• No results found

Den genomförda studien bygger på barns egna berättande, vilket vi tagit del av genom kvalitativa barnintervjuer. Studien avsåg att undersöka vad barn berättar om stillasittande och rörelse i förskolan, därför var intervjuer en lämplig metod att välja med stöd i Bryman (2018) samt Kvale och Brinkmann (2014). Intervjuguiden (se bilaga 2) med semistrukturerad inriktning användes under intervjuerna, den gjorde det möjligt för oss att förändra strukturen på frågorna under intervjun. Vi kunde därmed flexibelt följa upp det som barnen själva ansåg var betydelsefullt i sammanhanget och på så sätt närma oss barnens perspektiv.

Att genomföra en gruppintervju med barn var utmanande men också högst intressant. En del barn i intervjuerna hade väldigt mycket att berätta, så mycket att vi inte hann med att varken lyssna eller formulera lämpliga följdfrågor. Det blev därför en utmaning att fördela talutrymmet jämnt mellan barnen. Däremot var det givande att många hade mycket att berätta och vi uppfattade barnen som att de tyckte det var spännande med två nya personer som intervjuade dem. Det kan ha att göra med att vi träffades i en miljö där barnen redan kände sig trygga (Bryman, 2018; Halldén, 2007; Johansson, 2013; Johansson, 2003). Däremot var det barn som inte berättande lika mycket som andra och det kan bero på att vi inte hade en etablerad kontakt med dem sedan tidigare, vilket Johansson (2003) påpekar att etablerad kontakt anses som en betydelsefull aspekt i samtal med barn.

Det kan även vara negativt att genomföra gruppintervjuer då barn kan inverka på varandra till att säga samma sak, att de inte orkar vänta på sin tur, eller att forskaren kan gå miste om intressanta trådar barnen tar upp (Johansson & Karlssson, 2013). Det togs i beaktning men vi konstaterade att det var viktigare etiskt att det medverkade fler barn än vuxna under intervjuerna för att minska maktförhållandena och att barnen var trygga med varandra (Hansen Orwehag, 2013; Johansson, 2003; Lindgren & Sparrman, 2003). Å andra sidan hade vi

möjlighet att enbart agera forskare i intervjusamtalen och inte pedagoger, genom att vi inte kände barnen sedan tidigare, kunde vi bemöta dem med ett öppet sinne. Vi hade ingen bakgrundsinformation om barnen som kunde inverka eller styra hur vi bemötte eller talade med barnen, de behövde heller inte känna att de var i behov av att bli styrda och agera efter en given roll (Lindgren & Sparrman, 2003).

Vi var två studenter som genomförde intervjuerna tillsammans, vilket vi vidhåller var ett bra beslut i efterhand. Det gav oss möjlighet att stötta varandra och en kunde aktivt anteckna. Johansson och Karlsson (2013) understryker att föra anteckningar under intervjuer med barn kan göra att fokus förflyttas från barnet och att intervjun kan dra ut på tiden, vilket kan medföra att barnen tröttnar under samtalet. På grund av att vi var två studenter under intervjuns gång, möjliggjorde det att en av oss aktivt kunde lyssna på barnen och ställa frågor och den andra fokuserade på att föra anteckningar. Det valet gjordes efter att vi märkt att det missades anteckningar och att icke relevanta följdfrågor ställdes när båda ställde frågor och antecknade.

