beroende på vilken av parterna som skrivit.
6.3 Etikdiskussion
I detta examensarbetet uppkom etiska dilemman där dels har författarna av examensarbetet tidigare yrkeserfarenheter inom psykiatrin, samtidigt som ena författaren av examensarbetet har tidigare erfarenhet som patient inom psykiatriskvård. Detta har författarna av
examensarbetet varit medvetna om under skrivningens gång och har tagit mycket i beaktande för att resultatet inte ska färgas av de tidigare erfarenheterna. Författarna av examensarbetet har även använt sig av APA-style för att hänvisa till de källor som använts för att inte riskera plagiat. Vidare har detta examensarbetet skrivits av två parter med två olika skrivprocesser, som både kan vara en fördel och nackdel. Dels kan det vara en nackdel då resultatet kan vinklas, och dels kan det vara positivt då författarna av examensarbetet har varandra att diskutera skrivprocessen. De vetenskapliga artiklarna som valts till detta examensarbetet är skrivna på engelska, Segesten (2017a) beskriver att engelskan är
vetenskapens officiella språk, och att de flesta forskarna skriver på engelska för att resultatet ska nå ut till så många som möjligt. Detta kan vara en nackdel eftersom författarna av examensarbetet inte har engelskan som modersmål, och kan därför ge feltolkningar i samband med översättning även fast översättningsverktyg använts.
7
SLUTSATS
Psykisk ohälsa är något mer och mer förekommande bland den svenska befolkningen. Likaså har attityder och fördomar länge funnits bland sjuksköterskor mot personer med psykisk ohälsa. I tidigare forskning framkom sjuksköterskans attityder mot personer med psykisk ohälsa som mest negativa. Liksom i resultatet framkom att sjuksköterskestudenterna hade
28
mycket delade attityder mot personer med psykisk ohälsa. Författarna av examensarbetet blev förvånade av faktumet att sjuksköterskestudenternas attityder som framkom var av ett sådant pass negativ karaktär. Förvisso speglades sjuksköterskestudenternas attityder i sin helhet sjuksköterskornas attityder i tidigare forskning. Sjuksköterskestudenternas attityder var dock av annan karaktär. Attityderna yttrade sig överlag i olika former av rädsla,
skillnader mellan gruppers, oförståelse, och bristande kunskap för sjukdom, symtom och beteende. Författarna av examensarbetet anser att sjuksköterskestudenter, varav efter utbildning nyexaminerade sjuksköterskor, erhållande negativa attityder kan skapa ett problem i omvårdnaden väl ute i klinisk verksamhet. Negativa attityder, likt dem som uppvisats i resultatet, blir således ett hinder för skapandet av en trygg vårdrelation där patienten kan känna sig sedd, trygg och respekterad. Eftersom resultatet i sin helhet speglas i tidigare forskning ser författarna av examensarbetet detta arbete som ett underlag för
bearbetning och reflektion. Dels kan denna översikt nyttjas till att skapa en beskrivande uppfattning av de förekommande attityder som existerar bland sjuksköterskestudenter. Således kan attityder som utgör ett hot mot en optimal vård och omsorg bearbetas, eller attityder som främjar en god vård och omsorg förstärkas. Likväl anser författarna av examensarbetet att denna översikt kan nyttjas som ett underlag för reflektion för sjuksköterskan själv, på grund av hur väl resultatet speglar sjuksköterskors attityder till psykisk ohälsa. På detta vis kan sjuksköterskestudenten genom kunskap över det nuvarande forskningsläget även uppmärksamma sina egna attityder genom reflektion.
7.1 Vidare forskning
Resultatet i detta examensarbete visade på att sjuksköterskestudenter hade delade attityder mot personer med psykisk ohälsa. Ett förslag till vidare forskning om området som har studerats, kan förslagsvis vara en empirisk studie, i form av enkät, på en nationell nivå. Detta på grund av att det finns få svenska empiriska studier inom området på nationell nivå. En empirisk studie inom Sverige med en jämförelse mellan sjuksköterskestudenter och
sjuksköterskor, alternativt hela befolkningen. Detta tros skulle ge en överblick om det finns ett problem inom vården, alternativt samhällsproblem med attityder mot personer med psykisk ohälsa.
29
REFERENSLISTA
*= artiklar som hittas i artikelmatris, bilaga C
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. Lund: Studentlitteratur AB.
Aronson, E., Wilson, T.D., & Akert, R.M. (2013). Social Psychology: Pearsons New
international Edition (8:e uppl.). Harlow: Pearson Education Limited.
