Som jag nämnt, överlåter jag på läsaren att analysera i vilken grad det går att generalise-ra utifrån svaren som studien resultegeneralise-rat i. Jag vill dock nämna ett par frågor som med avseende på en sådan analys är intressanta. Utifrån forskningsfrågorna är naturligtvis den mest angelägna frågan huruvida svaren är generaliserbara gentemot

BUS-bibliotekets övriga användare; dels i förhållande till barn och ungdomar, dels i förhål-lande till övriga vårdnadshavare och anhöriga. Vidare är det intressant att fundera över i vilken mån de individer inom målgruppen som aldrig använt BUS-biblioteket skulle få lättare att uppleva tillvaron som mer begriplig, hanterbar och meningsfull - om de an-vände sig av BUS-biblioteket. Och om de användare som är på sjukhuset regelbundet, men förhållandevis sällan, tillskriver biblioteksverksamheten någon betydelse.

Huruvida respondenternas positiva inställning till BUS-biblioteket är ett resultat uteslutande av BUS-bibliotekets verksamhet, går inte att svara på utifrån studien.

Samt-liga respondenter har, redan före sjukhusvistelsen, använt sig av bibliotek regelbundet under perioder av sina liv, vilket kan innebära en påverkan på resultatets validitet. Bib-lioteksmiljön är alltså välbekant för samtliga, vilket kan bidra till såväl deras positiva inställning till biblioteket, som till deras beskrivningar av vilken funktion BUS-biblioteket har i sjukhustillvaron. Sannolikt är chansen större att en individ känner sig som del av ett sammanhang när hon befinner sig i en miljö som hon är bekant med och trivs i sedan tidigare, jämfört med om hon är i en miljö som är ny och okänd för henne. Intervjuerna påvisar dock några faktorer som talar för att respondenternas positiva in-ställning inte enbart bör förklaras av att de sedan tidigare har vana som biblioteksbesö-kare. För det första förklaras flera av de mest uppskattade aspekterna av biblioteksverk-samheten vara unika för just BUS-biblioteket. Folkbiblioteken kommer över lag till kor-ta i de jämförelser respondenterna gör. För det andra har ett par respondenter uppfatt-ningen att övriga vårdnadshavare också uppskattar BUS-biblioteket. Och för det tredje är det bara en respondent som aktivt har sökt sig till BUS-biblioteket. Övriga har hittat det, mer eller mindre av en slump, via lekterapins lokaler. Naturligtvis påverkas också validiteten beträffande de delar av resultatet som gäller barnens uppfattning av BUS-biblioteket, av att de inte bygger på barnens utsagor, utan på vårdnadslavarnas. Validite-ten kan också ifrågasättas utifrån att jag i egenskap av bibliotekariestuderande ställde frågor om betydelsen av ett bibliotek, vilket naturligtvis kan ha bidragit till responden-ternas positiva omdömen om biblioteket.

Eventuellt kan intervjuresultatens reliabilitet ha påverkats av intervjuguide och intervjusituation. För det första kan den retoriska karaktären hos de frågor jag lade till efter pilotintervjun ha bidragit till att bibliotekets betydelse uttrycktes med starkare ef-tertryck än vad det annars hade gjort. För det andra borde jag ha varit bättre på att be respondenterna att motivera varför de menade att det var viktigt att exempelvis kunna låna media, varför de ansåg det bidra till rehabilitering osv. På det viset hade respon-denterna själva gjort en del av det arbete som jag nu har gjort när jag har analyserat in-tervjuerna. Det hade ökat analysens reliabilitet, eftersom den då hade varit mindre bero-ende av tolkning. Kanske hade jag då fått mer beskrivningar som kunde motsvara meta-forens klyfta. En orsak till att jag inte bad respondenterna motivera sina svar i den grad jag hade önskat, var av hänsyn till deras situation. Jag är ingen forskare, utan bara en högskolestuderande. Med det som utgångspunkt, ville jag inte riskera att vara för påstri-dig när jag intervjuade människor om en svår tid i deras liv.