Vi valde innan genomförandet att endast spela in ljud och inte filma under intervjusituationerna. Däremot anser vi nu efteråt att vi skulle ha filmat, på grund av att vi uppmärksammande att barnen kompletterade sina svar via icke-verbal kommunikation, i form av kroppsspråk. Kroppsspråket hade kunnat komplettera barnens utsagor ännu mer om vi filmat istället för att enbart spela in ljud, eftersom vi istället fick lägga på minnet de kroppsrörelser som barnen kompletterade sina svar med om vi inte hann anteckna. Valet med att inte filma gjorde vi i enlighet med Johansson (2003), för att det kan upplevas som ett störmoment men även kränka integriteten, genom att alla inte är bekväma med att bli filmade. Dock inbegriper intervjuer med barn överlag att möjliggöra för att uppfatta mångsidigheten av barns beteende. Genom att inte bara lyssna aktivt utan också uppmärksamma vad barnet gör när de svarar på en fråga, ges ett större helhetsintryck av informanterna (Løkken & Søbstad, 1995). Vid transkribering upptäcktes även svårigheter med ljudupptagningen då det var svårt att urskilja vilket barn som sade vad, då de ibland pratade samtidigt, det kan ha haft inverkan på resultatet om vi skrivit ut ett citat hos ett annat barn, i samråd med Bjørndal (2005).

37

det barnen säger, utan det behöver kompletteras beroende på vilken kontext barnen befinner sig i. Vi diskuterade om situationen barnen befann sig i bidrog till vilka svar de gav oss under intervjuerna då vi inte kände barnen sedan tidigare. Dock ansåg vi att vår metod och bemötande gentemot barnen möjliggjorde för att vi kunde närma oss de medverkande barnens perspektiv. Vår studie tänker vi även skrivits fram som metodutvecklande i den bemärkelsen att den valda metoden har möjliggjort för att ge röst åt barnen. Via framgångsrika beprövade tillvägagångssätt tar vi reda på hur barn anpassar sitt berättande för att göra sig förstådda, med hjälp av vår metod bör ökad betydelse läggas vid det barn själva kan bidra med. Vår metod skulle därför kunna implementeras av andra som önskar göra forskning med barn.

7. Studiens slutsats

Denna studie avsåg att undersöka vad i miljön som enligt barnen var platser för stillasittande och rörelse samt på vilket sätt barnen anpassar sitt berättande om stillasittande och rörelse i förskolan. Barnen berättade utifrån olika förslag på var i miljön och på vilket sätt stillasittande och rörelseaktiviteter gick till. Barnen kompletterade och anpassade sina utsagor med mycket kroppsspråk. Barnen hade en önskan om att tillämpa och visa vad de menade med kroppsrörelser under intervjuerna för att göra sig förstådda. Vid stillasittande skedde någon form av rörelse oftast samtidigt, antingen användes till exempel en hand eller fot.

Tillgång till platser i miljön där de kunde vara fysiskt aktiva och leva ut framhölls av barnen. Det kan därmed ses på en nivå som spänningen mellan att vara och bli en människa, en socialt konstruerad barndom. Barnen i vår studie framförde platser i miljön som önskvärda för rörelse, vilket vi menar var deras bidrag för att påvisa hur de är medkonstruktörer av sin sociala barndom. När barn är aktiva skapare blir de tilldelade agens till exempel via pekplattan i vår studie, där valmöjligheter i vad som skulle presenteras fanns. Regler utifrån säkerhetsaspekter kan tänjas och utmanas när barn blir tilldelade agens och ses därmed som medskapare av sin barndom, men å andra sidan anpassade barnen sig för att upprätthålla vilka outtalade regler som potentiellt existerade.

Att som pedagog försöka närma sig barns perspektiv kan bidra till utveckling för verksamheten, eftersom barn besitter kunskap och vill på flera sätt via kroppsspråk och det verbala språket förmedla den. Denna spänning menar vi, blir intressant för pedagoger att förhålla sig till.

Dessutom finns det konsekvenser för vilka möjligheter eller hinder som skapar förutsättningar för vilken rörelse eller icke rörelse som möjligtvis kan ske, i relation till att barnen i studien framförde önskvärda platser. Det kan ses som att vuxna tror sig veta vad som är bäst för barnen. Andra tänkbara svårigheter kan å andra sidan ligga i att vi inte vet vad i det enligt pedagogerna från forskningsläget menar är icke ändamålsenliga miljöer, som barnen i vår studie fann i stor grad lämpliga att berätta om, och värt att beskriva, värdera och värna om. Det skulle möjligtvis även kunna ligga en svårighet hos de som planerar förskolemiljöer eller de samhällsförändringar som villkorar detta byggande och planerade. Vilket försvårar förutsättningarna för att låta barns röst bli synliggjord för att förändra i förskolemiljöer eller byggandet av förskolor.