Attityd. (2018). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2019-12-02 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/attityd
*Bennett, J., & Stennett, R. (2015). Attitudes towards mental illness of nursing students in a Baccalaurate programme in Jamaica: a questionnaire survey. Journal of Psychiatric
and Mental Health Nursing, 22(8), 599-605. DOI: 10.1111/jpm.12234
*Bingham, H., & O'Brien, A. J. (2018). Educational intervention to decrease stigmatizing attitudes of undergraduate nurses towards people with mental illness. International
Journal of Mental Health Nursing, 27(1), 311-319. DOI: 10.1111/inm.12322
Chambers, M., Guise, V., Välimäki, M., Rebelo-Botelho, M. A., Scott, A., Staniuliené, V., & Zanotti, R. (2010). Nurses’ attitudes to mental illness: A comparison of a sample of nurses from five European countries. International Journal of Nursing Studies,
47(3), 350-362. DOI: 10.1016/j.ijnurstu.2009.08.008 CODEX (2018). Vetenskapsrådet. Hämtad 2018-05-10, från
http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
*Ejneborn Looi, G-M., Sävenstedt, S., & Engström, Å. (2016). “Easy but not simple” - Nursing students’ descriptions of the process of care in a psychiatric context. Issues in Mental
Health Nursing, 37(1), 34-42. DOI: 10.3109/01612840.2015.1085607
*Ewalds-Kvist, B., Högberg, T., & Lützen, K. (2013). Student nurses and the general
population in Sweden: Trends in attitudes towards mental illness. Nordic Journal of
Psychiatry, 67(3), 164-170. DOI: 10.3109/08039488.2012.694145
*Fossen, P., & Stoeckel, P.R. (2016). Nursing students’ perceptions of a hearing voices simulation and role-play: Preparation for mental health clinical practice. Journal of
Nursing Education, 55(4), 203-208. DOI: 10.3928/01484834-20160316-04
Folkhälsomyndigheten (2017). Begrepp – Psykisk hälsa. Hämtad 2019-05-03, från Folkhälsomyndighetens webbplats:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/psykisk-halsa/begrepp-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten (2019). Statistik över vuxnas psykiska hälsa. Hämtad 2019-05-18, från Folkhälsomyndighetens webbplats:
30
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och- suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/vuxnas-psykiska-halsa/
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141-152). Lund:
studentlitteratur AB
*Granados-Gámez, G., López Rodríguez, M., Corral Granados, A., & Márquez-Hernández, V. V. (2017). Attitudes and Beliefs of Nursing Students Toward Mental Disorder: The Significance of Direct Experience With Patients. Perspectives in Psychiatric Care,
53(2), 135-143. DOI: 10.1111/ppc.12147
Guise, V., Chambers, M., Välimäki, M., & Makkonen, P. (2010). A mixed-mode approach to data collection: combining web and paper questionnaires to examine nurses’ attitudes to mental illness. Journal of Advanced Nursing, 66(7), 1623-1632. DOI:
10.1111/j.1365-2648.2010.05357.x.
Hamdan-Mansour, A. M., & Wardam, L. A. (2009). Attitudes of Jordanian mental health nurses toward mental illness and patients with mental illness. Issues in Mental
Health Nursing, 30(11), 705-711. DOI: 10.1080/01612840903131792
*Happell, B., & Gough, K. (2007). Undergraduate nursing students’ attitudes towards mental health nursing: Determining the influencing factors. Contemporary Nurse: A Journal
for the Nursing Profession, 25(1-2), 72-81. DOI: 10.5172/conu.2007.25.1-2.72
*Happell, B., Platania-Phung, C., Bocking, J., Scholz, B., Horgan, A., Manning, F., et al. (2018). Nursing students’ attitudes towards people diagnosed with meantal illness and mental health nursing: An international project from Europe and Australia.
Issues in Mental Health Nursing, 39(10), 829-839. DOI:
10.1080/01612840.2018.1489921
Högberg, T., Magnusson, A., Ewertzon, M., & Lützén, K. (2008). Attitudes towards mental illness in Sweden: Adaptation and development of the community attitudes towards mental illness questionnaire. International Journal of Mental Health Nursing 17(5), 302-310. DOI: 10.1111/j.1447-0349.2008.00552.x.
Ihalainen-Tamlander, N., Vähäniemi, A., Löyttyniemi, E., Suominen, T., & Välimäki, M. (2016). Stigmatizing attitudes in nurses towards people with mental illness: A cross- sectional study in primary settings in Finland. Journal of Psychiatric and Mental
Health Nursing, 23(6/7), 427-437. DOI: 10.1111/jpm.12319
Isobel, S. (2018). “In some ways it all helps but in some ways it dosen’t”: The compexities of service users’ experiences of inpatient mental health care in Australia. International
Journal of Mental Health Nursing, 28(1), 105-116. DOI: 10.1111/inm.12497
*Jones, E. S., & Wright, K. M. (2017). “They’re really PD today”: An exploration of mental health nursing students’ perceptions of developing a therapeutic relationship with
31
patients with a diagnosis of antisocial personality disorder. International Journal of
Offender Therapy and Comparative Criminology, 61(5), 526-543. DOI:
10.1177/0306624X15594838
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod;
från ide till examination inom omvårdnad (s. 57-80). Lund: studentlitteratur AB.