Tillämpning av sense-making teorin som såväl teoretiskt perspektiv som inspira-tion för metoden innebar flera problem. I början av arbetet funderade jag mycket över om det hade varit lämpligare att genomföra studien med hjälp av de metoder som Anto-novsky har utvecklat. Tack vare Eks påpekande om hur teorierna kring sense-making och KASAM korresponderar med varandra, upplevde jag dock omformuleringen av ett analys- och tolkningsresultat i termer av sense-making till termer i enlighet med saluto-genes som genomförbar. Naturligtvis kan beröringspunkterna mellan de två teorierna problematiseras ytterligare, men det kräver en djupare förståelse av de båda teoribygge-na än vad jag har hunnit skaffa mig inom denteoribygge-na studies tidsramar. Ett anteoribygge-nat problem med tillämpningen av sense-making teorin i denna studie, kan vara att teorin delvis kan ha producerat resultatet. Hade jag utifrån detta val av teori och inspiration för metoden, i förhållande till forskningsproblemet, kunnat komma fram till att biblioteket inte bidrog till någon meningsskapande process? Jag avser inte diskutera det, men det är en viktig fråga i förhållande till generaliserbarhet, validitet och reliabilitet.

7 Sammanfattning

Många allmänna sjukhusbibliotek har lagts ner utan att biblioteksvärlden har lyckats försvara dem mot politikers argument om att de är överflödiga. Med anledning av det finns det behov av studier av biblioteksverksamhet i relation till vård och omsorg. Efter-som barn- och ungdomsbiblioteket på DSBUS har rönt positiv uppmärksamhet inom biblioteksvärlden genom DIKs utmärkelse Årets bibliotek 2009, är det i sammanhanget intressant att studera specifikt den verksamheten. Är det bara ur biblioteksvärldens per-spektiv som den är värd uppmärksamhet, eller är den ett exempel på att sjukhusbibliotek inte är överflödiga, utan tvärtom är ett viktigt inslag i vård och omsorg? Ambitionen bakom BUS-bibliotekets verksamhet kan, utifrån målformuleringen, tolkas vara att bib-lioteket ska bidra till det salutogena perspektivet i vård och omsorg. Tolkningen under-byggs av ett växande intresse, inom vård och omsorg, för nämnda perspektivs betydelse för människors hälsa. Innan studiens syfte och forskningsfrågor presenteras, förklaras Aaron Antonovskys teori om det salutogena perspektivet, dess bidrag till människors känsla av sammanhang (KASAM) och KASAMs betydelse för hälsa.

Studiens syfte är att belysa BUS-bibliotekets verksamhet ur det salutogena per-spektivet. Forskningsfrågorna lyder: (1) Hur används BUS-biblioteket av barn och deras anhöriga? (2) Hur uppfattar BUS-bibliotekets användare att de bemöts inom ramarna för biblioteksverksamheten? Studien är kvalitativ och görs ur ett användarperspektiv. Brenda Dervins begrepp sense-making ligger till grund för såväl studiens teori som metod. Begreppet harmoniserar väl med ett användarperspektiv, eftersom det syftar på ett mänskligt behov av meningsskapande som är universellt - men som tillfredsställs på olika sätt beroende på individ och kontext. Enligt sense-making teorin är därför an-vändarperspektiv en förutsättning för att kunna besvara vad individ eller kollektiv behö-ver för att skapa mening. Materialet för studien inhämtas via kvalitativa intervjuer med vårdnadshavare till barn som vårdas och är i lågstadieålder eller yngre.

Intervjumaterialet analyseras utifrån respektive forskningsfråga. Utifrån den för-sta frågan undersöks hur biblioteket används. Analysen i förhållande till den visar att BUS-biblioteket används av barn och vårdnadshavare för att: låna media; söka, finna

och välja; läsa, lyssna på musik och titta på film; byta miljö; mötas, kommunicera och guidas; upptäcka, uppleva, reflektera, bearbeta och koppla av. Analysen av materialet i

förhållande till den andra frågan indikerar att nämnda aktiviteter ingår i användarnas meningsskapande process. Tack vare att det finns beröringspunkter mellan Antonovskys och Dervins teorier, kan analysresultatet omtolkas i termer av salutogenes. Enligt den tolkningen bemöts användarna, inom ramarna för BUS-bibliotekets verksamhet, ur det salutogena perspektivet. Givet att människors hälsa är avhängig det salutogena perspek-tivet, indikerar det i sin tur att biblioteksverksamheten kan bidra till användarnas hälsa. Enligt min undersökning, framstår BUS-biblioteket därmed vara värt uppmärksamhet även utanför biblioteksvärlden.

Även om syftet med studien inte är att besvara vilka aspeker av verksamheten som är viktiga för det salutogena perspektivet, indikerar intervjuresultatet att bidraget består i att verksamheten är en frizon i bemärkelsen att den erbjuder en mer normal situ-ation än det övriga sjukhuset. Inom ramarna för biblioteksverksamheten tillåts barn och vårdnadshavare att själva veta bäst vad de behöver och vill ha i sin vardag, vilket mani-festeras i bibliotekariernas väl utvecklade användarperspektiv.