8. Didaktiska implikationer

Denna studie är avsedd att utgöra ett bidrag i betydelsen av att se barn som being och becoming, som existerande här och nu, vilket är relevant för fortsatt forskning men också verksamma pedagoger. Utan att involvera barnen i det de själva är högst medverkande i, kan vi då heller inte säga något om vad och hur de berättar om sin rörelse eller stillasittande. Forskningsläget framhåller att barn föredrar utomhusvistelse, men att det finns begränsad forskning att finna. Barnen i vår studie framhöll flera önskvärda platser som innefattade rörelse, vilka var platser som vi själva eller pedagoger inte möjligtvis tänker att rörelse kan ske på, skulle dessa önskvärda platser därmed kunna förändras i förskolan. Genom att fråga och låta barn vara delaktiga i verksamheten kan betydelsefulla aspekter om miljön och önskvärda platser för rörelse lyftas till ytan, vilket kan förändra de förutsättningar barnen i dagens förskola får för att utöva rörelse på. Våra resultat visar på att barn har många tankar och idéer om sin vardag, och är villiga att dela med sig av dem.

Vårt resultat pekar mot att den valda metoden möjliggjorde för ett närmande av barns perspektiv, där barnen var involverade och hade inflytande under processen genom att producera egna fotografier att samtala om under intervjuerna. Med det i åtanke har vi en förhoppning om att det ska leda till att fler pedagoger ska bli mer villiga att använda denna typ av metod i arbetet med att involvera barnen, och i skapandet av miljön på förskolan.

39

9. Fortsatt forskning

Vår studie framhåller vikten av att möjliggöra för att närma sig barns perspektiv, därav hade det varit intressant med fortsatt forskning och utveckling av being perspektivet. Där vår metod för samtal mellan forskare och barn kan tas vidare genom att bredda antalet medverkande barn och jämföra förskolor med uttalad utomhuspedagogik mot en förskola som har begränsade rörelseutrymmen. För att vidga förståelsen för hur dessa barns berättande kring stillasittande och rörelse ter sig på olika sätt, eller inte. Det kan bidra med hur pedagoger i sin tur involverar barnen i verksamheten och dess utformning och för de som planerar förskolemiljöer ständigt kan förändras.

Referenslista

Beattie, A. E. (2015). A Young Child’s Perspectives on Outdoor Play: A Case Study from Vancouver, British Columbia. International journal of early childhood environmental education, 3(1), 38-53.

Bjørgen, K., & Svendsen, B. (2015). Kindergarten practitioners’ experience of promoting children’s involvement in and enjoyment of physically active play: Does the contagion of physical energy affect physically active play? Early childhood, 16(3), 257-271. doi: 10.1177/1463949115600025

Bjørndal, C. (2005). Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.

Breathnach, H., Danby, S., & O’Gorman, L. (2017). ‘Are you working or playing?’

Investigating young children’s perspectives of classroom activities. International journal of early years education, 25(4), 439-454. doi: 10.1080/09669760.2017.1316241

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3., [rev.] uppl.). Malmö: Liber.

Cardon, G. M. & De Bourdeaudhuij, M. M. I. (2008). Are Preschool Children Active Enough? Objectively Measured Physical Activity Levels. Research Quarterly for Exerciseand Sport, 79(3), 326 332. doi:10.1080/02701367.2008.10599496

Carlson, A. J. (2012). Child physical activity in relation to school physical activity practices. (Doctoral thesis, University of California, San Diego). Hämtad 19-11-20 från:

https://cloudfront.escholarship.org/dist/prd/content/qt0p8675zf/qt0p8675zf.pdf?t=nqpz6f&fb clid=IwAR2EZyvovSNbhUkl2PZqhjJNiOyyp-BV7AYnL68uPYuEWHcxq9WrViYIKhA

Ceciliani, A., & Bortolotti, A. (2013). Outdoor Motor Play: Analysis, Speculations, Research Paths. Early childhood education and care, 3(3), 65-86.

