7 Diskussion
7.2 Metoddiskussion
Min ursprungliga tanke, som också var det jag presenterade för förskolepersonalen under studiens inledningsskede, var att bygga det empiriska materialet på en
kombination av intervjuer, insamlat skriftligt material (i form av veckoplaneringar och matsedlar) och observationer. I metodlitteraturen kallas detta triangulering, en
kombination av olika metoder som ett sätt att öka en studies validitet (Cohen, Manion & Morrison, 2013; Patton, 2002). Ett sådant material erbjuder olika pusselbitar som
sammantaget presenterar en fyllig bild av förskolevardagen och kan fånga upp flera perspektiv på veckans rytm i förskolan – hur personalen resonerar om, planerar för och slutligen hur personalen gör förskoleveckan. Utan observationsdelen tappas mycket av den sista delen. Istället gjorde jag fler intervjuer och fick på så sätt ett material som visade upp ett spektrum av personalen olika åsikter och upplevelser. Detta kan sägas ligga i linje med kvalitativa ansatsens inriktning på att fånga upp avvikelser i materialet.
Urvalet av de arbetslag som intervjuades gjordes utifrån min tjänstlediga dag. Möjligheterna att förlägga intervjuerna till andra dagar än min tjänstlediga dag var begränsade. Eftersom jag dessutom utgick från avdelningarnas reflektionstider styrdes urvalet i stor utsträckning till de som hade sin reflektionstid på denna dag. Några av intervjuerna kunde genomföras på andra dagar då tillfälle uppstod på den förskola där jag arbetar, men måndagen var min tjänstlediga dag under våren 2019 då intervjuerna genomfördes. Kopplat till studiens forskningsfokus på måndagar och fredagar funderar jag på om denna praktiska förutsättning även påverkade intervjusituationen? En av de planerade måndagsintervjuerna flyttades först fram, på grund av sjukfrånvaro, för att sedan ställas in. En generellt högre sjukfrånvaro bland personalen på måndagar konstaterades i intervjuerna. Men frågan är om måndagen också påverkar själva intervjusituationen och de svar som kommer fram under intervjuerna?
Jag har utgått från ett bekvämlighetsurval och använt mig av en undersökningsgrupp bestående av arbetskamrater vilka jag står i nära relation till. Ett sådant urval har
begränsningar, men kan också ha fördelar. Det kan medföra att vissa saker inte tas upp i intervjuerna, till exempel sådant i förskolans praktik som tas för givet att jag vet, känner till och håller med om. Men det skulle också kunna underlätta för den tillåtande och öppna atmosfär som enligt Kvale och Brinkmann (2014) eftersträvas i gruppintervjun för att få igång en diskussion där olika synpunkter och personliga åsikter kommer fram.
I den tidigare forskning som redovisas i denna studie lyfts olika faktorer kopplade till veckodagarna som kan påverka forskningsresultaten. Det handlar till exempel om att dagen då enkäter fylls i påverkar svaren på frågorna (Tumen & Zeydanli, 2014), att tillbakablickar och förutspående förstärker den stereotypa bilden om måndagar och fredagar, medan direkta berättelser däremot ger en fördjupad bild som delvis motsäger dessa stereotyper (Areni, 2008; Areni & Burger, 2008; Croft & Walker, 2001) och att vårt minne fungerar så att det är lättare att skapa negativa bilder (Areni & Burger, 2008; Croft & Walker, 2001).
Tidigare forskning har även lyft betydelsen av demografiska faktorer i tolkningen av forskningsresultat. Gruppintervjuer lämpar sig inte för att få fram sådana faktorer. En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ ansats genom djupintervjuer och enkäter kunde vara lämpligt för att få en inblick i dessa variabler. Detta kan vara en intressant väg att ta in i vidare forskning på området.
De ovanstående faktorerna blir betydelsefulla för utformningen av intervjufrågor och för själva intervjusituationen, något som jag så här i efterhand inser jag inte tagit vara på i min studie. Min oerfarenhet av forskningsdesign och att intervjua gjorde också att jag ställde för många frågor. Detta i kombination med en snäv tidsram utgjorde en risk att förbigå eller klippa av intressanta spår. Något som jag också funderat på är arbetslagens skiftande förförståelse för mitt intressefokus. Alla fick liknande introduktioner på arbetsplatsträffarna, men sedan gick det en tid till intervjuerna. Det kanske skulle behövts någon ytterligare introduktion vid själva intervjutillfället?