*Kooken, W. C., Baylor, J. K., & Schwend, K. R. (2014). Worlds apart in the same town? A qualitative comparison of pre- and post-clinical themes assessing student nurse perceptions of homeless, mentally ill clients. Nurse Education Today. 34(3), 306-312, doi: 10.1016/j.nedt.2013.06.005
*Millar, R. (2017). Australian undergraduate nursing students' opinions on mental illness.
The Australian Journal of Advanced Nursing, 34(3), 34-42. Hämtad den 20/4-2018
från CINAHL Plus webbplats:
http://web.a.ebscohost.com/ehost/detail/detail?vid=6&sid=5da4aa97-5b0d-4e7f- a244-fddb8c95908a%40sdc-v-
sessmgr04&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZSZzY29wZT1zaXRl#AN=121890767& db=jlh
Munro, S., & Baker, J. A. (2007). Surveying the attitudes of acute mental health nurses.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 14(2), 196-202. DOI:
10.1111/j.1365-2850.2007.01063.x
Nash, M. (2014). Mental health service users’ experiences of diabetes care by mental health nurses: An exploratory study. Journal of Psychiatric & Mental Health Nursing, 21(8), 715-723. DOI: 10.1111/jpm.12140
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Generating and assessing evidence for nursing practice (9:e uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health.
*Poreddi, V., Thimmaiah R., Chandra R., & BadaMath, S. (2015). Bachelor of nursing
students' attitude towards people with mental illness and career choices in psychiatric nursing. An Indian perspective. Invest Educ Enferm., 33(1), 148-154. DOI:
10.1590/S0120-53072015000100017
Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH, 2018). Psykisk ohälsa. Hämtad 2019-05- 03, från RSMH webbplats: https://rsmh.se/psykisk-ohalsa/
*Scheckel, M. M., & Nelson, K. A. (2014). An interpretive study of nursing students’ experiences of caring for suicidal persons. Journal of Professional Nursing, 30(5), 426-435, doi: 10.1016/j.profnurs.2014.03.003
Schulze, B., & Angermeyer, M.C. (2003). Subjective experiences of stigma. A focus group study of schizophrenic patients, their relatives and mental health professionals. Social
32
Segesten, K. (2017a). Användbara texter. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (s. 49-58). Lund: Studentlitteratur AB.
Segesten, K. (2017b). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (red.).
Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 105-117).
Lund: Studentlitteratur AB.
SFS 1991:1128. Lag om Psykiatrisk Tvångsvård (LPT). Hämtad 2018-05-20, från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-19911128-om-psykiatrisk- tvangsvard_sfs-1991-1128
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag (PSL). Hämtad 2018-05-20, från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS 2014:821. Patientlagen. Hämtad 2018-05-10, från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Hämtad 2018-05-10, från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Svensk sjuksköterskeförening (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från swenurse webbplats:
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
*Tee, S., & Üzar Özçetin, Y. S. (2016). Promoting positive perceptions and person centred care toward people with mental health problems using co-design with nursing students. Nurse Education Today, 44, 116-120. DOI: 10.1016/j.nedt.2016.05.024 Vandyk, A., Bentz, A., Bissonette, S., & Cater, C. (2019). Why go to the emergency
department? Perspectives from persons with borderline personality disorder.
International Journal of Mental Health Nursing, 28(3), 757-765. DOI:
10.1111/inm.12580
*Vedana, K.G.G., Pereira, C.C.M., dos-Santos, J.C., Ventura, C., Moraes, S.M., Maisso, A.I., Zanetti, A.C.G., & Borges, T.L. (2018). The meaning of suicidal behaviour from perspective of senior nursing undergraduate students. International Journal of
Mental Health Nursing, 27(3), 1149-1161. DOI: 10.1111/inm.12431
Watson, J. (1993). En teori för omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.
Watson, J. (2008). Nursing – the philosophy and science of caring (rev. uppl.). Boulder: University Press of Colorado.
33
Wiklund Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Lund: Studentlitteratur AB. Willman, A. (2014). Hälsa och välbefinnande. I A-K. Edberg & H. Wijk (red:er).
Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (s. 37-51). Lund: Studentlitteratur AB.