Connelly, J-A., Champagne, M., & Manningham, S. (2018). Early Childhood Educators' Perception of Their Role in Children's Physical Activity: Do We Need to Clarify

Expectations?. Journal of Research in Childhood Education, 32(4), 283–294. doi: 10.1080/02568543.2018.1464979

Copeland, K.A., Kendeigh, A.C., Saelens, E.B., Kalkwarf, J.H., & Sherman, N.S. (2012). Physical activity in child-care centers: do teachers hold the key to the playground? Health education research, 27(1), 81–100.

De Decker E., De Craemer M., De Bourdeaudhuij I., Wijndaele K., Duvinage K., Androutsos O., Iotova V., Lateva M., Alvira J.M.F., Zych K., Manios Y. & Cardon G. (2012). Influencing Factors of Sedentary Behavior in European Preschool Settings: An Exploration Through Focus Groups With Teachers. Journal of School Health, 83(9), 654–661.

Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012). Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber.

Dovermark, M. (2007). Etnografi som forskningsansats. I: J. Dimenäs. (Red.), Lära till lärare: Att utveckla läraryrket-vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s. 134-156) Stockholm: Liber.

Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (Red). (2015). Att bli förskollärare, Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber.

Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger - Om möjligheter och

begränsningar i förskolans fysiska miljö. (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Umeå). Hämtad 19-10-29 från: http://umu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:613213/FULLTEXT01.pdf

Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Hagströmer, M. (2016). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar. I C.

Dartsch., J. R Norberg., & J Philblad (Red.), De aktiva och inaktiva om ungas rörelse i skola och på fritiden (s.9–27). Centrum för idrottsvetenskap.

Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 12–23.

Halldén, G. (2015). Bilden av barnet. I: I. Engdahl., & E. Ärlemalm-Hagsér. (Red.), Att bli förskollärare, Mångfacetterad komplexitet. (s.116-119). Stockholm: Liber.

Halldén, G. (2007). Barndomssociologi och möjligheten av ett psykosocialt perspektiv. I G. Halldén (Red.), Den moderna barndomen och barns vardagsliv (s.25–40). Stockholm: Carlssons bokförlag.

Hansen Orwehag, M. (2013). Barnintervjun - ur barnperspektiv och barns perspektiv. I: S. Erlandsson., & L. Sjöberg. (Red.), Barn och ungdomsforskning – Metoder och arbetssätt. (s. 157–177). Lund: Studentlitteratur.

Hildén, E. (2014). Kommunikation mellan de yngsta förskolebarnen i fri lek meningsskapande genom den levda kroppen (Licentiatuppsats). Karlstad: Karlstad universitet. Hämtad 2019-11-22 från http://www.diva-

Hillén, S. (2013). Forskning med och av barn. I B. Johansson., & M. Karlsson. (Red.), Att involvera barn i forskning och utveckling (s.79-105). Lund: Studentlitteratur.

Howe, S. (2016). What play means to us: Exploring children’sperspectives on play in an English Year 1 classroom. European Early childhood education research journal, 24(5), 748- 759. doi: 10.1080/1350293X.2016.1213567

Iivonen, S., & Sääkslahti, A-K. (2014). Preschool Children's Fundamental Motor Skills: A Review of Significant Determinants. Early Child Development and Care, 184(7), 1107–1126. doi:10.1080/03004430.2013.837897

Johansson, B., & Karlsson, M. (Red.). (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, B. (2013). Forskning om barn-intervju. I B. Johansson., & M. Karlsson. (Red.), Att involvera barn i forskning och utveckling (s.57–77). Lund: Studentlitteratur.

Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 1-5.

Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv – Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1-2), 42-57.

Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I: J. Dimenäs. (Red.), Lära till lärare: Att utveckla läraryrket-vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (s.30-40). Stockholm: Liber.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Källström Cater, Å. (2015). Att intervjua barn. I G. Ahrne., & P. Svensson. (Red.), Handbok I kvalitativa metoder (s.68-79). Stockholm: Liber.