Eftersom jag tog avdelningarnas reflektionstid i anspråk för intervjuerna och jag vet hur värdefull denna tid är begränsades intervjuerna även i omfång. Även om jag tycker att intervjuerna blev intressanta samtal och utgör ett rikt material, påverkades kvaliteten på intervjuerna av den tidsmässiga begränsningen med avbrutna resonemang och ett förlorat djup.
Den här diskussionen om metod pekar på brister, begränsningar och
tillkortakommanden i det avslutade arbete. En del kan kanske skyllas på förutsättningar, men till största del handlar det om min bristande erfarenhet av den akademiska världen och forskningshantverket. Att läsa om det och göra det är olika saker. För mig pekar det ut en väg framåt som jag hoppas på att fortsätta gå och kunna dra nytta av dessa
lärdomar och komma närmare mina intentioner.
7.3 Implikationer
En intressant detalj som visade sig i genomgången av den tidigare forskning som
studerar veckodagsrelaterade fenomen, var att förskolan här framstod som ett outforskat område utifrån detta fokus. Föreliggande studie kan ses som ett försök att fylla denna lucka, eller kanske snarare som en sondering av terrängen.
Min upplevelse av intervjuerna i arbetslagen var att de verkligen blev den
prestigelösa och njutningsbara mellanmänskliga kommunikation med ett utvecklande av tankar och insikter som Kvale & Brinkmann (2014) och Patton (2002) beskriver som kännetecknande för just fokusgruppsintervjun. Dessutom tolkar jag det som att de deltagande personalgrupperna upplevde samtalen som meningsfulla. Genomgående genomsyrades samtalen, trots beskrivningar av en ofta tung vardag, av glädje, samhörighet och framför allt en mycket stor portion humor.
7.4 Vidare forskning
Genomgången av den tidigare forskning som fokuserar på veckodagsrelaterade fenomen uppvisar som tidigare påtalats en lucka i forskningen i ett förskolesammanhang. Min studie pekar på att detta veckodagsfokus är relevant och ett sätt att fånga upp förskolans vardag och hur det påverkar både personal och barn. Därför anser jag att det är ett område som det är värt att forska vidare kring.
Denna studie är bara en första introduktion till området och en möjlig väg för fortsatt forskning skulle kunna vara att använda etnometodologin som utgångspunkt. Den etnometodologiska forskningen som har sina rötter i fenomenologin och en stor betydelse för sociologin, kombineras kvalitativa intervjuer med deltagande
observationer för att belysa frågor om det vanliga, rutiner och vardagliga aktiviteter (Patton, 2002). På detta sätt belyses normer och överenskommelser, sådant som tas för givet av de som befinner sig i en specifik miljö, och inte funderar på varför dom gör
som dom gör. (Patton, 2002). Inom etnometologin görs avsteg från den rådande principen att minimera observatörens påverkan på människorna i den observerade miljön och istället utförs experiment för att manipulera faktorer i det vardagliga.
Etnometodologin skulle vara ett sätt att göra en fördjupad studie av veckorytmen i förskolans rutiner och vardagliga aktiviteter och belysa normer som finns i denna miljö. Dessutom ges en möjlighet att undersöka tänkbara förändringar i delar av
verksamheten. Det skulle kunna vara intressant att, utifrån sådant som kommit fram i intervjuerna, introducera olika sätt att tydliggöra dagarna på en avdelning till exempel genom att sjunga veckodagssånger (se inledningsavsnittet) på samlingen och ta in veckoschemat i verksamheten, för att undersöka vad en sådan förändring skulle ge för effekter.
En annan tråd som hade varit intressant att plocka upp och nysta vidare på är vad som döljer sig bakom det ”förr och nu” som kommer upp i intervjuerna.
Jag vet inte om det bara är olika avdelningar helt enkelt eller om det är mer generellt. Men det känns som förskolan idag är mer styrd med projekt än hur det var när jag började för åtta år sedan.
Det pekar på något i förskolan som har förändrats. Fredagen framstår som
spontanitetens sista utpost, där något av ”det gamla” fortfarande har utrymme att leva kvar, bortom projekt, ”clockwork environments” och undervisning.