*Wray, J., Walker, L., & Fell, B. (2008). Student nurses’ attitudes to vulnerable groups: A study examining the impact of asocial inclusion module. Nurse Education Today,
28(6), 513-520. DOI:10.1016/j.nedt.2007.09.011
Zolnierek, C.D., & Clingerman, E.M. (2012). A medical-surgical nurse’s perceptions of caring of a person with severe mental illness. Journal of the American Psychiatric Nurses
Association, 18(4), 226-235. DOI: 10.1177/1078390312446223.
Östlundh, L. (2017). Informationssökningen. I F. Friberg (red.). Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59-82). Lund:
1
BILAGA A. SÖKMATRIS
Databas Datum
Sökord Antal träffar Antal lästa abstract Antal lästa
fulltext
Antal kvalitets- granskade CINAHL Plus
2019-04-04
MJ Mental illness OR mental ill health AND nursing students OR student nurses OR undergraduate student nurses OR student attitudes and perceptions
13139 0 0 0
CINAHL Plus 2019-04-10
MJ “mental illness” or “mental ill health” AND “nursing students” OR “undergraduate student nurses” AND experience and attitudes
59 27 14 8
CINAHL Plus 2019-04-04
MJ Mental illness AND nursing students AND MJ Attitudes
40 18 8 4
CINAHL Plus 2019-04-04
Undergraduate student nurses AND mental illness AND attitudes
25 5 4 1
CINAHL Plus 2019-04-04
Attitudes to mental illness AND student nurses AND attitudes AND attitude measures
14 4 2 1
CINAHL Plus 2019-04-04
MJ “student nurse” or “nursing student” or “undergraduate” AND attitudes AND “mental illness” or “mental ill health”
3 3 1 1
PubMed 2019-04-10
MJ “student nurses” or “nursing student” or “undergraduate” AND attitudes AND “mental illness” or “mental ill health”
2 2019-04-12 illness
PubMed 2019-04-12
Student nurses OR nursing students OR undergraduate student nurses AND attitudes AND mental illness
339 30 10 1
CINAHL Plus 2019-04-12
Student nurses or nursing students or student or student nurses or nursing student or undergraduate AND attitudes or beliefs or perceptions or opinions AND mental ill health AND qualitative
4 4 1 1
PubMed 2019-04-12
Student nurse attitudes mental illness
qualitative 64 30 8 2
PubMed 2019-04-17
Nursing students AND mentally ill AND stigma or prejudice or attitudes or discrimination
1
BILAGA B. KVALITETSGRANSKNINGSTABELL
Kvalitativa kvalitetsgranskade artiklar
Titel Finns det ett tydligt problem formulerat ? Finns det ett tydligt beskrivet syfte? Finns det en tydlig metod beskriven? Är deltagarna beskrivna ? Finns det ett tydligt resultat? Finns det en metod- diskussion? Förs det ett etiskt resonemang? Poäng Vald?
No place to turn: Nursing students´ experiences of moral distress in mental health settings.
B. Wojtowicz, B. Hagen & C. Daalen-Smith.
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/7 Nej
Promoting positive perceptions and person centred care toward
people with mental health problems using co-design with
nursing students. S. Tee & Y.S. Üzar Özçetin.
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/7 Ja
A comparison of three types of stimulus material in
2 nursing education.
T.E. Stone & T. Levett-Jones.
The meaning of suicidal behavior from the perspective of senior nursing undergraduate students.
K.G.G. Vedana, C.C.M. Pereira, J.C. Santos, C. Ventura, S.M. Moraes, A.I. Miasso, A.C.G. Zanetti
& T.L. Borges.
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/7 Ja
Nursing students’ perceptions of a hearing voices simulation and role- play: Preparation for mental health
clinical practice. P. Fossen & P.R. Stoeckel.
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/7 Ja
Attitudes, knowledge, and opinions regarding mental health
among undergraduate nursing students.
S.S. Santos, M.H. Soares, A.G.P. Hirata.
3 Worlds apart in the same town? A
qualitative comparison of pre- and post-clinical themes assessing
student nurse perceptions of homeless, mentally ill clients. W.C. Kooken, J.K. Baylor & K.R.
Schwend.
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/7 Ja
They’re really PD today”: An exploration of mental health nursing students’ perceptions of
developing a therapeutic relationship with patients with a diagnosis of antisocial personality
disorder.
E.S. James & K.M. Wright.
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/7 Ja
“Easy but not simple” - Nursing students’ descriptions of the process of care in a psychiatric
context.
G.M. Ejneborn Looi, S. Sävenstedt & Å. Engström
4 An interpretive study of nursing
students’ experiences of caring for suicidal persons.
M.M. Scheckel & K.A. Nelson.
Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 7/7 Ja
Kvantitativa kvalitetsgranskade artiklar
Titel Finns det
ett tydligt problem