Lindgren, A-L., & Sparrman, A. (2003). Om att bli dokumenterad. Etiska aspekter på förskolans arbete med dokumentation. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1–2), 58–69.

Lund, S. (2011). Barn och barndomsforskning i pedagogik under 2000-talet. Skriftserie för institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, (2), 6–11.

Löfdahl, A. (2014). Kamratkulturer i förskolan-en lek på andras villkor. Stockholm: Liber.

Løkken, G., & Søbstad, F. (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Mengwasser, E., & Walton, M. (2012). ‘Show me what health means to you!’– Exploringchildren’s perspectives of health. Pastoral Care in Education, 31(1), 4-14. doi:10.1080/02643944.2012.731424.

Norðdahl, K. & Einarsdóttir, J. (2014). Children’s views and preferences regarding their outdoor environment. Journal of adventure education & outdoor learning, 15(2), 152-167. doi: 10.1080/14729679.2014.896746

Nutbrown, B., & Clough, B. (2009). Citizenship and inclusion in the early years:

understanding and responding to children’s perspectives on ‘belonging. International journal of early years education, 17(3), 191-206. doi: 10.1080/09669760903424523

Obeng, S.C. (2010). Physical Activity Lessons in Preschools. Journal of Research in Childhood Education, 24(1),50–59. doi: 10.1080/02568540903439391

Pagels, P. & Raustorp, A. (2013). Att studera förskolebarns fysiska aktivitet. Socialmedicinsk tidskrift, 90(4), 510–517.

Pyle, A., & Alaca, B. (2016). Kindergarten children´s perspectives on play and learning. Early child development and care, 188(8), 1063-1075. doi:

10.1080/03004430.2016.1245190.

Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Att analysera kvalitativt material. I G. Ahrne., & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220–236). Stockholm: Liber.

Reunamo, J., Hakala, L., Saros, L., Lehto, S., Kyhälä, A-L. & Valtonen, J. (2014). Children’s physical activity in daycare and preschool. Early Years: An International Research Journal, 34(1), 32–48.

Sahrakhiz, S., Harring, M., & Witte, M. D. (2017). Learning opportunities in the outdoor school–empirical findings on outdoor school in Germany from the children’s perspective. Journal of Adventure education and outdoor Learning,18(3), 214-226. doi:

10.1080/14729679.2017.1413404

Sæle, O.O., Akslen, Å.N., & Halsnes, A.O. (2017). Children’s physical activities according to preschool student teachers’ creed. International Research in Early Childhood Education, 8(1), 88–102.

Serap, S.C., & Johnson, J.E. (2013). I need to move and so do the children. International Education Studies, 6(5), 1-10. doi:10.5539/ies.v6n5p1

Skau Pawlowski, C., Schipperijn, J., Tjørnhøj-Thomsen, T., & Troelsen, J. (2018). Giving children a voice: Exploring qualitative perspectives on factors influencing recess physical activity. European Physical Education Review, 24(1), 39-55. doi:

10.1177/1356336X16664748

Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan Lpfö 98. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2010). Perspektiv på barndom och barns lärande-en kunskapsöversikt om lärande
i förskolan och grundskolans tidigare år. Stockholm: Skolverket.

Sollerhed, A-C. (2006). Young today – adult tomorrow! Studies on physical status, physical activity, attitudes, and self-perception in children and adolescents (Doctoral thesis). Malmö: Department of Clinical Sciences. Hämtad: 2019-11-25 från http://hkr.diva-

portal.org/smash/get/diva2:296662/FULLTEXT01.pdf

Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.

Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.17–31). Stockholm: Liber.

Theobald, M., Danby, S., Einarsdóttir, J., Bourne, J., Jones, D., Ross, S., Knaggs, H., & Carter-Jones, C. (2015). Children’s Perspectives of Play and Learning for Educational Practice. Education science, 5, 345-362. doi:10.3390/educsci5040345.