Referenser
Abu Bakar, A., Siganos, A., & Vagenas-Nanos, E. (2014). Does Mood Explain the Monday Effect? Journal of Forecasting, 33(6), 409–418. doi:
https://doi.org/10.1002/for.2305
Almeida, D. M., & McDonald, D. (1998). Weekly Rhythms of Parents’ Work Stress, Home Stress, and Parent-Adolescent Tension. New Directions for Child &
Adolescent Development, 1998(82), 53–67. doi:
https://doi.org/10.1002/cd.23219988205
Arbetstidslagstiftning. (u. å.) I Nationalencyklopedien. Hämtad 2020-01-02 från https://www-
ne.se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetstidslagstiftning Areni, C. S. (2008). (Tell me why) I don’t like Mondays: Does an overvaluation of
future discretionary time underlie reported weekly mood cycles? Cognition &
Emotion, 22(7), 1228–1252. doi: 10.1080/02699930701686107
Areni, C. S., & Burger, M. (2008). Memories of “Bad” Days Are More Biased Than Memories of “Good” Days: Past Saturdays Vary, but Past Mondays Are Always Blue. Journal of Applied Social Psychology, 38(6), 1395–1415.
doi: 10.1111/j.1559-1816.2008.00353.x
Areni, C. S., Burger, M., & Zlatevska, N. (2011). Factors Affecting the Extent of Monday Blues: Evidence from a Meta-Analysis. Psychological Reports, 109(3), 723–733. doi: 10.2466/13.20.PR0.109.6.723-733
Aujalay, M. (2010) Måndag-torsdag: riktig mat för familjen. Stockholm: Natur & Kultur.
Balldin, J. (2006). Kulturell tid och individuella rytmer : gymnasieelever om tidens
pedagogiska villkor. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Bangles, The. (1986). Manic Monday. Spår A1 på LP: A different light. New York: Columbia Records.
Barber, B. L., Jacobson, K. C., Miller, K. E., & Petersen, A. C. (1998). Ups and Downs: Daily Cycles of Adolescent Moods. New Directions for Child & Adolescent
Development, 1998(82), 23–36. Retrieved from
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &db=ehh&AN=12583117&lang=sv&site=eds-live
Bibeln. (1997). Stockholm: Månpocket.
Birru, J. (2018). Day of the week and the cross-section of returns. Journal of Financial
Economics, 130(1), 182–214. https://doi.org/10.1016/j.jfineco.2018.06.008
Blue, S. (2017). Institutional rhythms: Combining practice theory and rhythmanalysis to conceptualise processes of institutionalisation. Time & Society.
https://doi.org/10.1177/0961463X17702165
Bonds, G. US. Seven day weekend. A-sida på [7”-singel]. Virginia: Legrand Records. Boomtown Rats, The. (1979). I don’t like Mondays. Spår B1 på [LP] The fine art of
surfacing. London: Ensign Records.
Bornemark, G. (1990). Söndag, solens dag. Spår 4 på [CD]. Min allra bästa kompis: 1. Solna: EMI.
Bragg, B and the Blokes. (2002). St. Monday. Spår 1 på [CD] England, half English. London: Cooking Vinyl.
Casual Friday. (u. å.). I Wikipedia. Hämtad 2020-01-03 från https://en.m.wikipedia.org/wiki/Casual_Friday
Cherry, N. (1992). Somedays. Spår 7 på [LP] Homebrew. London: Circa Records. Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2013). Research methods in education
(electronic resource). Hoboken: Taylor and Francis.
Corsaro, W. A. (2005). The sociology of childhood. Thousand Oaks : Pine Forge Press. Costello, E & Cliff, J. & Attractions, the. (1986). Seven day weekend. A-sida på [7”-
Costello, E. (1977). Welcome to the working week. Spår A1 på [LP] My aim is true. London: Stiff Records.
Croft, G. P., & Walker, A. E. (2001). Are the Monday Blues Ail in the Mind? The Role of Expectancy in the Subjective Experience of Mood. Journal of Applied Social
Psychology, 31(6), 1133–1145. https://doi.org/10.1111/j.1559-
1816.2001.tb02666.x
Crouter, A. C., & Larson, R. W. (1998). EDITORS’ NOTES. New Directions for Child
& Adolescent Development, 1998(82), 1–7. doi: 10.1002/cd.23219988201
Domino, F. (1956). Blue Monday. A-sida på [7”-singel]. Hollywood: Imperial Doyle, J. R., & Chen, C. H. (2009). The wandering weekday effect in major stock
markets. Journal of Banking & Finance, 33(8), 1388–1399. doi: https://doi.org/10.1016/j.jbankfin.2009.02.002
Droit, R.-P. (2001). 101 vardagsfilosofiska experiment. Stockholm: PAN.
Easybeats. (1967). Friday on my mind. Spår A1 på [LP] Friday on my mind. New York: Liberty Records.