Källförteckning

Publicerade källor

Alexandersson, Gunvor (2004). Livsviktig oas. Framsidan: Aktuellt magasin från

regi-onbibliotek Västra Götaland, nr 1, s. 4-11.

Alopaeus, Eva (2004) Vad blev det av de allmänna sjukhusbiblioteken i Göteborg?

Blänkaren, Nr 46, Juni, s. 10-11.

Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur

Bibliotekslag: SFS 1996:1596 (1996). Stockholm: Regeringskansliet.

Bing, Vibeke (2009). Familjecentralen som stödjande miljö. Ingår i Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.) (2010). Barnet, platsen, tiden: teorier och

forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. S.

171-193.

Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2002). Varför vetenskap?: om vikten av

problem och teori i forskningsprocessen. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

BUSKUL. Välkommen till BUS-biblioteket. Västra Götalandsregionen. (BUS-bibliotekets webbplats.) http://epi.vgregion.se/BUSKUL/ [2011-06-02]

Case, Donald O. (2007). Looking for information: a survey of research on information

seeking, needs, and behavior. 2. ed. Amsterdam: Elsevier/Academic Press

Dervin, Brenda (1989). Users as research inventions: How research categories perpe-tuate inequities. Ingår i Dervin, Brenda & Foreman-Wernet, Lois with Lauterbach, Eric (2003). Sense-making methodology reader: selected writings of Brenda Dervin. Cress-kill, N.J.: Hampton Press. S. 47-60.

Dervin, Brenda (1991). Comparative theory reconceptualized: From entities and states to processes and dynamics. Ingår i Dervin, Brenda & Foreman-Wernet, Lois with Lauterbach, Eric (2003). Sense-making methodology reader: selected writings of

Bren-da Dervin. Cresskill, N.J.: Hampton Press. S. 61-72.

Dervin, Brenda (1992). From the mind's eye of the user: The sense-making qualitative-quantitative methodology. Ingår i Dervin, Brenda & Foreman-Wernet, Lois with Lau-terbach, Eric (2003). Sense-making methodology reader: selected writings of Brenda

Dervin. Cresskill, N.J.: Hampton Press. S. 269-292.

Dervin, Brenda (1994). Information ↔ democracy: An examination of underlying as-sumptions. Ingår i Dervin, Brenda & Foreman-Wernet, Lois with Lauterbach, Eric (2003). Sense-making methodology reader: selected writings of Brenda Dervin. Cresskill, N.J.: Hampton Press. S. 73-100.

Dervin, Brenda (1999). Sense-making's journey from metatheory to methodology to method: An example using information seeking and use as research focus. Ingår i Der-vin, Brenda & Foreman-Wernet, Lois with Lauterbach, Eric (2003). Sense-making

me-thodology reader: selected writings of Brenda Dervin. Cresskill, N.J.: Hampton Press.

133-164.

Dervin, Brenda (2005-05-12a). Full text article request: a note from Dr. Dervin. Finns på The Sense-making methodology site. http://communication.sbs.ohio-state.edu/sense-making/default.html#top / Articles, papers & commentaries / klicka på valfri titel / completing this form [2011-05-04]

Dervin, Brenda (2005-05-12b). Welcome to the Sense-making methodology site. Finns på The Sense-making methodology site. http://communication.sbs.ohio-state.edu/sense-making/default.html [2011-05-10]

Dervin, Brenda & Foreman-Wernet, Lois with Lauterbach, Eric (2003). Sense-making

methodology reader: selected writings of Brenda Dervin. Cresskill, N.J.: Hampton

Press

DIK (2009). Årets bibliotek stavas bus. Årets bibliotek 2009 - DIK. Artikel på DIKs webbplats utan uppgift om författare. http://www.dik.se/www/dik/web.nsf/dx/Arets-bibliotek-2009 [2011-05-20]

Dolatkhah, Mats (2010). Barnbiblioteken och läsandets fyra ”M”. Ingår i Rydsjö, Kers-tin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.) (2010). Barnet, platsen, tiden: teorier

och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. S.

103-129.