Tucker, P., Van Zandvoort, M., Burke, M.S & Irwin, D.J. (2011). Physical Activity at Daycare: Childcare Providers' Perspectives for Improvements. Journal of Early Childhood

Unicef. (2019). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: Unicef.

Vandaele, B., Cools, W., De Decker, S., & Martelaer, K. (2011). Mastery of fundamental movement skills among 6-year-old Flemish pre-school children. European Physical Education Review, 17(1), 3–17. doi: 10.1177/1356336X11402268

Van Zandvoort, M., Tucker, P., Irwin, D.J., & Burke, M.S. (2010). Physical Activity at Daycare: Issues, Challenges and Perspectives. Early Years, 30(2), 175–188. doi: 10.1080/09575141003667282

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wagnsson, S., Löfdahl, A., & Segerblom, L (2012). ”Vi går till skogen ”-en kartläggning av den planerade grovmotoriska träningen i förskolan. Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 8(1), 67–90.

WHO. (2019). To grow up healthy, children need to sit less and play more. Hämtad 2019-11- 12 från https://www.who.int/news-room/detail/24-04-2019-to-grow-up-healthy-children- need-to-sit-less-and-play-more

Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan. Socialmedicinsk tidskrift, 90(4), 561–571.

Wilke, S., Opdenakker, C., Kremers, S., & Gubbels, J. (2013).Factors influencing childcare workers’ promotion of physical activity in children aged 0–4 years: a qualitative study. Early years, 33(3), 226–238. doi: 10.1080/09575146.2013.810592

Bilagor

Bilaga 1

Samtyckesblankett till vårdnadshavare i förskola angående

examensarbete

Hej!

Vi är två studenter från förskollärarutbildningen på Högskolan i Halmstad som skriver examensarbete just nu. I vårt examensarbete ämnar vi undersöka vad barn själva berättar om var de sitter stilla och rör på sig fysiskt i förskolan, detta för att vi som förskollärare ska vidga vår förståelse om barns rörelse.

Vi har tänkt att genomföra gruppsamtal med 3–4 barn, samtalet kommer spelas in med ljudupptagning och samtalet kan ta mellan 10-20min. Alla barn som medverkar kommer att bli informerade om att det är frivilligt att delta och har möjlighet till att avbryta när de själva vill. Barnen kommer få ta kort på förskolan var de sitter stilla och var de rör på sig som barnen sedan ska få berätta om. Inga barn eller förskolan kommer att kunna identifieras och materialet kommer enbart att användas av oss två studenter och våra handledare på högskolan (Anniqa och Kalle vars mail står längre ner).

Vi skulle uppskatta om du som vårdnadshavare kan fylla i denna blankett om ditt barns medverkan så snart som möjligt.

Om du har frågor angående detta får du gärna höra av dig till oss eller till ansvariga lärare på högskolan, Anniqa Lagergren, anniqa.lagergren@hh.se eller Kalle Jonasson,

kalle.jonasson@hh.se.

Med vänliga hälsningar Ronja Lindberg ronbod16@student.hh.se och Evelina Arvidsson evearv16@student.hh.se

Kryssa i JA eller NEJ nedan och skriv under. Tack på förhand!

□ JA, jag/vi ger tillstånd för mitt barn att delta i aktiviteten och gruppintervjun som dokumenteras

NEJ, jag/vi vill inte att mitt barn deltar i aktiviteten och gruppintervjun som dokumenteras

Vårdnadshavare för:

...

Datum och vårdnadshavares namnteckning:

...

Bilaga 2

Intervjuguide

Vi inleder med att berätta för barnen vilka vi är och att vi har ett uppdrag som vi behöver hjälp av barnen med. Därefter kommer vi att informera om deras rättigheter samt att de har möjlighet att avbryta när de själva vill, att deras deltagande är frivilligt. Vi ska också informera om att vi spelar in ljud samt varför och fråga om det är okej för dem. Barnen kommer sedan få genomföra

Related documents