Ehn, B. (1983). Ska vi leka tiger? Daghemsliv ur kulturell synvinkel. Lund: LiberFörlag. Ehn, B. & Löfgren, O. (2009). Routines – made and unmade. In E. Shove, F. Trentmann
& R. Wilk (Eds.) Time, consumption and everyday life. Practice, materiality and
culture. (pp 99-114). Oxford: Berg Publishers.
Ellis, D. A., Wiseman, R., & Jenkins, R. (2015). Mental Representations of Weekdays.
PLOS ONE, 10(8), e0134555. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0134555
Epstein, D. H., & Preston, K. L. (2012). TGI Monday?: Drug-Dependent Outpatients Report Lower Stress and More Happiness at Work than Elsewhere. The American
Journal on Addictions, 21(3), 189–198. doi: 10.1111/j.1521-0391.2012.00230.x Fackförbund.com. (u. å.) Arbetstid. Hämtad 2018-12-09 från www.fackforbund.com Fraenkel, P. (1994). Time and Rhythm in Couples. Family Process, 33(1), 37-51.
Fridell, F. (1980). Död mans hand. Stockholm: LTs förlag. (Originalarbete publicerat 1947).
Frimåndag. (u. å.). I Nationalencyklopedien. Hämtad 2020-01-03 från https://www-ne- se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/frimåndag
Förskoleupproret. (2018, 4 juni). Orange fredag [Twitterpost]. Hämtad 2020-01-02 från https://twitter.com/Forskoleuppror/status/1003681987247378432
Förskoleupproret. (2018, 8 juni). Tröjmanifest. [Facebook-status]. Hämtad 2020-01-02 från https://www.facebook.com/events/sverige/tröjmanifest/2006991759553513/ Gillies, M. A., Lone, N. I., Pearse, R. M., Haddow, C., Smyth, L., Parks, R. W.,
Harrison, E. M. (2017). Effect of day of the week on short- and long-term mortality after emergency general surgery. British Journal of Surgery, 104(7), 936–945. doi: 10.1002/bjs.10507
Groundhog day. (1993). [film]. Regissör: Harold Ramis. USA: Columbia Pictures. Hellsing B., Hellquist M. & Hallengren, A. (2000) Bevingat. Stockholm: Albert
Bonniers förlag.
Hjelle. (2016). Det är fredag. Spår B8 på [LP] Högst medelmåttig. Malmö: Jared Sin. Honkasalo, M.-L. (1989). Kvinnors symptom – lidandets och njutningens språk?
Tidskrift för genusvetenskap, Vol 9(1), s. 12-21.
Hoffmann, D., Marx, J., Burmeister, J., & Musher-Eizenman, D. (2018). Friday Night Is Pizza Night: A Comparison of Children’s Dietary Intake and Maternal Perceptions and Feeding Goals on Weekdays and Weekends. International Journal of
Environmental Research and Public Health, 15(4), 720. doi:
10.3390/ijerph15040720
Hump day. (u. å.). I Oxford Dictonaries. Hämtad 2020-01-03 från https://www.lexico.com/en/definition/hump_day
Jam, The. (1977). Here comes the weekend. Spår B4 på [LP] This is the modern world. London: Polydor.
James, A., & Prout, A. (2014). Constructing and Reconstructing Childhood:
Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London : Routledge.
Kullman, K., & Palludan, C. (2011). Rhythmanalytical sketches: agencies, school journeys, temporalities. Children’s Geographies, 9(3–4), 347–359.
https://doi.org/10.1080/14733285.2011.590709
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, R. J., & Kasimatis, M. (1990). Individual differences in entrainment of mood to the weekly calendar. Journal of Personality and Social Psychology, 58(1), 164– 171. http://dx.doi.org.proxy.mau.se/10.1037/0022-3514.58.1.164
Larson, R., & Richards, M. (1998). Waiting for the Weekend: Friday and Saturday Night as the Emotional Climax of the Week. New Directions for Child &
Adolescent Development, 1998(82), 37–51. Retrieved from
https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &db=ehh&AN=12583122&lang=sv&site=eds-live
Lefebvre, H. (2004). Rhythmanalysis: space, time, and everyday life. Continuum. Lillördag. (u. å.). I Wkipedia. Hämtad 2020-01-03 från
https://sv.wikipedia.org/wiki/Lillördag
Liungman, C. G. (1993). Tanketecken. Malmö: Polaris.
Lundevall, P., & Wenngren, A. (2015). Spelar mötesdagen någon roll?