Ek, Stefan (2005). Om information, media och hälsa i en samhällelig kontext: En

empi-risk och analytisk studie. Åbo: Åbo akademis förlag. (Avhandling.)

http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/4148/TMP.objres.31.pdf?sequence=2 [2011-06-09]

Elfving, Johan & Engman Fingal, Sandra (2008). Bland bokbaciller och vingklippta

änglar: En kvalitativ studie kring bestånd och beståndsarbete på fem sjukhusbiblioteks barn- och ungdomsavdelningar. Borås: Högskolan i Borås,

Bibliotekshögsko-lan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informa-tionsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informainforma-tionsvetenskap, 2008:92).

Fernández, Helena (2008). BUSKUL!: Bibliotek och kultur för barn och unga på SU.

Framsteget special, Nr 22, s. 1-64.

Foreman-Wernet, Lois (2003). Rethinking Communication: Introducing the Sense-Making Methodology. Ingår i Dervin, Brenda & Foreman-Wernet, Lois with Lauter-bach, Eric (2003). Sense-making methodology reader: selected writings of Brenda

Göteborgs Posten (2004-04-22). Artikeln är återgiven i sin helhet i Blänkaren, Nr 46,

Juni, 2004, s. 16.

Göteborgs universitet (2009). Centrum för kultur och hälsa. (Webbplats) http://www.ckh.gu.se/ [2011-05-18]

Hammarberg, Thomas (2006). Mänskliga rättigheter [Elektronisk resurs]: konventionen

om barnets rättigheter. Ny, rev. uppl. Stockholm: Utrikesdepartementet.

http://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/060215/340b1e41bfe8 5f05de27ee620ab3aa05/barnensrattigheter.pdf [2011-05-09]

Hedlund, Emelie & Zetterberg, Lisa (2007). ”Kultur är läkande, verkligen” – En

fall-studie av sjukhusbibliotekariers arbete med ungdomar. Borås: Högskolan i Borås,

Bib-liotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsveten-skap, 2007:117.

Hyttsten, Ellen (2004-06-29). Svar på brev ang hot mot sjukhusbibliotek samt att biblio-tekslagen inkl det nya lagförslaget förbisett sjukhusbiblioteken i Sverige. (Brev från Landstingsförbundets direktör för Avd. för hälso- och sjukvårdspolitik till Svensk bibli-oteksförening.) Finns i Blänkaren, Nr 47, December, 2004, s. 7-8.

Jochumsen, Henrik & Hvenegaard Rasmussen, Casper (2000). Gør biblioteket en

fors-kel?. 1. udg. København: Danmarks Biblioteksforening

Johansson, Barbro (2009). Barnbibliotekariers och forskares barnperspektiv. Ingår i Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.) (2010). Barnet, platsen,

tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek

Stockholm. S. 23-49.

Johansson, Gullvi (2001). Sjukhusbibliotekens roll i sjukvården: En fallstudie av

sjuk-husbiblioteken på Uddevalla sjukhus och Norra Älvsborgs läns sjukhus i Trollhättan.

Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid

Bibliotekshögsko-lan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2001:29).

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur Lindgren, Carina & Remin, Anna (2005). Sjukhusbibliotekarier i fokus: En

fenomeno-grafisk undersökning av sjukhusbibliotekariers uppfattningar av yrkesrollen i arbetet med barn och ungdomar. Borås: Högskolan i Borås, Bibliotekshögskolan/Biblioteks-

och informationsvetenskap. (Magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Bibliotekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap, 2005:130)

Lundgren, Lena (2009). Om barnen och biblioteken. Regionbibliotek Stockholm: Stockholms stadsbibliotek: Kulturförvaltningen. (Brev till Barnombudsmannen) http://www.bibl.vgregion.se/upload/Regionbibliotek/Konsulentverksamhet/Barn%20oc h%20ungdom/Barnombudsmannen%202009.pdf [2011-05-04]

Nationalencyklopedin (2011-05-18). Kontinuum. http://www.ne.se/kontinuum

Nordström Torpenberg, Inger (red.) (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande

arbete. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening

http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/H%c3%a4lsofr%c3%a4mjande.pdf [2011-05-09]

På säker grund: en Delfinundersökning om vilken biblioteksforskning som behövs.