(Kandidatuppsats) Gävle: Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Tillgänglig: http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:853268/FULLTEXT01.pdf Måndagsexemplar. I Wikipedia. Hämtad 2020-01-03 från
Måndagssjuka. I Wikipedia. Hämtad 2020-01-03 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Måndag
Nicholson, T., & Griffin, B. (2017). Thank goodness it’s Friday: weekly pattern of workplace incivility. Anxiety, Stress, & Coping, 30(1), 1–14.
https://doi.org/10.1080/10615806.2016.1192150
Njølstad, T. S., Werner, H. M., Marcickiewicz, J., Tingulstad, S., Staff, A. C., Oddenes, K., … Trovik, J. (2017). Late-week surgical treatment of endometrial cancer is associated with worse long-term outcome: Results from a prospective, multicenter study. PLOS ONE, 12(8), e0182223. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0182223 Olsson, K. (1989). Lördag hela veckan. Spår B8 på [LP] Ännu större hittar. Göteborg:
Kurt Olssons nöjesbolag.
Orkesterpop. (2008). Sju stycken dagar. Spår 1 på [CD] Räkna med skägg. Stockholm:
SVT.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. London: Sage. P. Dal, K. (1980). Lörda’. Spår B1 på [LP] Svarta fåret. Stockholm: Sonet.
Pettengill, G. N. (1993). An experimental study of the “blue-monday” hypothesis. The
Journal of Socio-Economics, 22(3), 241–257. https://doi.org/10.1016/1053- 5357(93)90011-9
Piglördag. (u. å.). I Wikipedia. Hämtad 2020-01-03 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Lillördag
Prine, John. Long Monday. Spår 3 på [CD] Fair & Square. Nashville: Oh Boy Records. Reis, H. T., Sheldon, K. M., Gable, S. L., Roscoe, J., & Ryan, R. M. (2000). Daily
Well-Being: The Role of Autonomy, Competence, and Relatedness. Personality &
Social Psychology Bulletin, 26(4), 419. Retrieved from
Rutin. (u. å.). I Nationalencyklopedien. Hämtad 2020-01-02 från https://www-ne- se.proxy.mau.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/rutin
Ryan, R. M., Bernstein, J. H., & Brown, K. W. (2010). Weekends, Work, and Well- Being: Psychological Need Satisfactions and Day of the Week Effects on Mood, Vitality, and Physical Symptoms. Journal of Social and Clinical Psychology, 29(1), 95–122. http://dx.doi.org/10.1521/jscp.2010.29.1.95
Sevón, E., Rönkä, A., Räikkönen, E., & Laitinen, N. (2017). Daily rhythms of young children in the 24/7 economy: A comparison of children in day care and day and night care. Childhood, 24(4), 453–469. https://doi.org/10.1177/0907568217704048 Shah, I. (2001). Den oefterhärmlige Mulla Nasruddin. Stockholm: Ordfront.
Singla, A. A., Guy, G. S., Field, J. B. F., Ma, N., Babidge, W. J., & Maddern, G. J. (2016). No weak days? Impact of day in the week on surgical mortality. ANZ
Journal of Surgery, 86(1–2), 15–20. doi: 10.1111/ans.13315
Stegger, A. (2014, 26 nov) Husk, det er vippedag i dag. Tid siden weekenden > Tid til weekenden. [Twitter-post]. Hämtad 2020-01-03 från
https://twitter.com/andersstegger/status/537595058258984960?lang=sv
Stone, A. A., Schneider, S., & Harter, J. K. (2012). Day-of-week mood patterns in the United States: On the existence of ‘Blue Monday’, ‘Thank God it’s Friday’ and weekend effects. The Journal of Positive Psychology, 7(4), 306–314.
https://doi.org/10.1080/17439760.2012.691980
Tallberg Broman, I., Vallberg Roth, A-C., Palla L. & Persson, S. (2015). Förskola tidig
intervention. (Delrapport från SKOLFORSK-projektet). Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad från https://publikationer.vr.se/wp-
content/uploads/2015/04/VR1527Foerskola-tidig-intervention_web1.pdf
Tsai, M.-C. (2018). The Good, the Bad, and the Ordinary: The Day-of-the-Week Effect on Mood Across the Globe. Journal of Happiness Studies. doi: 10.1007/s10902- 018-0035-7
Tumen, S., & Zeydanli, T. (2014). Day-of-the-Week Effects in Subjective Well-Being: Does Selectivity Matter? Social Indicators Research, 119(1), 139–162.
https://doi.org/10.1007/s11205-013-0477-6
Turner, V. (1969). The ritual process. Structure and Anti-Structure. New York: Adline De Gruyter.
Vecka (u. å.). I Nationalencyklopedien. Hämtad 2020-01-02 från https://www-ne- se.proxy.mau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vecka
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab.
Walker, T-B. (1947). (They call it) Stormy Monday. B-sida på [stenkaka] Någonstans I USA: Black & White.
Wieslander, S. & J. (1985). Veckovisan. Spår 16 på CD: Visor för hela kroppen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Zerubavel, E. (1981). Hidden rhythms. Schedules and Calendars in Social Life. Berkeley: University of California Press.
Zerubavel, E. (1985). The Seven Day Circle. New York: The Free Press.
Zuzanek, J. (2013). Sunday blues: Have Sunday time use and its emotional connotations changed over the past two decades? Time & Society, 23(1), 6–27.
Bilagor
Bilaga 1 - Presentationsbrev
Förskolans veckorytm
Jag heter Pål Spendrup och har arbetat som förskoloch arbetar på Sege Parks förskola, men studerar även på Malmö universitet. Under 2019 är jag igång med det självständiga arbete (30 hp) som är den avslutande delen på min masterexamen i pedagogik.
Fokus för detta arbete är förskolans veckorytm (med fokus på måndagar och fredagar). Syftet med min undersökning är att förstå veckans rytm så som den framträder i förskolans praktik. De tre frågor som jag siktar in mig på att besvara i mitt arbete är vilka karaktäristiska inslag i förskolans planering av veckan som utmärker veckodagarna (måndagar och fredagar), hur förskolans personal resonerar om måndagar och fredagar i förskolevardagen och slutligen hur måndagar och fredagar görs i förskolans verksamhet (genom organiseringen av aktiviteter och i interaktion med barn och kollegor)?
Som ett första steg handlar det om veckoplaneringar från era avdelningar. Det handlar inte om att ni ska fylla i detaljerade planeringar för veckan. Det jag är intresserad av är fasta, återkommande punkter under veckan. Sådana saker som ni gör på särskilda dagar, kanske inte varje vecka alltid. Veckoplaneringen är uppdelad efter dagarna och förutom det som berör endast er avdelning, finns det även rader för gemensamma aktiviteter i huset och veckans fasta möten. Punkta upp i rutorna, det behöver inte vara några längre utläggningar.
Detta material behöver jag i nästa steg (under våren) komplettera med en kortare fokusintervju med något arbetslag och kortare observationstillfällen på någon avdelning.
Veckans rytm och veckodagsrelaterade fenomen har studerats inom en rad olika områden (som till exempel finansvärlden, sjukvården, psykologin, etnografin) men inte tidigare i ett förskolesammanhang. Mina erfarenheter från tjugo år i förskolan säger mig att detta även är intressant som ett sätt för att förstå förskolevardagen. Min förhoppning är att mitt blygsamma bidrag till forskningen kommer att ha betydelse för oss och vår verksamhet och hur vi ser på den.
Er medverkan i detta är givetvis frivillig och sker helt anonymt. Anledningen till att ni fyller i förskola och avdelning är om jag skulle behöva komplettera något eller ta kontakt med er. Ingenting av detta kommer att synas eller finnas med i den färdiga texten.
Tack på förhand!
Pål Spendrup
Bilaga 3 – Intervjuguide
Intervjuguide
Beskriv en fredag på förskolan Beskriv en måndag på förskolan Märker ni några skillnader? Märker ni några likheter?
Är ert arbete samma oavsett vilken dag det är?
Vad tror ni om att man skulle kunna känna igen vilken dag det är på förskolan? Någon dag speciellt?
Vad känner ni inför måndagar? Vad känner ni inför fredagar?
Bilaga 5 – Förklarande text, diskussionsunderlag
Liminality
Ett engelskt begrepp med ursprung i latinet med betydelsen ”tröskel”. Begreppet
används inom antropologin för att beskriva det tillstånd av desorientering, oklarhet eller tvetydighet som uppstår i en övergångsritual precis när deltagaren är på väg från det gamla till det nya. Jämför med uttryck som ”stå på tröskeln till något nytt”, ”gå över tröskeln”, ”stå för tröskeln” eller ”släppa någon över tröskeln” (SAOB,
www.saob.se/artikel/?seek=tröskel)
Hur kan detta begrepp användas som ett sätt att förstå veckans uppdelning mellan