(2009). Stockholm: Svensk biblioteksförening

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Pa_saker_grund.pdf [2011-05-09]

Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3e uppl. Lund: Studentlitteratur

Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Limberg, Louise (red.) (2010). Barnet, platsen,

tiden: teorier och forskning i barnbibliotekets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek

Stockholm

Rydsjö, Kerstin, Limberg, Louise & Hultgren, Frances (2009). Det samtida barnbiblio-teket – ett bibliotek i barnens tjänst. Ingår i Rydsjö, Kerstin, Hultgren, Frances & Lim-berg, Louise (red.) (2010). Barnet, platsen, tiden: teorier och forskning i

barnbibliote-kets omvärld. Stockholm: Regionbibliotek Stockholm. S. 271-286.

Savolainen, Reijo (2006). Information Use as Gap-Bridging: The Viewpoint of Sense-Making Methodology. Journal of the American Society for Information Science, Vol. 57 Issue 8, s. 1116 – 1125.

SFS 1985:1100. Se: Skollag. SFS 1996:1596. Se: Bibliotekslag.

Sik, Börje (2004). Med anledning av nedläggningen av de allmänna sjukhusbiblioteken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg – Nordens största sjukhus. Blänkaren, Nr 46, Juni, s. 10-11.

Skollag. SFS 1985:1100 (1985). Stockholm: Regeringskansliet.

Specialgruppen för barnbiblioteksverksamhet (2003). På barns och ungdomars villkor:

Svensk biblioteksförenings rekommendationer för folkbibliotekens barn- och ungdoms-verksamhet. Stockholm: Svensk Biblioteksförening.

http://www.biblioteksforeningen.org/organisation/dokument/pdf/Barnrek.pdf [2010-04-22]

Steinsaphir, Marianne (2004). Tema sjukhusbibliotek. Biblioteksbladet: organ för

Svensson, Per-Gunnar & Starrin, Bengt (red.) (1996). Kvalitativa studier i teori och

praktik. Lund : Studentlitteratur

Wildemuth, Barbara M. (2009). Applications of social research methods to questions in

information and library science. Westport, Conn.: Libraries Unlimited

Wockatz, Kerstin (2005). BUSKUL! : Utvecklingsprojekt – ny biblioteks- och

kultur-verksamhet för barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Förstudie.

Göte-borg: Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Regionbibliotek Västra Götaland. (Rap-port).

http://www.vgregion.se/upload/Regionbibliotek/Konsulentverksamhet/Projekt/Buskul/B uskulforstudie.pdf [2010-05-11]

Wockatz, Kerstin (2008). BUSKUL!: Bibliotek och kultur för barn och unga på SU : ”...

det blir roligare att vara sjuk” : Projektrapport : Buskul – ny biblioteks- och kulturut-veckling på Sahlgrenska universitetssjukhuset SU, 2005-2008. Göteborg: Sahlgrenska

Universitetssjukhuset och Regionbiblioteket/Kultur i Väst. (Rapport).

Klingberg, Elisabeth (2008-11-27). Nytt förhållningssätt ska se till det friska hos äldre.

Vårt Göteborg: Göteborgs Stads nyhetstidning på nätet.

http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/vard_o_omsorg,nytt_forhallningssat t_ska_se_till_det_friska_hos_aldre?OpenDocument [2011-03-29]

Zhan, Yan & Wildemuth, Barbara M. (2009). Qualitative analysis of content. Ingår i Wildemuth, Barbara M. (2009). Applications of social research methods to questions in

information and library science. Westport, Conn.: Libraries Unlimited

Opublicerade källor

BUS-bibliotekets vision, mål och värderingar (Juni 2009). Dokument som Karin Grau-be, bibliotekarie på BUS-biblioteket, tillhandahållit.

Intervjuer med fem vårdnadshavare. Utskrifter av ljudupptagningar. Ljudupptagningar och utskrifter finns i författarens ägo.

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Styrdokument: Värderingar. http://intra.sahlgrenska.se [2011-03-03]

Skoglund, Lena (2004). Ledare: Nya lagar och regionala biblioteksplaner. : Aktuellt

magasin från regionbibliotek Västra Götaland. 2004:1. Göteborg: Regionbibliotek

Västra Götaland, s. 2.

Skyldberg, Mats-Peter (2010). Välbefinnande på sjukhus – mer än att få vård: En

kvali-tativ undersökning om sjukhusbibliotekets funktion. Borås: Högskolan i Borås,

Biblio-tekshögskolan/Biblioteks- och informationsvetenskap. (Rapport, Biblioteks- och infor-mationsvetenskapliga fallstudier 15 hp). Finns i författarens ägo.

I dokument Bemötas som individ En kvalitativ studie ur användarperspektiv av BUS-bibliotekets verksamhet Mats-Peter Skyldberg (sidor 38-46)